Antalet som hungrar i Latinamerika och Karibien uppgår nu till över 39 miljoner människor, vilket motsvarar drygt 6 procent av befolkningen. Det framgår i den nya rapporten, som sammanställts i samarbete mellan fyra olika FN-organ, däribland Unicef och livsmedelsprogrammet, WFP.
Rapporten belyser att både undernäringen och problemen med övervikt har ökat i regionen, vilket kopplas samman med den stora ojämlikhet som präglar många länder.
FN-organen uppmanar regionens regeringar att inleda satsningar för att bekämpa orättvisor och befrämja en mer hälsosam och hållbar kosthållning.
I samband med presentationen av rapporten i den chilenska huvudstaden lyftes Colombia fram som ett exempel där utvecklingen gått framåt. Detta sedan fredsavtalet mellan regeringen och Farc-gerillan undertecknades 2016.
Samtidigt har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll i grannlandet Venezuela, som nu är ett av de länder som har högst antal hungrande människor. Där beräknas 3,7 miljoner lida av undernäring, vilket motsvarar 11,7 procent av befolkningen.
Venezuela är det land som upplevt den snabbaste ökningen av antalet hungrande sedan 2014, men även i Argentina och Bolivia har antalet ökat.
Ett land som är mycket hårt drabbat av hunger är Haiti där hela 45,7 procent av befolkningen tvingas gå hungrig, motsvarande fem miljoner människor. I Mexiko beräknas 4,8 miljoner vara undernärda, motsvarande 3,8 procent av befolkningen.
I båda dessa länder har dock siffrorna gått ner de senaste tre åren, liksom i Colombia och Dominikanska republiken. Men dessa fyra länder är ensamma om att kunna rapportera om sådana framsteg sedan 2014.
Enligt rapporten ökade dessutom hungern snabbare mellan 2016–2017 än den gjorde under föregående tvåårsperiod. Detta samtidigt som världen genom FN:s hållbara utvecklingsmål har lovat att utrota hungern till 2030.
Rapportförfattarna slår fast att det finns ett starkt samband mellan ekonomiska och sociala orättvisor och höga nivåer av undernäring och övervikt. Det gäller även för vissa ursprungsbefolkningar som i betydligt högre grad än genomsnittsbefolkningen lider av undernäring.
Samtidigt ökar också antalet som lider av fetma mycket snabbt i regionen, och enligt rapporten är andelen överviktiga barn högre i Latinamerika än det globala genomsnittet.
Vi måste göra framsteg i fråga om tillgången till hälsovård för alla.
Carissa F. Etienne, chef för FN-organet Panamerikanska hälsoorganisationen Paho
Carissa F. Etienne, chef för Panamerikanska hälsoorganisationen Paho, ett av de FN-organ som står bakom rapporten, slog vid presentationen fast att även fetma och övervikt slår särskilt hårt mot sårbara grupper.
– Vi måste göra framsteg i fråga om tillgången till hälsovård för alla, så att varje människa kan få den vård och de förebyggande åtgärder de behöver i fråga om undernäring och dess långsiktiga konsekvenser.
Rapportförfattarna betonar att både undernäring och övervikt i synnerhet drabbar människor med låga inkomster, minoritetsgrupper och befolkningar på landsbygden.
Ett av de främsta skälen till att undernäringen ökar bland utsatta grupper uppges vara ändrade kostvanor som leder till att många väljer livsmedel som är rika på socker, salt och fett eftersom dessa är billigare än nyttigare varor.
19 miljoner kvinnor i regionen lever med brist på mat, enligt rapporten, medan siffran för män ligger på 15 miljoner. I alla länder är andelen som lider av fetma högre bland kvinnor än bland män.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr