Det tysta folket

Ann-Charlotte 47, fick svårt att betala räk­ningarna efter en separation. Hon tog sig ur ett destruktivt förhållande och stod som ensam försörjare till tre barn. För att få pengarna att räcka började hon köpa kläder till barnen på postorder. Skulderna hopade sig och snart trillade inkassobreven in.

– Det är Halens, Jotex, Handelsbanken och diverse sms-lån, säger Ann-Charlotte och visar upp kravbrev från post­orderföretag, banker och andra kredit­givare.

– Nu har även min äldsta dotter hamnat hos Kronofogden. Det är det allra värsta, att mina barn går i samma fotspår.

Ann-Charlotte sitter vid köksbordet med en kopp kaffe. Tre katter stryker omkring och vill ha uppmärksamhet, ovetande om att mattes skulder har växt till 600 000 kronor.

– Den här månaden får jag bara 6 000 kronor i lön eftersom jag är sjukskriven. Om jag inte får pengar från Försäkrings­kassan i tid kan jag inte betala hyran, säger hon uppgivet.

Om jag inte får pengar från Försäkrings­kassan i tid kan jag inte betala hyran.

Ann-Charlotte 47, skuldsatt

Hon berättar att hon lider av dåligt min­ne, lätt blir stressad och att hon har svårt att gå på en buss om det är mycket folk. Den ständiga oron för pengar är en ond spiral. Just nu är hon sjukskriven från sitt jobb inom hemtjänsten på grund av stress. Men betalningskraven finns kvar.

Varje månad betalar Ann-Charlotte ett överenskommet belopp till sina fordringsägare. Efter flera år har hon beviljats skuldsanering, men om hon inte sköter månadsbetalningarna åker hon ur.

– Jag kämpar varje månad för att få kalkylen att gå ihop. Om tre-fyra år har jag ett nytt liv. Det har alltid varit min dröm att åka till USA, så det ska jag göra när jag har blivit skuldfri, säger hon.

Oförsiktig konsumtion är orsaken för endast 6–7 procent av dem som drabbas av överskuldsatthet. Ofta är det andra faktorer, som arbetslöshet, skilsmässa eller sjukdom, som är skälet till att människor får svårt att klara månadsbetalningarna, berättar Jonas Bondesson som är budget- och skuldrådgivare i Malmö.

– Många kan tackla en av dessa faktorer, men om flera uppstår samtidigt och du kanske både blir arbetslös och separerar, då är det många som inte klarar det, säger Jonas Bondesson.

Jonas Bondesson, socionom och budget-och skuldrådgivare i Malmö.
Jonas Bondesson, socionom och budget-och skuldrådgivare i Malmö. Foto: Jacob Zocherman

Varje vecka vänder sig 35–40 personer till Malmö stads budget- och skuldråd­givning för att få hjälp med sin ekonomi. Det är människor från alla samhällsskikt som söker sig till kommunens rådgiv­ning, även om låginkomsttagare är överrepresenterade.

– De försöker få ekonomin att snurra en månad till. Kanske var det en desperat tanke om att barnen måste ha vinterkläder eller liknande. När det gäller sms-lån är det något man tar i den absolut sista desperata kampen, säger Jonas Bondesson.

– De flesta försöker in i det längsta att undvika att hamna hos Kronofogden. I stället gräver de gropen djupare och djupare genom att låna ytterligare. Vad många tror handlar om en typ av konsumtionsberoende kan i stället vara olika sätt att undvika att hamna i onåd hos myndigheter och inkassobolag. Para­doxalt nog är det är alltså den
höga betalningsmoralen som många gånger gör att man hamnar i allt djupare skuld.

Jonas Bondesson säger att det i princip enligt samtliga räkneexempel är sämre att få löneutmätning än att leva på försörj­ningsstöd.

– Det är egentligen felaktigt utifrån den ursprungliga tanken. Försörj­nings­stöd ska vara tillfälligt, kanske några måna­der, i avvaktan på att man kommer in i rätt system. Men Krono­fogdens system är tänkt som en varaktig lösning tills skulden är betald, säger han.

Marie Magnusson, skuldrådgivare i Lunds kommun, under ett möte med Aktionsgrupp Syd, en grupp skuldrådgivare från fyra sydsvenska kommuner som samarbetarför att lyfta frågor som rör långvarigt överskuldsatta. En av de brinnande frågornaär vad som händer när Kronofogden mäter ut samtliga inkomster och tillgångar.
Marie Magnusson, skuldrådgivare i Lunds kommun, under ett möte med Aktionsgrupp Syd, en grupp skuldrådgivare från fyra sydsvenska kommuner som samarbetarför att lyfta frågor som rör långvarigt överskuldsatta. En av de brinnande frågornaär vad som händer när Kronofogden mäter ut samtliga inkomster och tillgångar. Foto: Jacob Zocherman
Leif förlorade allt under 1990-talets ekonomiska kris då räntan på det huslån han hade steg i höjden. I dag är han sjukpensionär. ”Jag är sjuk överallt och har inte många år kvar att leva”, säger han.
Leif förlorade allt under 1990-talets ekonomiska kris då räntan på det huslån han hade steg i höjden. I dag är han sjukpensionär. ”Jag är sjuk överallt och har inte många år kvar att leva”, säger han. Foto: Jacob Zocherman

Enligt en rapport som LO gav ut 2016 är omkring en kvarts miljon personer i Sverige långvarigt överskuldsatta. De flesta av dem lever under ekonomiskt svåra förhållanden i åratal. Dessutom visar forskning att överskuldsatta i högre utsträckning än andra drabbas av sömnsvårigheter, självmordstankar, ångest, depressioner, alkohol- och narkotikamissbruk och hjärt- och kärlsjuk­domar.

Leif föll offer för de skyhöga bostadsräntorna i början av 1990-talet. Han och hans fru köpte en villa, men när räntorna steg och månadskostnaderna dubblerades blev de tvungna att sälja. De sålde huset för en bråkdel av vad de hade köpt det för, och stod utan bostad men med huslån på flera hundratusen kronor.

– Jag slängde kuverten från banken och Kronofogden. Det var ingen idé att ens försöka betala, säger Leif när vi träffas på torget i staden där han bor.

Han berättar att han köpte möbler och husgeråd på kredit, och sålde grejerna för att få ihop till hyran. Familjen flyttade runt till olika andrahandsboenden eftersom betalningsanmärkningarna hind­rade dem från att få ett hyreskontrakt. Stressen gjorde att äktenskapet sprack, och Leif började dricka allt mer.

Nu har han fått hjälp med skuldsane­ring, och har även en bostad.

– Efter att hyran är betald har jag kanske fyra-femtusen kronor kvar att leva på. Jag brukar äta middag hos mina barn för då sparar jag lite pengar. Jag har mått väldigt dåligt, säger han.

När bostadsbubblan sprack och ekonomin kraschade på 1990-talet hamnade många i ekonomiskt trångmål, då deras lån var knutna i fastigheter och bostäder som rasade i pris, vilket gjorde det omöjligt att betala tillbaka lånen.
När bostadsbubblan sprack och ekonomin kraschade på 1990-talet hamnade många i ekonomiskt trångmål, då deras lån var knutna i fastigheter och bostäder som rasade i pris, vilket gjorde det omöjligt att betala tillbaka lånen. Foto: Jacob Zocherman

Leifs berättelse är långt ifrån unik. Drygt 100 000 svenskar har varit skuldsatta i mer än 20 år. Den ständiga stressen gör att många blir sjuka, berättar Richard Ahlström, docent vid Malmö universitet och en av få som har forskat om överskuldsättning. Enligt honom drabbas två av tre över­skuldsatta av allvarlig psykisk och fysisk ohälsa.

FAKTA | Rekordmånga söker skuldsanering
2017 fick Krono­fog­den in cirka 19 000 ansök­ningar om skuld­sanering, jämfört med drygt 12 300 under 2016. Det mot­svarar en ökning med 54 procent. Enklare regler som infördes i slutet av 2016 ligger bakom ökningen, enligt ett press­med­de­lande från Krono­fogden, den myndighet som beviljar skuldsanering.

– När ens personliga ekonomi faller som ett korthus, då kommer ett påslag av mycket ångest och depression. En del människor som har psykiska problem har svårt att klara sig ekonomiskt, och många av dem hamnar i skuldfällan. Det krävs inte mer än oerhört små belopp för att de ska kollapsa ekonomiskt. Det blir en extrem påfrestning om du hamnar i en situation som du inte kan påverka. Hur du än vrider och vänder för att hitta en lösning blir det bara värre i och med att skulderna växer, säger han.

Hopplösheten blir en grogrund för ohälsa. Richard Ahlströms under­sök­ningar visar att överskuldsatta har nio gånger högre sjuklighet än människor i samma ålder i övriga befolkningen. 18 procent, mer än var sjätte person, har försökt ta sitt liv.

– De här resultaten går hand i hand med en stor registerstudie från Tyskland där man har tittat på de vanligaste orsa­kerna till självmord under 100 år, från 1896 till 1996. Att lida av en obotlig sjukdom, vara olyckligt kär eller att drabbas av skulder och konkurs var de främsta orsakerna till att människor tar livet av sig, säger han.

Richard Ahlström skriver just nu på en debattbok i ämnet.

– Jag tycker att det är skamligt att man från myndighetshåll inte bekymrar sig mer om de här människornas hälsa.

– För individen är det förkrossande. Det är en riktigt snuskig rättsskandal att det här får pågå år efter år, säger han.

Den tillfälliga räddningen. Det är inte ovanligt när ekonomin havererar att den skuldsatte försöker pussla ihop tillvaron med kortsiktiga lösningar. Månad för månad ibland dag för dag. Men i många fall är det redan för sent då de väntat för länge med att söka hjälp.
Den tillfälliga räddningen. Det är inte ovanligt när ekonomin havererar att den skuldsatte försöker pussla ihop tillvaron med kortsiktiga lösningar. Månad för månad ibland dag för dag. Men i många fall är det redan för sent då de väntat för länge med att söka hjälp. Foto: Jacob Zocherman

52-åriga Lena har levt med ett skuldberg sedan finans­krisen slog till i början av 1990-talet. Hon drev ett företag och importerade underkläder som såldes på homepartyn. Men när kunderna uteblev och räntorna skenade satt hon med ett lager av osålda varor – och skulderna hopade sig.

Vägen till skuldsanering har varit lång, berättar hon.

– Att ens söka skuldsanering är väldigt tärande. Man måste vara oerhört stark som människa för att orka gå igenom hela processen. Sedan lever man på exi­stensminimum i fem år, vilket är oerhört tufft. Men man har ändå något gott att se fram emot och det har man inte haft på länge, säger Lena, som numera jobbar inom vården.

Det finns så mycket skam och skuldkänslor kring det här så man säger ingenting, utan drar sig undan.

Lena, 52 år, som levt med skulder sedan 1990-talskrisen

Hon är en av nästan 200 personer bara i Skåne som har skulder hos Kronofogden som överskrider en miljon kronor. Det som från början var en relativt liten skuld har under åren växt till det mångdubbla.

– Man får alltid tacka nej till att följa med på resor och restaurangbesök. Det finns så mycket skam och skuldkänslor kring det här så man säger ingenting, utan drar sig undan. Skuldsatta män­niskor är det tysta folket, säger hon.


FAKTA | Budget- och skuldrådgivare
Det finns omkring 300 budget- och skuldrådgivare i landets kommuner. Ända sedan lagen om skuldsanering kom 1994 har kommunerna varit skyldiga att erbjuda budget- och skuldrådgivning.

Forskaren Richard Ahlström kallar överskuldsatthet en cancer i samhället, och pekar på att 20–25 procent av EU:s befolkning inte klarar utbetalningarna en vanlig månad. Ett folkhälsoproblem som drabbar människor från alla samhällsklasser.

– Du blir deprimerad när du märker att det inte går att få en rätsida på din ekonomiska situation. Efter några år riskerar du att få ett påslag av autoimmuna sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärl­sjukdomar. På grund av stressen får du aldrig någon vila, utan du är igång hela tiden med tankar på hur det ska gå i ditt liv, säger han.

Budget- och skuldrådgivaren Camilla Qvennerberg bekräftar den bilden.

– Att inte ha några pengar och samtidigt lida av dålig hälsa gör att man känner bitterhet och isolerar sig ännu mer, vilket påverkar hälsan ännu mer negativt. Konsekvenserna av detta blir att man har svårt att ta till sig information, man förstår inte och känner så klart frustration. Man fortsätter att kasta skit på sig själv för att man är dum eller har gjort dumma val, säger hon.

Entreprenören Nils Dahl satt med stora banklån när finans- och fastighetskrisen slog till i början av 1990-talet. Skulderna hopade sig, och snart hamnade han hos Kronofogden.

– Jag hade panikångest över att öppna brev och det var ett helvete att gå till pos­ten. Jag kan känna av det än i dag. När jag är på väg att öppna postboxen för mitt företag så gör det ont i magen, för jag är orolig för vad det finns i den, berättar han.

För fem år sedan tog han beslut om att ”flytta spelplanen” som han uttrycker det. I stället för att ansöka om skuldsanering har han hittat ett sätt att driva affärsverksamhet utan att ta ut någon lön. Mycket av arbetet är ideellt och sker genom stiftelser.

– Jag kan aldrig låta bolagen växa, för då snor de dem ifrån mig. Jag ligger och puttrar på en överlevnadsnivå. Lyfter jag lön mäter Kronofogden ut mig, säger han.

Nils Dahl funderade flera gånger på att ta sitt liv när han inte kunde komma i kapp med ekonomin. ”Endast tanken på mina barn hindrade mig och det har tagit mig år av terapi för att inse att jag är värd något även om jag har skulder”, berättar han.
Nils Dahl funderade flera gånger på att ta sitt liv när han inte kunde komma i kapp med ekonomin. ”Endast tanken på mina barn hindrade mig och det har tagit mig år av terapi för att inse att jag är värd något även om jag har skulder”, berättar han. Foto: Jacob Zocherman

Nils Dahl har ingen fast adress och kan inte heller skaffa telefonabonnemang på grund av betalningsanmärkningarna.

– Det är klart att det begränsar mitt liv. Sätter jag mig ned kan jag börja gråta över relationen till mina barn. Jag går till psykolog för att hålla näsan över vatten­ytan, säger han och fortsätter:

– Samtidigt har jag lärt mig att värdera andra saker i livet, så det är inte bara av ondo. Jag har kontakt med människor som förstår problemet med att bygga ett samhälle med ständig tillväxt, ökade klyftor och fler skuldberg.

Nu jobbar Nils Dahl med att hjälpa andra människor som har hamnat i en liknande situation. Han är involverad i flera ekoby-projekt och diskuterar alternativa lösningar till dagens ekonomiska tillväxtsystem, som han menar förslavar män­niskor.

– När det var som jobbigast kände jag mig kränkt och misslyckad. Att få panik­ångest är en slags självskada. Man skapar ångest av att man upplever att man är en dålig människa. Men jag ser mig inte som en misslyckad människa längre. Jag har en massa kunskap och erfarenhet. Det går att leva även om man har Krono­fogden efter sig.

Några planer på att betala tillbaka sina skulder till banken har han inte.

– Jag har ingen förståelse för banksystemet som det fungerar i dag. Jag tycker att det är ett bedrägeri. För min del känns det omoraliskt att betala tillbaka till bankerna. Ska jag betala till djävulen själv i stället för att hjälpa människor som mår dåligt? Jag kan inte göra det.

 

Fotnot: Ann-Charlotte, Leif och Lena har alla bett om att få vara anonyma och därför har vi i reportaget gett dem fingerade namn.

Publicerad
12 hours sedan
Ascher, Lönnberg, Rosengrenska, papperslösa
Henry Ascher och Lina Lönnberg är båda aktiva inom Rosengrenska stiftelsen, som i år tilldelas Arbetarens Ottarpris. Foto: Volodya Vagner

Eldsjälar ger papperslösa vård på Rosengrenskas mottagning

I över 25 år har vårdarbetare i Göteborg nätverkat för papperslösas rätt till hälso- och sjukvård genom mottagningsverksamhet och opinionsbildning. Arbetaren besöker mottagningen och Rosengrenska stiftelsen som i år tilldelas Ottarpriset.

Vid första anblicken ser det nästan ut som en helt vanlig vårdcentral. Inskrivningen sker på bottenplan. Runt hörnet från entrén sitter patienter tålmodigt och väntar på att det ska bli deras tur. Vid kassan hanteras kvitton, recept och kontanter. Men detta är ingen vanlig vårdcentral. I stället för att betala så får patienterna små ersättningar, bland annat för att täcka kostnader för mediciner.

Även mottagningens interna rutiner skiljer sig från den vanliga vårdens digitaliserade vardag. Här är det små färgglada lappar som skickas runt, från fack med skyltar som ”sjuksköterska”, ”psykolog”, och ”tandläkare” vid inskrivningen, till respektive undersökningsrum en trappa upp, och i slutändan till journalarkivet.

Mottagning för papperslösa

Arbetet flyter på, det är uppenbart att teamet är väl inkört. De flesta av det tjugotal personer som sköter mottagningen har bakgrund inom vården, men arbetet de utför här i kväll sker helt ideellt. Detta är Rosengrenska stiftelsens mottagning för Göteborgs papperslösa. Varannan vecka erbjuder teamet av sjuksköterskor, läkare, tandläkare, psykologer och tolkar vård åt personer som lever i Sverige – men utanför systemet.

Stiftelsen har ett tätt samarbete med flera andra ideella aktörer, som också finns på plats under mottagningen. Diakoner från Svenska kyrkan erbjuder socialt stöd, en grupp vid namn Rosenjuristerna ger råd i rättsliga frågor, och en optiker från biståndsorganisationen Vision for All utför synundersökningar och utrustar patienter med begagnade glasögon. Av säkerhetsskäl hålls adressen för mottagning hemlig.

På Rosengrenska utförs synundersökningar och patienterna utrustas med begagnade glasögon. Foto: Volodya Vagner

Rosengrenska stiftelsen grundades 1998. Dess namn inspirerades av ett kassaskåp av märket Rosengren som hade donerats till verksamheten vid grundandet.

– Vi följde den göteborgska traditionen med mecenat-namn som Sahlgrenska. Det blev lite av ett uttryck för en slags humor och värme som jag tror att vi bär med oss i arbetet också, berättar en av medgrundarna, barnläkaren och folkhälsoprofessorn Henry Ascher.

Enligt honom är det viktigt att hålla fast vid positiva känslor för att orka ge stöd åt människor i en ofta mycket desperat situation. Hans drivkraft i arbetet föddes bland annat ur den egna familjehistorien. Henry Aschers morföräldrar, som hade judisk bakgrund, anlände till Sverige som flyktingar från Nazityskland.  

Papperslösa har rätt till sjukvård i Sverige

Sedan etableringen har Rosengrenska följt tre mål: Att ge papperslösa tillgång till vård, att sprida kunskap om deras situation, och att avskaffa sig själv som organisation. Eftersom alla människor har rätt till sjukvård anser man att det egentligen inte borde finnas någon ideell och underjordisk specialmottagning för utestängda personer.

Moderaterna och Sverigedemokraterna säljer ut Region Gävleborgs vårdcentraler

SD-ledda Gävleborg bolagiserar länets vårdcentraler

Ett steg i denna riktning kom 2013, då riksdagen beslöt att även personer utan tillstånd att vistas i Sverige har rätt till sjukvård. För Rosengrenska innebar det ett skifte från att själva erbjuda många sjukvårdstjänster till att numera framför allt stötta papperslösa i att ta tillvara sina rättigheter inom den offentliga sjukvården. Trots att papperslösa enligt lag i dag har rätt till en relativt bred tillgång till vård har många nämligen fortfarande svårt att utnyttja denna rättighet.

– Utan det här stödet hade jag aldrig klarat mig, då hade jag varit död nu, säger exempelvis en kvinna i 60-årsåldern som besökt mottagningen i ungefär ett år.

Rosengrenska stöttar papperslösa i att ta tillvara sina rättigheter inom den offentliga sjukvården. Foto: Volodya Vagner

Hon kom till Sverige för ett antal år sedan men saknar uppehållstillstånd, och vill förbli anonym. Tipset om mottagningen fick hon av en bekant.

Utöver finansiellt stöd för köp av diabetesmediciner, får hon av Rosengrenska hjälp med att få behandling hos den offentliga vården, där kunskapsbrist om papperslösas rättigheter ofta blir ett hinder. I handen håller kvinnan en lapp hon fått på Rosengrenskas mottagning, som hon ska visa vid sitt nästa besök på vårdcentralen. På den förklaras hennes hälsosituation och vad det är hon behöver.

Tog del av Ottars sexualupplysning i skolan

Enligt Henry Ascher är det i många fall sådana små, till synes symboliska insatser, som gör stor skillnad för patienternas hälsa.

– Det kan ju tyckas banalt, men den där lilla lappen vi ofta utrustar folk med, den är jätteviktig, säger han.

Även denna insikt, om vikten av upplysning kring hälsofrågor, inspirerades bland annat av hans mammas tidiga år i Sverige, och en händelse som Henry Ascher säger gör honom särskilt glad över att organisationen han är med i tilldelas Ottarpriset: I den svenska skolan fick hans mor ta del av sexualupplysning med Elise Ottesen-Jensen.

Ottars besök på mammans skola ska ha väckt en del kontroverser bland elevernas föräldrar, berättar han. Men Henry Aschers morföräldrar, som satte högt värde på utbildning, och vars beslut att fly från Tyskland togs när det infördes raslagar som skulle gjort det omöjligt för deras dotter att plugga på universitet, uppskattade Ottars insatser i skolan.

Första Ottar­pris­tagaren om arbetet för jämlik vård

Vikten av kunskap för människors fysiska välbefinnande tycker Henry Ascher sig även funnit stöd för i sin forskning i folkhälsa. 

– Att veta att man har rättigheter, och med självförtroende kunna utkräva sin rätt, det är otroligt viktigt för en människas hälsa, säger han.

Uppmuntrar till egenmakt genom information

Hans kollega Lina Lönnberg, psykolog och styrelsemedlem i Rosengrenska, håller med. Samtidigt understryker hon vikten av att kontakten med patienterna även i det lilla ska präglas av Rosengrenskas mål om självavskaffande.

– Vi försöker ju alltid uppmuntra en slags egen makt, alltså att folk inte känner att de måste gå via oss.

I slutet av mars kommer en ny mottagning att slå upp portarna i Göteborg via ett samarbete mellan Rosengrenska, Röda korset och Västra Götalandsregionen. Foto: Volodya Vagner

Det är en strävan som på senare år har motverkats av de allt mer repressiva tongångarna i den svenska migrationsdebatten. Enligt Lina Lönnberg och Henry Ascher har diskussionen kring förslaget om en angiverilag, alltså att offentliganställda skulle vara tvungna att anmäla papperslösa patienter till polisen, redan skapat stor osäkerhet kring att söka vård bland papperslösa. Detta trots att någon sådan lag ännu inte klubbats.

Vårdpersonal rasar mot regeringens angiverilag

Är Rosengrenskas slutmål om att bli överflödiga mer avlägset i dag än tidigare, med tanke på den politiska utvecklingen?

– Både ja och nej, säger Lina Lönnberg.  

– På ett sätt finns det ju krafter i dag som inte fanns för tio år sedan, som ifrågasätter de mänskliga rättigheterna, och menar att de skulle vara något man måste förtjäna.

Ny mottagning öppnar under våren

Men å andra sidan menar hon sig även se en annan utveckling. Mot slutet av mars kommer nämligen en ny mottagning att slå upp portarna i Göteborg. Det är ett samarbete mellan Rosengrenska, Röda korset och Västra Götalandsregion. Projektet, som omfattar två sjukskötersketjänster, finansieras av regionen.

– Vår förhoppning är så klart att det kan bli en del i det här att avskaffa oss själva, säger Lina Lönnberg.

Rosengrenska stiftelsen får Ottarpriset 2025

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
12 hours sedan
Rosengrenska stiftelsen i Göteborg arbetar för papperslösas rätt till vård. Lina Lönnberg är psykolog och styrelsemedlem. Foto: montage Arbetaren, Konstnären till verket: Kasra Alikhan, Volodya Vagner

Rosengrenska stiftelsen får Ottarpriset 2025

Ottarpriset tilldelas i år Rosengrenska stiftelsen för deras arbete för att papperslösa ska ha rätt till vård. Lina Lönnberg är psykolog och har varit aktiv i 20 år. Hon berättar för Arbetaren om hur de arbetar för att papperslösa ska få tillgång till såväl blöjor som mediciner.

Rosengrenska stiftelsen i Göteborg började erbjuda vård för papperslösa 1998. På frivillig basis arbetar ett nätverk av vårdpersonal för att papperslösa ska få samma tillgång till vård som övriga invånare. 

Nu tilldelas de Ottarpriset, ett pris som Arbetaren delar ut årligen för att uppmärksamma personer eller organisationer som verkar i andan av Elise ”Ottar” Ottesen-Jensen. Priset, som består av en summa på 10 000 kronor, instiftades 2017.

– Det är med stor glädje och stolthet, respekt och ödmjukhet som vi nåtts av beskedet att Rosengrenska stiftelsen tilldelas årets Ottarpris. I en tid när demokratiska fri- och rättigheter runt om i världen är under attack, och just nu mer än 122 miljoner människor är på flykt undan krig, konflikter och förföljelse, drabbas tyvärr som alltid kvinnor och barn ojämförligt hårdast, säger Gunnar Henning, ordförande för Rosengrenska stiftelsen. 

Ett foto föreställande pristagarna av Ottarpriset på kvinnorättsorganisationen Aisha i Gaza.

Ottarpriset 2024 går till … Aisha i Gaza!

”Sedan 1998 har detta frivillignätverk av vårdarbetare i Göteborg ihärdigt stått upp för papperslösas rätt till vård. Likt Elise ’Ottar’ Ottesen-Jensen prövar de ständigt nya vägar för att nå de mest behövande med livsviktig vård och kunskap”, skriver Arbetaren i sin motivering.

– I dag är Ottar nog mest känd för sitt arbete med sexualupplysning, hon grundade ju RFSU. Men hon var också en aktiv antifascist som hjälpte flyktingar, bland annat genom att låta dem bo hemma hos henne. Hon gjorde skillnad i praktiken och nådde de mest utsatta, precis som Rosengrenska, säger Amalthea Frantz, Arbetarens chefredaktör. 

”Bristande kunskap tvingar fram absurda val”

Arbetaren träffar psykologen Lina Lönnberg som sitter i styrelsen för Rosengrenska och som varit aktiv i nätverket sedan 2005. Likt Gunnar Henning pekar hon på att papperslösa kvinnor är en särskilt utsatt grupp och att en stor andel av besökarna på Rosengrenska är kvinnor.

”Prispengarna kommer att gå direkt in i verksamheten och komma patienterna till nytta”, säger Lina Lönnberg. Foto: Volodya Vagner

Visserligen har papperslösa sedan den 1 juli 2013 rätt till viss subventionerad vård. Lina Lönnberg pekar på att bristande kunskap om papperslösas rätt till subventionerad vård och subventionerade mediciner tillsammans med den utsatthet och fattigdom som präglar ett liv i papperslöshet gör att människor ställs inför absurda val.

– En nybliven mamma kan tvingas välja mellan att ge mjölkersättning till sitt barn och att hämta ut antibiotika för lunginflammation till sig själv. En gravid kvinna kan tvingas välja mellan att avstå från att genomgå en medicinskt nödvändig sen abort och att sätta sig i skuld till personer som utnyttjar hennes utsatthet, säger Lina Lönnberg.

Lag ger papperslösa rätt till vård

Den 1 juli 2013 fick papperslösa laglig rätt till viss subventionerad vård, när det gäller vård ”som inte kan anstå”.

– Det blandas ibland ihop med akutsjukvård, men egentligen handlar det om en ganska omfattande tillgång till vård, säger Lina Lönnberg.

Regionerna, som har ansvar för sjukvården, har skyldighet att erbjuda papperslösa vård och tandvård ”som inte kan anstå”, mödravård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning, samt läkemedel som förskrivs i samband med vården. Dessutom har regionerna även skyldighet att erbjuda hälsoundersökning om detta inte är ”uppenbart obehövligt”. Vad detta innebär behöver avgöras av den behandlande läkaren eller tandläkaren i varje enskilt fall, skriver Socialstyrelsen på sin hemsida.

Lina Lönnberg vill tillägga där att ”vård som inte kan anstå” innefattar: minst vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd, vård för att undvika mer omfattande vård och behandling samt vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsinsatser.

Rosengrenskas arbete omfattar att kontakta vårdgivare som feldebiterar patienter. De ger även ersättning för läkemedelskostnader och delar ut vad de kallar barnpeng till nyblivna föräldrar.

– Vi hjälper till med barnpeng för att nyblivna föräldrar ska ha råd att köpa blöjor och mjölkersättning och samtidigt ha råd till mat och mediciner för egen del. Ingen ska behöva välja mellan blöjor och mediciner. Prispengarna kommer att gå direkt in i verksamheten och komma patienterna till nytta, säger Lina Lönnberg.

– Sverige har skrivit under de mänskliga rättigheterna. Det innebär att alla ska ha rätt till hälsa och samma rätt till vård, påpekar hon.

Samtidigt ser hon med oro på utvecklingen som skett de senaste tio åren.

– I dag finns det fler som ifrågasätter mänskliga rättigheter, säger Lina Lönnberg.

Kamp mot angiveri

Något som präglat de senaste åren har varit diskussionen om en angiverilag, som befarades göra vårdpersonal skyldig att ange papperslösa som sökte vård. 

Rosengrenska stiftelsen har varit en av de aktörer som varit med och kämpat mot en angiverilag. De har deltagit i demonstrationer och tillsammans med representanter för 40 olika organisationer uppmanade de regeringen 2023 ”att dra tillbaka förslagen och respektera vårdens yrkesetik samt alla människors rätt till en trygg och säker hälsa- och sjukvård” i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Gunnar Henning menar att bara förslaget om angiverilag fick effekter. 

– Många trodde redan att det var lag, både papperslösa och inom vården. På så vis är syftet nästan uppnått. Det skapar oro och brist på tillit hos en grupp som ofta redan har svårt att lita på myndigheter, säger Gunnar Henning.

I november när regeringens utredare Anita Linder presenterade vad hon kommit fram till i Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet, hörde vårdpersonal inte till den grupp som skulle omfattas av den så kallade informationsplikten. Förslaget i dess nuvarande form innebär att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket på eget initiativ ska lämna uppgifter om papperslösa till polisen.

I tider där mänskliga rättigheter ifrågasätts, anser Lina Lönnberg att det är viktigt att rikta strålkastaren mot verksamheter som verkar för att upprätthålla gemenskap och medmänsklighet.

– De mänskliga rättigheterna har inte bara en plats när alla håller med om dem, de kom till för att avslöja maktmissbruk och motverka att grupper ställs mot varandra. Rosengrenska är en plats där människovärdesprincipen gäller och inte bara är ord på ett papper, säger Lina Lönnberg.

Samarbetar med Västra Götalandsregionen

Under förra året inledde Västra Götalandsregionen ett samarbete med Rosengrenska stiftelsen och Röda korset, där organisationerna ska fungera som en brygga som kan se till att papperslösa får den vård de har rätt till av regionen, något som Dagens nyheter rapporterat om. Genom samarbetet ska kunskapen om papperslösas rättigheter stärkas hos vårdgivaren och dessutom anställs två sjuksköterskor, som ska säkerställa att papperslösa får den vård de har rätt till.

Gunnar Henning är positiv till att politikerna tar ansvar för att se till att de uppfyller lagen. Generellt anser han att det är viktigt att lyfta de positiva krafterna.

– Vi har utmärkta samarbeten där vi ser samma problematiska bild men också möjligheter till att förändra, säger Gunnar Henning.

Ascher, Lönnberg, Rosengrenska, papperslösa

Eldsjälar ger papperslösa vård på Rosengrenskas mottagning

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
1 day sedan
Stockholms ls av SAC blockerar en sushirestaurang intill Hötorget
Ett trettiotal personer slöt upp för att delta i en facklig blockad mot en restaurang i Stockholm och därmed visa sitt stöd för de ukrainska kvinnor som ska ha utnyttjats på restaurangen. Foto: Johan Apel Röstlund och Håkan Gustafsson

Facket sätter restaurang i blockad – anklagas för att ha utnyttjat ukrainska arbetare


Med ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen ska ägaren för den populära sushirestaurangen i centrala Stockholm, enligt facket, ha utnyttjat ukrainska krigsflyktingar. Själv nekar han till alla anklagelser, men de fyra kvinnor Arbetaren pratat med vittnar om både trakasserier och utebliven övertidsersättning. Under onsdagen satte facket därför restaurangen i blockad.

Enligt fyra före detta anställda på en välbesökt sushirestaurang i Stockholm har de arbetat 12-timmarsdagar utan vare sig övertidsersättning eller intjänade drickspengar samt trakasserier från ägaren.

Det är mitt i lunchrusningen vid en tvärgata intill Hötorget mitt i centrala Stockholm. Här, på den populära sushirestaurangen, arbetade fram till alldeles nyligen Olga, Natalia, Alena och Victoria, som inte vill uppge sina efternamn, från Ukraina. De kom till Sverige vid krigsutbrottet för drygt tre år sedan och fick genom ett så kallat introduktionsjobb från Arbetsförmedlingen anställning på restaurangen. Tanken med introduktionsjobb är att genom statliga medel hjälpa nyanlända att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Jobbet blev dock en mardröm.

– Vi var hjälplösa, kände oss förnedrade och orättvist behandlade, säger Natalia i snålblåsten på väg mot sin före detta arbetsplats.

De fyra före detta kollegorna vittnar alla om trakasserier och diskriminering från arbetsköparen, en man som driver flera sushirestauranger i Stockholmsområdet, och som enligt facket Stockholms LS satt i system att utnyttja krigsflyktingar från just Ukraina. Bland annat genom 12-timmarsdagar utan lunchrast och beordrat övertidsarbete utan betalning.

Olga, Natalia, Alena och Victoria vittnar om arbetsförhållandena på restaurangen där de jobbat. Ägaren säger dock till Arbetaren att det de säger inte stämmer. Foto: Johan Apel Röstlund

– Det de säger är inte rätt, mer än så vill jag inte uttala mig, säger restaurangägaren till Arbetaren och hänvisar i stället till sin advokat, som tillfälligt befinner sig på fjällresa.

Facket uppmanade dokumentera diskriminering

När de fyra kvinnorna vände sig till facket fick de uppmaningen att börja dokumentera den påstådda diskrimineringen och i en ljudinspelning hörs hur chefen förklarar att reglerna ser olika ut beroende på varifrån den anställda kommer.

– Så fort vi påpekade något fel blev han arg, säger Olga.

Efter att förhandlingarna mellan facket och restaurangägaren strandade tidigare i veckan försattes serveringen under onsdagen i blockad.

Solidariska byggare i blockaden

Ett trettiotal personer, många av dem ukrainska byggarbetare från det uppmärksammade facket Solidariska byggare, slöt upp med fanor, varselvästar och en stor banderoll framför entrén där de delade ut flygblad till förbipasserande. Många lunchgäster valde att vända i dörren sedan facket informerat om läget.

– Jag är glad att så många är med och att det förhoppningsvis innebär rättvisa för oss, säger Natalia.

Blockaden kommer enligt Stockholms LS att fortsätta fram tills dess att den obetalda övertidsersättningen samt drickspengarna har betalats ut.

Arbetsförmedlingen har stoppat sina utbetalningar till restaurangen och utreder nu missförhållandena.

Stärkta rättigheter för papperslösa ska stoppa arbetslivs­kriminaliteten

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
1 day sedan
Ur Under a Blue Sun. Foto: Daniel Mann/Tempo dokumentärfestival

Tempo berättar om världen och om oss i den

Årets Tempo dokumentärfestival känns mer aktuell än någonsin. Fast gör den inte alltid det? Josephine Askegård har sett några av festivalens filmer.

Fram till den 9 mars pågår dokumentärfestivalen Tempo på ett flertal biografer i Stockholm. Mer än vanligt tycks festivalen kommentera samtiden med det som dominerar nyhetssändningarna. Galenskaperna som utgår från Vita huset i Washington DC slipper vi beskåda.

Tempos verkliga styrka är att de, olikt de flesta nyhetssändningar, låter oss slippa männen vid makten. I stället får de underrapporterade, de i minoritetsställning och människor utan formell makt ta plats. Rätten att få uttrycka ilska, njutning, rädsla, sorg eller tvekan är lika självklar här som att vara larger than life genom drömmar eller olika typer av förvandlingar – kanske för livet.

Intimt om transitioner

En av de första filmerna jag ser är Trans Memoria, Victoria Versaus dryga timmen långa möte med två andra transkvinnor under könsbekräftande operationer i Thailand. En ganska skakande dokumentation av tre på samma gång sköra, på gränsen till existentiellt ifrågasättande personer som med en samtidigt oerhörd målmedvetenhet kastar sig in i ett kirurgiskt förlopp som inte ens de själva har förutsett vidden av, åtminstone inte regissören och huvudpersonen själv.

De tre genomgår en total kirurgisk ombildning/korrigering av underlivsorganen, dessutom på en plats långt ifrån sina hemorter i Europa. Med i samtalen finns också en tidigare vän till Victoria Verseau: Meril, som tog sitt liv en tid efter sin operation.

Trans Memoria. Foto: Victoria Versau/Tempo dokumentärfestival

De smärtsamma, kirurgiska detaljerna tar plats i filmen, och de tvingar oss som bjuds in utifrån, till många reaktioner samtidigt; förundran, skepsis och respekt. Filmen kräver i gengäld ett allvarligt engagemang av oss. Oavsett vilket val åskådaren gör i sitt eget liv blir det svårt att värja sig. Det finns inte mycket här som signalerar befrielse eller glädje i processen, samtidigt är det svårt att sätta sig till doms över hur en ung transperson kämpar för att komma igenom det som skapar ångest. 

Med detta sagt finns det vissa moment som känns väl privata, och det är inte de fysiska detaljerna utan en barnslighet i presentationen, med stillsam ambient musik, långa och kontemplativa tagningar av en växt eller möbel i närbild. Samt den totala bortvändheten från allt som inte tillhör det som resan till sjukhuset i Thailand handlar om. Vare sig tillvaron hemma i Sverige eller världsläget existerar här, vilket förstärker klaustrofobin. 

Ruiner i Eyes of Gaza

En grupp filmer berör situationen som pågått i halvtannat år i Gaza. Samtidigt som stora delar av Gaza – kanske de flesta – har bombats sönder och samman med sina invånare har insynen varit minimal. Mahmoud Atassis Eyes of Gaza följer Abdalqader Sabbah, Mohammed Ahmed och Mahmoud Sabbah, tre palestinska journalister som reser och vandrar genom ruinerna i den palestinska landremsan. Vare sig de rör sig i norra, östra eller södra delarna är detta i princip det enda som finns. En man sitter framför sitt hus i Az-Zaytouka i sydöstra Gaza och slår ut med händerna, det finns bara raserade väggar kvar bland andra raserade väggar. Han vittnar om att de israeliska trupperna enbart kom för att demolera byggnader och strukturer. Här fanns inget motstånd när de kom. 

Eyes of Gaza. Foto: Mahmoud Atassi/Frontline

På Al-Shifa Hospital ligger patienterna bakom filtar och mumlar förvirrat. Personalen frågar efter räderna var det skulle kunna finnas vapen? Allt är förstört, kilometer efter kilometer. De trånga passagerna mellan husen är likadana vart man än kommer. Skillnaden är att på ett ställe leker barn med några bildäck, på ett annat ligger några små barn och gråter, skadade efter en räd. Ovanför deras huvuden kommer ett flygplan och släpper fallskärmar med några säckar mjöl och konserver, en så liten mängd att knappt någon orkar söka upp var nedsläppet landat. 

Erik Fosse om Gaza: ”Krigets lagar helt satta ur spel”

De tre journalisterna dokumenterar och skapar samtidigt en vardag för dem de möter. Situationen är snarare stillsam, sorgsen, än ilsken. Förutom då det larmas om ett anfall. Att journalister är direkta måltavlor är känt, de utgör snarare måltavlor än skyddas av sitt “PRESS” tryckt på ryggen till skyddsvästarna. I december 2024 rapporterade Reportrar utan gränser i sin årsrapport att 145 journalister dödats, varav minst 35 i tjänsten, i Gaza sedan oktober 2023. 

Situationen är välkänd och i viss mån dokumenterad i bild, men att se dessa män vandra genom det ruinlandskap som fortfarande är människors hem, är något alldeles särskilt. 

Minnet av en filminspelning

Det finns andra delar av Palestina – delar som nu kallas Israel – som är demolerade stenlandskap. I Daniel Manns Under a Blue Sun återskapar regissören minnet av en filminspelning i Negeveöknen i slutet av 1980-talet. I Sylvester Stallones film Rambo 3 föreställde området Afghanistan, och Mann bjuder med den palestinska konstnären Bashir, som var med och skapade specialeffekterna i actionfilmen. För den som är lite påläst är området laddat, till exempel utspelar sig delar av Adania Shiblis uppmärksammade roman En oansenlig detalj (2021) här 1949, då en palestinsk flicka utsätts för ett övergrepp av israeliska militärockupanter.

Kontrasterna mellan en amerikansk actionfilm som avnjuts i soffan eller på bion med en kartong popcorn, och verklighetens maktövertagande och våld mot bosatta som körs bort eller helt enkelt utplånas blir effektfull. Här finns rester av palestinska familjer som bebodde området innan det israeliska, våldsamma övertagandet, och några av dem som fortfarande lever här berättar om ett sekel av daglig existentiell kamp för rätt till hembygden.

Forest. Foto: Lidia Duda/Tempo dokumentärfestival

Varje pusselbit av verkligheten skapar världen så som vi ser den. I invigningsfilmen Yalla Parkour berättar Areeb Zuaiter om sin mamma som hemma i Malmö drömmer om det som var hemma en gång – stränderna i Gaza. Hennes glädje blir att följa ungdomar som fortfarande utövar parkour bland ruiner och flyktingläger. 

En film som berättar om en pågående vardag mitt i ett Europa klämd mellan världsmakterna är Forest, som utspelar sig i Polen nära belarusiska gränsen. En familj som sökte drömmen om självförsörjning på landet hamnar mitt i Lukansjenkos cyniska hantering av flyktingar som luras att bli gisslan mot övriga Europa. Filmen berättar om verkligheten – den som vi sett tidigare, som i Agnieszka Hollands Green Border (1924). Så möts dokumentären med spelfilmer och vi möter varandra ännu närmare verkligheten. Som alltid på Tempo. 

Green Border – våldets ansikte i Europa

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
1 day sedan
Internationella kvinnodagen instiftades 1910 och infaller den 8 mars varje år för att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors villkor runt om i världen.  Foto: Ta natten tillbaka Stockholm

Det här händer på 8 mars

Vad händer på internationella kvinnodagen? Arbetaren listar några evenemang runt om i landet.

Malmö

Foto: Johan Nilsson/TT

• 8 mars med Vänsterpartiet
“Under årets 8 mars uppmärksammar Vänsterpartiet Malmö och Ung Vänster alla kvinnor som farit offer och fortsätter att fara offer för förtryck, krig och våld. Det är med en internationalistisk anda som vi uppmanar Malmöborna att gå ut på gatorna den 8 mars under parollen “Varje kvinna har rätt till liv”. Vi uppmanar dig att gå med oss i demonstrationen. För att visa att alla människor har rätt till ett liv värt att leva. Och varje kvinna har rätt till liv.”
Program:
• Brunch med skapande workshop och barnaktiviteter
Plats: Biograf Panora
Tid: 11.00 – 13.00
• Demonstration med tal och musik
Plats: samling vid Gustav Adolf Torg klockan 14:30, tåget avgår till Möllevångstorget klockan 15:00
• Filmvisning, Sanna från Nablus, Biograf Panora – fri entré! Först till kvarn. Fribiljetter hämtas ut från kl. 17.30 på Panora.

Norrköping

• På internationella kvinnodagen den 8 mars 2025 går Kvinnojouren i Norrköping och Tjejjouren Öst samman med ett antal andra organisationer i en manifestation.
Plats: Drottninggatan 48
Tid: 15:30-19:00

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Göteborg

• Internationella kvinnodagen i Göteborg
“8 mars-kommittén vill med årets demonstration stärka kvinnors mod och vilja att kämpa för fred och för social och ekonomisk rättvisa. Årets 8 mars-demonstration samlas under parollen: Välfärd inte krigshets

Demonstrationen samlas på Gustaf Adolfs torg lördag 8 mars kl 14.00. Demonstrationen avgår till Götaplatsen. På Götaplatsen framförs tal och musik.”
Plats: Gustaf Adolfs torg. Demonstrationen avgår till Götaplatsen. På Götaplatsen framförs tal och musik.
Tid: 14.00.

• Folkkök på Syndikalistiskt forum
“Mellan årets 8 mars-demonstration och Ta Natten Tillbaka bjuder Forum in till folkkök och häng! Kom, ät nåt varmt, ha det riktigt trevligt och få med ännu mer pepp vidare ut på gatorna. Kampen fortsätter!”
Tid: 16:00-19:00

Östersund

• Spring för kvinnors rättigheter
“Genom att springa, gå, rulla eller jogga – oavsett tid, plats och distans – visar deltagarna sitt stöd för kvinnors kamp för sina rättigheter världen över. I år fokuserar 8 mars-kampanjen särskilt på att lyfta kvinnors utsatthet i krig och konflikt.
Var: Stortorget
När: 11:00
Arrangör: Amnesty International Sverige

Stockholm

• Bianca Kronlöf och Kontext samlar feministiska krafter på Maxim den 8 mars. Det blir en heldag avsamtal, performance och fest på temat mjukare tag – som ett feministiskt svar på hårdare tag-politiken.

• Höj din röst för Afghanistans kvinnor

Manifestation till stöd för flickor och kvinnors rättigheter i det talibanstyrda Afghanistan. Alla deltagare erbjuds täcka sig i svart tyg som symboliserar landets förtryckande lagar och påtvingade klädval i en perfomativ protest. Tal av bland annat organisationen Kvinna till Kvinna, Unicef Sverige och Vänsterpartiet.
Plats: Norrmalmstorg
Tid: 14.00

• Ta natten tillbaka
“Separatistisk demonstration för kvinnor, icke-binära och transpersoner. Vi tar natten tillbaka från de som inte tycker att natten och staden är vår. Som tjänar på att vi gömmer oss och underkastar oss. Vi tar natten tillbaka från de som utsätter oss för sexuellt våld och som trakasserar oss. Vi tar natten tillbaka från de som vill inskränka våra reproduktiva och kroppsliga rättigheter.”
Plats: Tjärhovsplan
Tid: 20.00
Arrangör: SUF Stockholm, Allt åt alla Stockholm, Allt åt alla Kvinnofront, TransHub

• 8 mars-demonstration
Stockholms tjejjour och resten av 8-marskommittén anordnar en demonstration i Stockholm på Internationella kvinnodagen under parollen ”Internationellt systerskap – din kamp är min kamp”.
Plats: Sergels torg
Tid: 15:00-17:00

Växjö

• Samtal med Nina Björk
“Nina Björk har sedan debuten Under det rosa täcket 1996 varit en av de viktigaste rösterna i den svenska feministiska debatten. Under hösten 2024 utkom hon med Medan vi lever. Tankar om existensen. Till Växjö kommer Nina för att prata feminism, kamp och jämställdhet.”
Arrangör: Vänsterpartiet i Växjö
Plats: Bäckgatan 14
Tid: 18.00

Foto: Johan Nilsson/TT

Uppsala

• Fackeltåg 8 mars – #ExposaVåldet
På internationella kvinnodagen uppmärksammar Uppsala tjej- och transjour tjejers utsatthet på nätet genom ett fackeltåg.
Plats: Stora torget. Fackeltåget avslutas sedan på Stora torget med sång av Uppsala feministkör, tal från Uppsala Kvinnojour, samt eldshow av Aurora.
Tid: 17.30

Kroka arm

Kroka arm är en nationell manifestation mot kvinnovåld. Målet är att lyfta fram och belysa det allvarliga samhällsproblemet med våld mot kvinnor, samt att hitta gemensamma lösningar för att stärka stödet för dem som drabbas. “Genom att kroka arm med varandra skapar vi en kraftfull symbol för enighet, empati och solidaritet – från hemmet till arbetsplatsen, på gator och torg”, skriver Kroka arm på sin hemsida.

Den 8 mars arrangerar kampanjen en fest i Tensta.

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
3 days sedan
Oskar Briving från nätverket Allt åt Alla i Göteborg
Oskar Briving från Allt åt Alla i Göteborg svarar på frågor om kampanjen att köpa loss Göteborgs hamn så den övergår i ett gemensamt ägande. Foto: Adam Ihse/TT och Privat

Vänstergrupp vill köpa Göteborgs hamn: ”Måste handla kollektivt”

Förbundet Allt åt Alla i Göteborg har startat en Swish-kampanj för att lägga bud på Göteborgs hamn. Det här efter den uppmärksammade konflikten där Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson varslats om uppsägning av företaget Gothenburg RoRo Terminals.

Under parollen “We’ll own it” lägger Allt åt Alla bud på Sveriges största hamn. Berätta!

– Vi menar att privatiseringen av Göteborgs hamn visat sig vara misslyckad. De oseriösa privata aktörer som i dag driver verksamhet i Göteborgs hamn har under många år misskött sig. De utgör, med sin aggressiva personalpolitik och oförmåga att respektera grundläggande mänskliga rättigheter, ett reellt “hot mot rikets säkerhet”. Detta särskilt då de väljer att tjäna pengar på omfattande handel med krigsmateriel till länder som begår brott mot mänskligheten, vilket går emot alla de värden som ett gott samhälle vilar på, säger Oskar Briving från nätverket Allt åt Alla Göteborg och tillägger:

Erik Helgeson, vice ordförande Hamnarbetarförbundet. Foto: Adam Ihse/TT

– De senaste händelserna, då ett av de danskägda privata bolagen, Gothenburg RoRo Terminals, GRT, ogrundat varslat och smutskastat en facklig förtroendevald, innebär att förtroendet är helt förbrukat. Det är en fullskalig attack mot föreningsrätten, fackliga rättigheter och den internationella solidaritet som är grunden till fred och frihet för världens folk och det kan vi inte acceptera. Därför väljer vi att samla in pengar för att driften av hamnen ska skötas av de som vet hur det ska gå till, nämligen hamnarbetarna.

Vad har ni fått för respons?

– Vi har bara fått positiv respons. De flesta förstår att vi måste handla kollektivt nu, en attack på en av oss är en attack på oss alla. Det är Erik Helgeson som är varslad, men hans varsel är ett hot mot hela fackföreningsrörelsen och det inser folk. Dessutom är Nordens största hamn en samhällsviktig och skyddsvärd verksamhet som inte kan misskötas på det här sättet. Några är oroliga för att det kommer kosta väldigt mycket, men vi menar att demokrati, mänskliga rättigheter och kvalitetsstuveri måste få kosta. Vi ser det som att vi inte har råd att låta bli.

Ni uppmanar alla som vill stötta budet att Swisha valfri summa till er. Om det inte skulle bli någon affär, vad kommer pengarna att användas till då?

– Allt eventuellt överskott från Swishkampanjen kommer gå till solidaritetsarbete för fackliga rättigheter och internationell solidaritet.

”De är bulvanen som många gigföretag parkerar sina anställda hos”

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
6 days sedan
Kajsa Ekis Ekman Frederick Batzler
Kajsa Ekman hävdar att Arbetaren inte rättat sig efter den förra domen. ”Jag hade aldrig rekommenderat henne att stämma på nytt under de här förutsättningarna”, säger arbetsrättsjuristen Frederick Batzler som företräder ATAB, Arbetaren tidnings AB. Foto: Foto: Andrew Medichini /AP/TT och Julia Lindblom

Kajsa Ekman drar Arbetaren inför domstol igen

Kajsa ”Ekis” Ekmans nya stämning ska nu upp i tingsrätten. ”Jag är förvånad att hon tar risken att driva en ny process”, säger Frederick Batzler som företräder Arbetaren.  

Den 12–13 mars är det dags för en ny rättegång i tvisten mellan Arbetaren och Kajsa ”Ekis” Ekman, som under en kort period var chefredaktör på tidningen. Ekman kräver den här gången drygt en halv miljon kronor. 

Hon hävdar att Arbetaren vägrat rätta sig efter tingsrättens förra dom som ogiltigförklarade hennes uppsägning. Även den här gången hålls rättegången i tingsrätten, inte Arbetsdomstolen, eftersom Ekman inte företräds av någon fackförening.

Ekman menar att hon inte fick de arbetsuppgifter hon ansåg föll under chefredaktörens ansvar. Hon menar också att hon ska ha nekats tillträde till arbetsplatsen samt inte underrättats om sin semester i tid. 

”Tar en jätterisk” 

Arbetsrättsjuristen Frederick Batzler som företräder Arbetaren tidnings AB (ATAB) säger att han är förvånad att Kajsa Ekman tar risken att driva en ny process.

– Vid en förlust kommer hon att vara skyldig mycket stora rättegångskostnader. Även om hon vinner delvis, exempelvis i den mindre delen om semester, så kommer hon ju ändå få betala majoriteten av Arbetarens kostnader, säger Frederick Batzler till Arbetaren.

– Det är aldrig bra när en privatperson drabbas så hårt. Hon tar helt enkelt en jätterisk. Jag har ingen åsikt om det förra målet, som hon vann, men hade aldrig rekommenderat henne att stämma Arbetaren på nytt under de här förutsättningarna, säger Frederick Batzler. 

ATAB menar att Ekman varken stängts av från tjänsten eller arbetsplatsen, utan att hon fick träda åter i tjänst under återstående del av sitt kontrakt. I och med att domen föll den 16 juni 2023 fanns det inte möjlighet att ge besked om sommarsemesterns förläggning två månader i förväg. Ekmans semesterdagar lades ut när domen vunnit laga kraft. De resterande arbetsdagarna motsvarade en arbetsvecka.

ATAB accepterade förra domen  

Vid Ekmans första stämning mot Arbetaren, som gällde hennes felaktiga uppsägning, accepterade ATAB domen utan att överklaga och betalade ut över 600 000 kronor till Ekman. Det täckte ett års lön, skadestånd och pensionsinbetalningar. Även sociala avgifter och rättegångskostnader betalades av Arbetaren. 

SAC Syndikalisterna äger ATAB som ger ut Arbetaren. Ninïan Sassarinis-McGowan i SAC:s centralkommitté har i ett tidigare uttalande till tidningen Flamman ställt sig bakom Arbetaren: ”Vi i centralkommittén backar Arbetaren, och tycker att de har rättat sig efter tingsrättens dom.”  

Arbetaren har sökt Kajsa Ekman och hennes advokat.

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
1 week sedan
”GD:s Ekenberg är förvånad över ilskan och protesterna. Jag är ständigt förvånad över att människor inte är argare och protesterar mer”, skriver Anna Jörgensdotter Foto: Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT Pontus Lundahl / TT. Montage: Arbetaren

Inte min landshövding

”Om rasism och fascism tidigare smögs in så klampar den nu obehindrat fram”, skriver Anna Jörgensdotter apropå att en tidigare dömd sverigedemokrat har utsetts till landshövding i Gävleborg.

#inteminlandshövding är en hashtag som figurerar flitigt på sociala medier just nu, åtminstone i Gävleborgs län. Tillsättningen av sverigedemokraten Carina Ståhl Herrstedt som landshövding, med residens i Gävle slott, har tack och lov inte skett utan protester. Herrstedt är tidigare dömd för förtal och har även skickat mejl där hon uttryckt sig extremt rasistiskt.

Det är regeringen som utnämner landshövdingar, och civilminister Erik Slottner (KD) försvarar valet med att Herrstedt ”sonat sitt brott” och ”dragit lärdom”. 

Gränser förflyttas. 

Högern som först sa: Aldrig samarbete med SD! Och långsamt flyttade sig än mer åt höger, liksom sossarna, och snart var uppsugna av behovet att alliera sig med rasister. Så, ingen borde väl kanske förvånas över att Carina Ståhl Herrstedt tillsätts. Och som en vän skrev på sociala medier: Snart nog minglas det likförbannat på slottet. 

Gränser förflyttas. 

En vänsterpartist i Gävle kom med förslaget om att bjuda in landshövdingen att invigningstala på sommarens Pride och då var det många som mådde illa. Vänsterpartisten menade att det var ett bra tillfälle att låta henne formulera var hon står. Men att en person från ett parti som hatar oss som är queer ens skulle få en inbjudan känns som ett hån och dessutom hotfullt.

Gränser förflyttas. 

Svälj, må illa, vänja sig: ”inte så farligt”. Men det är farligt. Farligt att vänja sig. Det har vi inte minst sett med folkmordet i Palestina. Det är på liv och död och på riktigt. Det bygger på en rasism som normaliserats, där högern, med SD som härförare, lägger grund.

Vi är många kulturarbetare som högljutt stöttar Palestina som inte längre får några uppdrag. Känslan av att vara bannad och först tro att en är paranoid och sedan förstå att det är där vi är nu. Ett folkmord pågår, och de som ses som ett hot – det är vi, med våra keffiyeh-sjalar och krav på rättvisa.

Amalthea Frantz:
Ingen kommer att tacka de medier som idkar självcensur

Och mitt i allt detta får alltså en rasist posten som landshövding och får bo på ett slott.  

I Gefle Dagblad skriver kulturredaktör Kristian Ekenberg: ”Att Sverigedemokraterna skulle få sin första landshövding förr eller senare var att vänta. Men när det väl skedde, tänkte man sig att de skulle leta fram den mest timida av sverigedemokrater, någon som bara kunde provocera med sin partibeteckning och inte med så mycket mer.” 

Det bekräftar en olustig känsla jag haft: Hade det ”bara” varit en ”helt vanlig” sverigedemokrat, som inte varit dömd och uttalat sig öppet rasistiskt, hade reaktionerna varit lika upprörda och omfattande?

Och här kommer medlöperiet in, minglandet, och oförmågan, oviljan, okunskapen att se hur fruktansvärt farligt det är när gränser förflyttas. Om rasism och fascism tidigare smögs in så klampar den nu obehindrat fram.

GD:s Ekenberg är förvånad över ilskan och protesterna. Jag är ständigt förvånad över att människor inte är argare och protesterar mer. 

Italien vill kriminalisera arbetarprotester och civil olydnad

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
1 week sedan
Enligt tingsrätten ska åkeriet ersätta chauffören för utebliven lön, semesterersättning och traktamente. Foto montage: Adam Ihse/TT och Björn Larsson/TT

Chaufför larmade facket – nu döms åkeriföretag

Ett åkeri i Boråstrakten har av tingsrätten dömts att betala nästan en halv miljon kronor för bland annat utebliven lön. Samtidigt pågår liknande ärenden på samma arbetsplats.

– Det är bra att vi kan sätta ner foten mot sådana här skurkar, säger Rasmus Hästbacka som var ett av SAC Syndikalisternas ombud i den nyligen avslutade förhandlingen.

Fallet, som drevs av fackföreningen Göteborgs LS, var det första av tre mot åkeriföretaget Skorpion Trans AB. Enligt tingsrätten ska företaget förutom uteblivna ersättningar och skadestånd på omkring 200 000 kronor även betala rättegångskostnaderna på lika mycket. Domen har dock ännu inte vunnit laga kraft.

Rasmus Hästbacka. Foto: Privat

Samtidigt pågår ett liknande fall på samma arbetsplats där en annan medlem i Göteborgs LS ska ha blivit lurad på sin lön och dessutom sagts upp.

Facket kartlägger åkeribranschen i Göteborgstrakten

Rasmus Hästbacka förklarar att facket nu påbörjat en kartläggning av åkeribranschen i Göteborgstrakten där vissa företag tycks jobba systematiskt med att blåsa chaufförer på löner.

Det här har gjort att det rumänska transportfacket börjat rekommendera SAC till sina medlemmar som planerar att jobba i Sverige.

– Jag hoppas verkligen det leder till att Göteborgs LS kan organisera fler lastbilschaufförer, säger Rasmus Hästbacka.

I och med domen har han nu goda förhoppningar om att även det andra fallet på Skorpion Trans ska lösas.

– En sådan här sak kan innebära att vi börjar vinna fler konflikter direkt ute på arbetsplatserna, säger Rasmus Hästbacka.

Rättelse: I en tidigare version av texten stod att anställda tvingats jobba uppåt 200 procent, något som inte bekräftas i den aktuella domen. Det fanns också uppgifter om att företrädare för företaget påstått sig ha kontakter med maffian, något som vi inte har kunnat verifiera. Arbetaren beklagar felaktigheterna.

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
1 week sedan
Studentprotester mot Italiens premiärminister Giorgia Meloni i Turin i oktober 2023 slås ner av polis. Med ett nytt lagförslag ska den här typen av studentmanifestationer kriminaliseras. Foto: Marco Alpozzi/TT

Italien vill kriminalisera arbetarprotester och civil olydnad

I helgen gick tusentals italienare ut på gatorna i städer som Bologna, Milano, Neapel och Rom i protest mot regeringens försök att driva igenom en hårt kritiserad ”säkerhetslag”. En lag som hotar både rätten till organisering och fredliga protester.

Den italienska regeringen med premiärminister Giorgia Meloni i spetsen försöker driva igenom en ny ”säkerhetslag” i parlamentet. I helgen anordnade därför nätverket ”Nej till säkerhetslagen” nya protester i flera stora städer runtom i landet. Liknande demonstrationer hölls både förra hösten och i slutet av 2024. 

Vänsterfacket Cgil beskriver lagförslaget som ”frihetsdödande och antidemokratiskt” och kräver att regeringen drar tillbaka förslaget. 

Den nya lagen som i september 2024 röstades igenom i deputeradekammaren – en av två kamrar i det italienska parlamentet- står nu inför diskussion i senaten. Lagförslaget, som bland annat facken och människorättsorganisationer menar, hotar både organisations- och strejkrätten samt innebär ett hot mot yttrandefriheten.

Fängelsestraff för civil olydnad

En varslad industriarbetare som demonstrerar riskerar upp till två års fängelse med de nya så kallade ”säkerhetslagarna”. Studenter som manifesterar eller ockuperar ett utrymme på universitetsområdet likaså. 

Civil olydnad och aktivism ska inte heller längre få förekomma. En miljöaktivist som blockerar en väg eller försöker stoppa en infrastrukturprojekt riskerar också att bli inlåst i upp till två år. Migranter och dömda ska inte få protestera alls. Inte ens delta i passiva protester mot auktoriteter eller representanter för myndigheterna.

Visstidsanställningar bov när unga väljer bort facket

Människorättsorganisationen Human Rights Watch varnar för att lagförslaget hotar grundläggande fri- och rättigheter. Människorättsorganet OSCE, Office for Democratic Institutions and Human Rights, varnar för att delar av lagförslaget “har potential att undergräva de grundläggande principerna för straffrätt och rättsstatsprincipen”. Detta medan Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har uttryckt oro över en överhängande risk för “godtycklig och oproportionerlig” tillämpning av lagen på ett sätt som skulle inskränka rätten till fredliga protester. 

Dessutom har åtta av FN:s särskilda rapportörer i två olika kommunikéer till den italienska regeringen sagt sitt. Bland annat har de understrukit hur olika artiklar i lagförslaget skulle bryta mot flera av Italiens åtaganden enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Medan FN:s särskilda rapportör för bostads- och fattigdomsfrågor menar att lagen skulle innebära brott mot den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

”Ja till strejkrätt, nej till regeringens ”säkerhetslag” står det på en av skyltarna under en facklig demonstration mot Italiens nya säkerhetslag i november 2024. Foto: Gregorio Borgia

Kriminalisera oliktänkande

Facken vänder sig starkt mot regeringens försök att kriminalisera oliktänkande. Att kriminalisera åsikter och uttryck för socialt missnöje är en farlig väg att gå, menar Cgil:s generalsekreterare Maurizio Landini.

Facken understryker att säkerhet handlar om att bedriva politik som gör att människor kan ta sig ur fattigdom – ett fenomen som breder ut sig i landet – prekariat och en situation med osäkra anställningar. Samt se till att människor har råd med det allra nödvändigaste. Just nu är elen i landet den dyraste i Europa. Och förra året dog över tusen personer på jobbet.

Facken och människorättsorganisationerna uppmanar nu därför senaten, en av de två kamrarna i det italienska parlamentet, att ta varningssignalerna från dem på allvar och stoppa lagen.

Facket gör indrivnings­blockad på bygge i Linköping

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln