Läget är kritiskt. Så skulle FN:s klimatpanels senaste rapport kunna sammanfattas. Jorden har nästan nått en grads uppvärmning jämfört med förindustriell tid, med bland annat höjda havsnivåer och extremväder som följd, och vi är snabbt på väg mot ännu högre temperaturer. Som det ser ut nu kommer vi hamna på 1,5 grader redan 2040, vilket i sig kommer föra med sig allvarliga konsekvenser.
Men hamnar vi på 2 graders uppvärmning blir läget betydligt värre, skriver forskarna som har sammanställt rapporten.
– Det finns en stark betoning på allvaret i det här. Det är positivt att rapporten visar värdet av att stanna vid 1,5 grader istället för 2, eftersom man lätt kan tro att det inte spelar så stor roll med en halv grad hit eller dit. Men det är märkbara skillnader, säger Mikael Sundström, ordförande för Jordens Vänner.
Vi måste klara utmaningen på max 1,5 graders uppvärmning.
Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen
Enligt rapporten innebär en halv grad till exempel skillnaden mellan utplåningen av världens korallrev och möjligheten att behålla åtminstone 10 till 30 procent av dem. 1,5 graders uppvärmning istället för 2 innebär även att tio miljoner människor skulle undgå riskerna höjda havsnivåer som för med sig.
FAKTA Klimatrapport
I rapporten skriver FN:s klimatpanel (IPCC) bland annat att:
– Eftersom den globala uppvärmningen inte är jämnt fördelad över världen har den i vissa områden redan överstigit 1,5 grader. Detta gäller framförallt Arktis under årets kalla månader och områdena runt ekvatorn under årets varma månader.
– Vid 2 graders uppvärmning riskerar 13 procent av jordens landyta att förvandlas från en sorts ekosystem till en annan. Vid 1,5 graders uppvärmning halveras den risken.
– År 2050 riskerar hundratals miljoner fler människor att hamna i fattigdom vid 2 graders uppvärmning jämfört med 1,5 grader.
Risken för återkopplingseffekter som ytterligare spär på uppvärmningen är också högre vid 2 grader.
– Vi måste klara utmaningen på max 1,5 graders uppvärmning. Rapporten bekräftar att det är möjligt, både tekniskt och ekonomiskt, men det är en stor utmaning och tiden är knapp. Det handlar primärt om politiskt mod, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.
Rapporten slår fast att det krävs förändringar , särskilt under de närmaste 10 till 20 åren, på en skala som hittills aldrig setts om vi ska nå 1,5-gradersmålet. Vid 2050 måste de globala koldioxidutsläppen vara nere på noll.
Johanna Sandahl hoppas att rapporten får genomslag i diskussionerna vid nästa klimattoppmöte i december, COP24. Då ska världens länder komma överens om vilka regler som ska gälla för att nå klimatmålen i Parisavtalet.
– Den beställdes ju faktiskt av regeringarna i Paris utifrån målet att vi ska hamna väl under 2 graders uppvärmning och sikta på 1,5 grader. Då förutsätter jag att rapporten också blir en hörnsten i de kommande förhandlingarna och buden som länderna lämnar, säger hon.
En sådan här rapport får ju den politik som drivs att framstå som allt mer absurd och flummig.
Mikael Sundström, ordförande för Jordens Vänner
Mikael Sundström är dock mindre hoppfull när det gäller den politiska viljan att ta itu med klimatfrågan. Han menar att politiker är ovilliga att stöta sig med ekonomiska intressen.
– Det är bara att se hur vi med nöd och näppe klarar av att införa en låg flygskatt i Sverige som hotas att rivas upp av en ny regering. Så är det väl tyvärr globalt också, vi fortsätter subventionera fossilbränsleindustrin samtidigt som vi försöker hitta lösningar för att minska utsläppen. En sådan här rapport får ju den politik som drivs att framstå som allt mer absurd och flummig.
Samtidigt är Mikaels Sundström kritisk till att rapporten till stor del utgår från framtida användning av så kallad ”carbon capture and storage”, teknik för att fånga koldioxid ur atmosfären och lagra denna.
– Det är ingen som har någon aning om hur man ska omsätta sådan teknik i praktiken. Det är teori som används som ursäkt för att inte vidta ännu tuffare åtgärder, säger han.
Även Johanna Sandahl tycker det är viktigare att fokusera på andra insatser.
– Det primära vi måste göra är att minska utsläppen, inte förlita oss på de här teknikerna. Den mest etablerade kolsänkan är den som redan finns i våra ekosystem, så parallellt med att minska utsläppen måste vi stabilisera och skydda exempelvis skog, hav och mark.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.