Förväntningarna inom den militanta nazistsekten Nordiska Motståndsrörelsen, NMR, var höga. Utåt sett har organisationen pratat om att ta mandat i tre kommunfullmäktige och organisationens aktivister har jobbat hårt de senaste månaderna för att nå ut med sin politik.
I Ludvika, organisationens bas, fanns förhoppningar om att dubbla antalet mandat från ett till två, och NMR har under sommaren haft sitt valtält uppsatt varje dag. Något som lett till både tidningsrubriker och protester.
Men storsatsningen ledde inte till något politiskt inflytande. Vare sig i Ludvika, Boden eller Kungälv.
– Just Ludvika har ju varit deras centrala plattform, och där har NMR haft gott självförtroende och säkert upplevt att de haft stöd från befolkningen. Kommunfullmäktige har varit identitetsskapande för dem, och har varit viktigt för att de ska nå ut med sina budskap, säger Anders Dalsbro på tidningen Expo till Arbetaren.
Han menar att valkampanjen kostat, både ekonomiskt och i energi, för de aktivister som arbetat med den, och att besvikelsen därför kan bli stor när inget av målen uppnåddes.
– Det kommer med all säkerhet komma upp interna diskussioner nu från aktivister som känner sig besvikna. De har ju hört från ledningen att jobbet de lagt ned kommer att löna sig. Så frågan är väl egentligen vad som händer nu, säger Anders Dalsbro.
Enligt honom finns det en risk för splittring inom rörelsen. Att människor som tycker att ledningen blivit allt för liberal bryter sig ur.
Men att NMR skulle falla samman, så som nazistiska Svenskarnas Parti gjorde efter det misslyckade valet 2014, tror han inte.
– NMR är stabilare och har ju funnits sedan slutet av 1990-talet. Däremot kan man ju fundera över om de kommer att byta strategi. Men jag tror inte att de kommer att erkänna nederlaget, utan snarare skylla på en lång rad orsaker till varför de misslyckades.
Enligt Expo är det nu extra viktigt att följa organisationens utveckling. Valnederlagen kan nämligen skapa en frustration hos många aktivister som nu vill bli ännu mer militanta i sin framtoning,
I Ludvika fick NMR 215 röster, vilket motsvarar 1,3 procent i kommunvalet. I Kungälv går det än så länge inte att se hur liten del av befolkningen som lagt sina röster på nazisterna. Där redovisas i stället att ”övriga partier” fått 176 röster, vilket motsvarar 0,6 procent. I Boden har hela 12,4 procent av rösterna hamnat under fliken ”övriga partier” men där talar allt för att det är det nystartade Bodenpartiet som fått fem av mandaten till kommunfullmäktige.
Inte heller det fascistiska Alternativ för Sverige noterades för några framgångar, trots en intensiv valrörelse och stor aktivitet på sociala medier.
En annan av valets stora förlorare är Feministiskt Initiativ som endast fick 0,4 procent av rösterna till riksdagen. Ett tapp med nästa 3 procent sedan förra valet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr