FN bedömer att världens befolkning kommer att öka från dagens 7,6 miljarder invånare till närmare 10 miljarder till 2050. Den globala efterfrågan på mat beräknas samtidigt öka med 50 procent, vilket ytterligare kommer att öka trycket på odlingsbar mark och marina resurser.
Tiden är på väg att rinna ut för världens skogar, vars totala area minskar dag för dag.
FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO i ny rapport
FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO understryker i sina två nya rapporter att hanteringen av världens skogar och hav kommer att få en avgörande betydelse för mänskligheten i framtiden.
”Tiden är på väg att rinna ut för världens skogar, vars totala area minskar dag för dag”, skriver FAO i rapporten The state of the world’s forests,”Tillståndet för världens skogar”. Rapportförfattarna påpekar samtidigt att avskogning är en av de främsta orsakerna till klimatförändringar eftersom trädens förmåga att ta upp koldioxid försvinner när de fälls.
Skogar och träd är av stor betydelse för både miljö och människor enligt rapporten, eftersom de erbjuder försörjningsmöjligheter, bidrar med ren luft och rent vatten, skyddar den biologiska mångfalden och erbjuder skydd mot klimatförändringar.
Skogsexperten Simone Borelli vid FAO säger att det även är viktigt att det finns grönska i städerna.
– Att göra städerna grönare är viktigt för att försäkra sig om en hållbar framtid för städerna och för stadsbefolkningarnas välbefinnande. Ökad växtlighet i urbana områden har visat sig sänka temperaturerna, säger Simone Borelli.
Särskilt viktigt är detta i städer som ligger i torra och heta klimat, där tillgång till skugga och växtlighet kan erbjuda skydd mot starkt solljus. Enligt Simone Borelli har studier i Dubai visat att träd i stadskärnor kan minska temperaturerna med upp till 8 grader Celsius.
– Träd i städer kan även minska effekterna av översvämningar, säger Simone Borelli.
Den andra rapporten från organet, kallad The state of world fisheries and aquaculture, ”Tillståndet för världens fiske och vattenbruk”, slår fast att 60 miljoner människor är direkt verksamma inom dessa sektorer.
– Inkluderas de som arbetar inom hela värdekedjan och deras familjemedlemmar, så bedömer vi att upp emot 12 procent av världens befolkning är beroende av fiske och vattenbruk för sina inkomster, säger Manuel Barange, som är chef för FAO:s avdelning för fiskefrågor.
Om vi inte bryter denna trend så kommer matsäkerheten att hotas på platser där fisken behövs som allra mest.
Manuel Barange, chef för FAO:s avdelning för fiskefrågor
Enligt årets upplaga av rapporten ökar konsumtionen av fisk, den har fördubblats sedan 1961 på grund av befolkningstillväxten, vilket innebär en utmaning för hållbarheten. Manuel Barange säger att det i synnerhet i utvecklingsländer bedrivs fiske som är långt ifrån hållbart.
– Om vi inte bryter denna trend så kommer matsäkerheten att hotas på platser där fisken behövs som allra mest.
Ett exempel på destruktivt fiske är när det bedrivs med hjälp av sprängmedel, något som slår hårt mot ekosystemen och har orsakat skador på korallrev i Sydostasien under de senaste 20 åren.
Rapporten belyser även det illegala, orapporterade och oreglerade fisket, kallat IUU – vilket underminerar insatser för att skapa en mer hållbar sektor.
– Länderna måste göra mer mot IUU-fisket, de måste agera kraftfullt och de måste göra det nu, säger Manuel Barange.
Jordbruket och tillgången på mat är avgörande för om FN:s hållbara utvecklingsmål ska kunna förverkligas, och i båda de nya rapporterna slår FAO fast att många av delmålen har direkta kopplingar till fiske och vattenbruk, samt till skogsbruk.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr