Den av Robert Redford producerade Den våldsamma vilda västern ligger nu igen på SVT Play. Det är en dramadokumentär om kampen om USA under 1800-talet, expansionen i spåren av det amerikanska inbördeskriget 1861–65.
Redford har själv spelat en av huvudkaraktärerna, den senare i duon Butch Cassidy och Sundance Kid, två tåg- och bankrånare och boskapstjuvar i början av 1800-talet.
I tredje och sista delen får vi bilder till finalen av kampen om ursprungsbefolkningens sista (av den amerikanska regeringens erkända) landområde Black Hills, som mestadels ligger i delstaterna Montana och South Dakota. Under 1870-talet levde fortfarande resterna av bland andra lakota-stammar här, under viss autonomi.
[BOK] Sökandet efter Sand Creek. Och andra essäer om relationerna mellan indianer och vita i amerikansk historia
Peter Skogsberg
Santérus förlag, 2018
I Black Hills ligger för övrigt det under 1930-talet skapade Mount Rushmore, fyra presidenter som representerar USA:s ”150 första år som nation” uthuggna i berget. Uppkallat efter New York-advokaten Charles E. Rushmore som var med på expeditionen 1885, den som blev spiken i kistan för invånarna.
Seriens upplägg är inte helt olik en spännande västernfilm från 1950-60-talen där dramat och scenografin understödjer en spännande kamp på lika villkor, även om bakgrundsrösten berättar en för ursprungsbefolkningen svårare historia. Här finns namn på nyckelspelare som Jesse James, Pinkertons detektivbyrå, siouxhövdingarna Red Cloud och Spotted Tail, general George A. Custer och president Ulysses S. Grant.
Författaren Peter Skogsberg har fascinerats av den amerikanska ursprungsbefolkningens kultur, historia och nederlag, berättar han i sitt förord till Sökandet efter Sand Creek. Och andra essäer om relationerna mellan indianer och vita i amerikansk historia.
Det är en vacker liten volym med, förstås, ett fasansfullt innehåll, som är smärtsamt att läsa.
Första delen av boken berättar om ursprungsbefolkningens liv, kontakter och krockar med nybyggarna som snabbt blev allt fler kring sekelskiftet 1800. De var en mängd olika stammar med olika livsstilar, från jakt- till jordbruksbaserade. Peter Skogsberg berör kultur och religion men framför allt fokuserar han på det sociala livet och de praktiska konsekvenserna av en förändrad ekonomisk verklighet i takt med expansionen av det nya USA.
Det märks att Skogsberg är initierad och vågar vara nyanserad trots full solidaritet med den i dag så decimerade ursprungsbefolkningen att den ligger bra nära utrotning. Författaren orkar förklara skeenden, resonemang och processer år för år, månad för månad, ibland vecka för vecka på ett sätt som är möjligt att förstå. Även här namnges de historiska personer som utgjorde viktiga och minnesvärda nyckelroller. Peter Skogsberg lägger också energi på alla de sidopersoner som agerade och drabbades. Han berättar om upptakten och resultat av strider och massakrer, levande i minnet hos ättlingar till offren.
Än i dag finns det starka krafter i USA som inordnar sig i retoriken att ursprungsbefolkningen inte har i modern tid att göra, vilket har sina rötter i den process som Skogsberg lyckas åskådliggöra.
Den som i dag reser runt i de trakter som stod i fokus under de skeenden som boken berättar om, passerar människor som tvingas inordna sig i en turistindustri som bygger på en romantiserad bild av deras historia.
Mitt i allt detta är det svårt att låta bli att undra över författarens (liksom i tv-seriens) genomgående bruk av ordet ”indianer”, till och med i bokens titel. Det är något som numera känns mer än ofräscht och skämmer berättelsen. I förordet hade det funnits utrymme för en förklaring.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.