Ted Rosvall och Mikael Hoffsten
Sveriges släktforskarförbund, 2018
I Sverige har släktforskningen blivit en folksport. Sedan tidigt 1600-tal har det förts förteckningar över församlingsmedlemmarnas födslar, flyttar, dop, giftermål och dödsfall i Sverige och i många andra länder i framför allt Europa. Det utgör grunden för nästan all släktforskning.
Sveriges släktforskarförbund organiserar 75 000 släktforskare i 173 släktforskarföreningar. Efternamn är förstås en ledtråd bakåt, och ofta följer namnet den manliga grenen bakåt i släkten.
En annan källa till forskningen är förteckningar från företag, hyresgäster, och medlemmar i föreningar. Då är det lätt att släktens kvinnor inte framträder lika starkt som myndiga makar som haft rätt att stå bakom ekonomiska åtaganden och annat.
Släktforskning handlar inte bara om inte bara om privatpersoner som vill veta vad farmors farfar hette och bodde – det kan handla om större grupper av människor, och hur strukturer förändrades på en plats eller i en yrkesgrupp.
Ted Rosvall och Mikael Hoffsten berättar i sitt häfte Svenska kvinnor – Pionjärer och förebilder om 31 kvinnor. Om deras yrkeskarriärer och förstås om anmödrar och -fäder. Av de medverkande är många välkända profiler.
Den tidigast födda som presenteras är Sofie Sager, född den 3 juni 1925 i Byarum i Småland. Hon kom från fattiga förhållanden och när fadern avled fick hon som ung börja försörja sig själv som guvernant och sällskapsdam.
Vid flera tillfällen hamnade hon under sökandet efter en bostad i Stockholm, dit hon flyttat, i sammanhang där det förekom lönnutskänkning och prostitution. När hon hyrde rum hos en stallmästare Möller utsatte han henne för misshandel och ett grovt våldtäktsförsök.
Under rättegången, som var unik vid denna tid, beskylldes Sofie Sager för att vara mentalsjuk. Trots att hon vann målet, var aktiv i den svenska kvinnorörelsen och skrev en uppmärksammad bok om sitt liv var hennes anseende förstört. Hon emigrerade till USA där hon fortsatte att engagerade sig i den amerikanska kvinnorörelsen och gav ut flera böcker om kvinnors villkor.
Sofie Sager beskylldes för att vara mentalsjuk.
Många av de porträtterade kvinnorna var pionjärer i sina yrken, facklig aktivitet eller företagande. Bland dem finns Sveriges första kvinnliga präst Margit Sahlin och kända artister, journalister och politiker.
Elsa Eschelsson föddes 1861 i Norrköping. Också hon flyttade till Stockholm och studerade där filosofi och juridik. Hon blev Sveriges första kvinnliga juris doktor men hindrades från att bli professor vilket hon kämpat för.
Hon tog sitt liv strax efter beskedet att Uppsala universitet lyckats förhindra en lagändring som skulle tillåta kvinnor att bli professorer i juridik. Elsa Eschelsson hade dessförinnan varit med och grundat Akademiskt bildade kvinnors förening som dess första ordförande, och efterlämnade en stipendiefond till stöd för juriststuderande kvinnor.
Den sist födda vi möter är Barbro ”Lill-Babs” Svensson som avled i år. Hennes karriär har svårt att få plats på en sida, hon inledde den som femtonåring arbetade intensivt i 65 år för att försörja sin stora familj. Hon blev 80 år gammal.
Hennes privatliv exponerades ofta i medierna bland annat för att hon var tidigt ensamstående mor som valde ett offentligt yrke. Lill-Babs pekades ut för att ha ”många” äkta män och partners, i ett underhållningsprogram så sent som 1983.
Svenska kvinnor – Pionjärer och förebilder berättar om 150 år av kvinnoliv i ett samhälle som kanske inte utvecklats så linjärt och tydligt som vi föreställer oss. Många kvinnor lyckades en gång ta en inflytelserik plats i samhället efter en kamp som känns igen 100 år senare.
Författarna synliggör det faktum att även kvinnor haft ett inflytande över samhällsutvecklingen.
