Varningen från Ovais Sarmad kom i samband med att han under förra veckan deltog vid ett möte i Buenos Aires.
– I framtiden kommer klimatförändringar att vara en mer avgörande orsak till att människor drivs på flykt än de konflikter som orsakat den nuvarande flyktingkrisen i världen, sade Ovais Sarmad.
– Klimatförändringarnas effekter kan få en miljon människor att framstå som en liten siffra. Detta eftersom hundratals miljoner människor i utvecklingsländer lever i lågtliggande områden i städer som ligger väldigt nära havet. Och om vattennivåerna stiger kommer människor att tvingas flytta.
I många av världens länder är det bönderna som drabbas värst av torka.
Ovais Sarmad, biträdande chef för FN:s klimatkonvention UNFCCC
Ovais Sarmad kommer från Indien och har tidigare arbetat länge vid ledningen för Internationella migrationsorganisationen, IOM.
– Folkförflyttningarna kommer inte bara att ske inom länder, utan människor kommer även att flytta utomlands. Ett exempel är den lilla önationen Kiribati i Stilla havet som har 100 000 invånare, men som kommer att försvinna inom några år. Vad kommer att hända med dess befolkning? säger Ovais Sarmad.
Det internationella samfundet har ännu inte officiellt godkänt definitionen klimatflykting. Men oavsett detta menar Ovais Sarmad att frågan om framtidens migrationströmmar måste diskuteras eftersom världen upplever stigande havsnivåer, allt mer förödande orkaner och långvarig torka.
– I många av världens länder är det bönderna som drabbas värst av torka, och de kommer att börja flytta. De kommer dock inte att ha så många platser att välja på, säger han.
Ovais Sarmad understryker att omvärlden måste vara stöttande och inte stänga sina dörrar för dem som tvingas på flykt undan extrema väderfenomen.
Mötet han deltog vid anordnades inom en grupp som består av forskare och institutioner som har till syfte är att bistå med politiska rekommendationer till G20-gruppen. Det är en grupp bestående av industriländer och snabbväxande ekonomier vars invånare utgör 66 procent av jordens samlade befolkning och vars länder står bakom 85 procent av världens samlade bruttonationalprodukt.
I år är Argentina ordförande för G20, och landet vill uppfattas som en viktig aktör i kampen mot klimatförändringarna.
Ovais Sarmad sade att målet är att Argentina ska driva på utvecklingen för att G20-gruppens länder ska komma med utfästelser kring klimatfrågan. Trots att världens länder gjort mer för att begränsa klimatförändringarna underströk han att utsläppen av växthusgaser ökade igen under förra året – vilket hänger samman med en växande användning av fossila bränslen.
En annan deltagare vid mötet var miljöexperten Youba Sokona från Mali, som är vice ordförande för FN:s klimatpanel IPCC. Han påpekade att trots att priserna på förnybar energi har minskat på senare år är de fossila bränslena fortfarande billigare.
– Det är inte bara för utvecklingsländerna som den förnybara energin är dyr. Även Tyskland fick förlita sig på kol efter beslutet att dra ner på kärnkraften, sade Youba Sokona.
Han sade samtidigt att IPCC står inför finansieringsproblem efter att USA under Donald Trumps ledning beslutat att dra tillbaka sitt stöd till klimatpanelen.
– Vi måste agera eftersom klimatförändringarna skapar ett sådant lidande i världen – något som främst drabbar de mest sårbara befolkningarna, som kvinnor och barn. Det finns ingen annan internationell fråga, vid sidan av säkerhet och kärnvapenspridning, som är viktigare än klimatförändringarna.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.