Gula gräsmattor, åkrar med missväxt, bruna fält och trädkronor. I sommar ser inte naturen ut som vanligt. Värmen som inleddes i maj har lett till ovanlig torka och sämre skördar.
Över hela landet har människor följt skogsbränder och lärt sig om eldningsförbud. En del har tvingats evakuera sina gårdar och andra har rest till de drabbade områdena för att hjälpa till som volontärer och bidra med mat och vatten.
Värmerekorden kommer bli fler och fler. Och risken för torra perioder ökar.
Erik Kjellström, enhetschef på SMHI:s Rossby Centre
Många har diskuterat vilken roll människans klimatpåverkan har för torkan. Erik Kjellström är enhetschef på SMHI:s Rossby Centre som bland annat arbetar med analys av klimatförändring. Han konstaterar att det var ett väderrekord i maj, med en unik värme som inte SMHI sett i Sverige förut, och att värmen fortsatte under juni och juli.
– Det här är något som högst borde hända med flera hundratusen års mellanrum, säger Erik Kjellström.
Är situationen med hetta och skogsbränder framtiden?
– Det kommer inte bli så här varje sommar, utan vädret kommer fortsätta variera från ett år till ett annat. Men värmerekorden kommer bli fler och fler. Och risken för torra perioder ökar.
Bönderna drabbas ekonomiskt av vädret. Lantmännens skördeprognos visar på den minsta skörden på över 25 år. Och enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, innebär missväxten att fodret till djuren är på väg att ta helt slut på flera håll i landet.
Är det nu vi märker klimatförändringar?
– Vi kan inte säga att just den här torkan är ett utslag av klimatförändringarna. Men en allmän temperaturökning på grund av människors klimatpåverkan gör att somrarna generellt blir varmare, och det ökar ju risken för torrare somrar, säger Erik Kjellström.
SMHI har tagit fram scenarier för klimatförändringarna som väntas drabba landets samtliga län, med både fler skyfall och längre perioder av torka.
– Det är osäkert hur det blir med sommarnederbörden, om det blir mer eller mindre i landet. Troligen mer i norra delen av landet, säger Erik Kjellström.
Tas frågan på tillräckligt stort allvar politiskt?
– Jag märker en stor skillnad under de femton år jag arbetat på SMHI. Det finns ett stort intresse från myndigheter och politik nu. Numera finns det en bred acceptans för att det här håller på att hända.
Samtidigt vill Erik Kjellström se ekonomiska satsningar som möjliggör grundliga studier om kopplingen mellan människors klimatpåverkan och vädret.
Vi vill se en konkret och ambitiös klimatpolitik.
Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen
Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen och säger att allt tyder på att vi kommer att få vänja oss vi en ökning av extrema väderhändelser. Hon tycker frågan behöver tas på större allvar politiskt.
– Vi vill se en konkret och ambitiös klimatpolitik. Det är en ödesfråga och en kamp mot klockan, säger Johanna Sandahl.
Naturskyddsföreningen har gjort en valgranskning och hoppas att många använder den för att informera sig om partiernas miljöpolitik, och trycka på partierna inför riksdagsvalet. Johanna Sandahl säger att hon ser ett ökat engagemang bland allmänheten.
– Nu får vi uppleva verkligheten för många människor i världen som under många år drabbats av extrema väderhändelser som leder till förödelse. Det borde bli ett uppvaknande, säger Johanna Sandahl.