Som Arbetaren tidigare rapporterat har både fackliga- miljö- och människorättsorganisationer i Brasilien bävat inför presidentvalets andra omgång. Högerpopulisten och den före detta militären Jair Bolsonaro, av många bedömare betecknad som fascistiskt orienterad, är nu landets president med 56 procent av rösterna från söndagens val.
Bolsanaro har inte bara hotat med att kraftigt öka exploateringen av Amazonas regnskogar. Han har också hyllat den tidigare militärdiktaturen som styrde landet med järnhand fram till mitten av 1980-talet och har förespråkat både tortyr och dödsstraff.
Dessutom har han vid upprepade tillfällen gjort flera kontroversiella uttalanden riktade mot homosexuella, afro-ättlingar, kvinnor och urfolk. Något som fått många att reagera starkt och skapat stor oro.
– Jag tror att vi kommer att få se betydligt mer konfrontation från militärens sida ute på landsbygden. Det kommer att drabba landets många sociala rörelser och urfolk. I de mer urbana delarna av landet kommer Bolsonaros politik att slå hårt mot hbtq-personer och kvinnors rättigheter, säger Francisco Contreras, som är talesperson för politisk utveckling på Latinamerikagrupperna i Sverige.
Jag tror att vi kommer att få se betydligt mer konfrontation från militärens sida ute på landsbygden. Det kommer att drabba landets många sociala rörelser och urfolk.
Francisco Contreras, talesperson för politisk utveckling, Latinamerikagrupperna
Under sin hätska valkampanj har Jair Bolsanaro, som tillhör det socialliberala partiet, PSL, bland annat hotat med att terroriststämpla landets största sociala rörelse, MST, som kämpar för jordlösas rättigheter. I en videolänk från oktober sade han att ”Dessa röda gangsters kommer att förvisas från vårt land. Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”.
Bakom sig har Bolsonaro ett starkt stöd från främst tre mäktiga grupper i det brasilianska samhället, enligt Francisco Contreras. De högerkristna, de stora kapitalintressena inom jordbrukssektorn samt militären.
Arbetarpartiets presidentkandidat Fernando Haddad, som ersatt den fängslade Lula da Silva, fick knappt 45 procent av rösterna. I ett tal efter valförlusten erkände han sig besegrad, men uppmanade samtidigt sina anhängare att fortsätta kämpa.
– Vart jag än rest i Brasilien har jag träffat människor med ångest för att den här dagens kulle komma. Till er vill jag säga: Var inte rädda. Vi stannar här, vi kommer skydda er och fortsätta bedriva opposition, sade han strax efter det att resultatet offentliggjorts.
Francisco Contreras menar att den liberala opposition som tidigare funnits i landet, även under militärdiktaturen, nu kollapsat. Samtidigt tror han att Arbetarpartiet kan komma att samla de många vänsterpartierna som finns tillsammans med fackliga- människo- och miljöorganisationer för en bredare vänsteropposition. Men han befarar också att våldet kan komma att öka.
– Precis som i Colombia tror jag många sociala ledare kan komma att mördas.
Jair Bolsonaro har av många politiska bedömare kallats för en latinamerikansk variant av Donald Trump. Hur hans hätska retorik nu kommer att omsättas i praktiken är ännu oklart, men Brasilien är världens femte största land, med nästan 200 miljoner invånare, och rankas som en av de tio största ekonomierna i världen – något som gjort att intresset för valet varit stort runt om i hela världen.
Miljö- och människorättsorganisationer från flera håll har redan uttalat stark oro för vad den nya presidenten kan komma att åstadkomma.
