Berglot har brutit med sina föräldrar för många år sedan, men uppehållit en haltande relation till sina systrar. När ett testamente skrivs och först modern försöker ta sitt liv sedan storebror fått nog av hyckleriet, och fadern sedan dör tvingas de två yngre systrarna in i ett ställningstagande som de undvikit så länge.
Bakgrunden är ett incestuöst övergrepp som alla förnekat – även offret under flera decennier.

Vigdis Hjort
Natur & kultur, 2018
Två saker står i fokus i Vigdis Hjorts roman Arv och miljö: dels hur omgivningen värderar sanningshalten i Berglots berättelse utifrån hur hon formulerat den i perioder. Det är en klassisk process i att förneka övergreppet under lång tid och därefter erkänna den bit för bit inför sig själv för att slutligen konfrontera förövaren och omgivningen. Allt för att försöka mildra effekterna av katastrofen.
Metoden har den nackdelen att den ger den övriga familjen möjlighet att ifrågasätta offrets berättelse – vilket alla utom just hon har mycket att vinna på.
Det andra temat som romanen belyser är frågan om det finns möjlighet till upprättelse och hur den i så fall skulle kunna se ut.
Berglot brottas med denna gåta genom livet. Kan hennes upplevelse av ett övergrepp i mycket tidig ålder förändras av någon form av reaktion från förövare och omgivning långt senare? Kan ett erkännande skapa försoning?
Berglot ställer frågor om vad en brytning kan ha för verkan egentligen.
Hon har själv länge burit på förståelse för moderns och syskonens val att fortsätta leva med fadern – men sprickan i den förståelsen vidgas långsamt till en stark ilska.
Berglot ställer frågor om vad en brytning kan ha för verkan egentligen. Vad är solidaritet i en familj, i en grupp – i ett efteråt?
Det ligger inte långt borta att fundera kring renings- och försoningsprocesser efter större trauman som berört en folkgrupp, ett land eller en hel värld.
Nürnbergrättegångarna över bland annat de nazistiska brotten ”mot mänskligheten” genomfördes för att ge en bild av rättvisa i stället för enkel hämnd. De var något annat än de summariska avrättningar av de främsta tyska krigsförbrytarna som Storbritanniens premiärminister Winston Churchill föreslog. Först efter dödsdomar hängdes tio personer den 16 oktober 1946, och straffet hade institutionaliserats.
Efter apartheidtidens våld i Sydafrika valde man att i början av 1990-talet införa en Sannings- och försoningskommission. Man arbetade för att på många nivåer i samhället betona sanning och förlåtelse. Processen har hyllats men man har också konstaterat att den är krävande och konfliktfylld. Metoden, som även praktiserats efter folkmorden i Rwanda, innebär med nödvändighet att även civilsamhället deltar i processen för att den ska ha någon framgång.
Det provocerar Berglot allra mest, hon kan aldrig komma till försoning när hennes trauma ska dela plats med moderns förnekelse.
I Berglots familj finns ett stort förnekande, endast en syster strävar efter förståelse men hon gör det genom att försöka låta allas perspektiv finnas.
Det provocerar Berglot allra mest, hon kan aldrig komma till försoning när hennes trauma ska dela plats med moderns förnekelse. Faderns skam blir till sist det hon kan respektera.
Förutom de starka, universella resonemangen är Arv och miljö en djupt personlig berättelse. I en blandning av ilska och känslighet leder den läsaren fram till nära på begriplighet inför de så smärtsamt existentiella effekterna av det fysiska övergreppet. Det är berörande och något alldeles unikt.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.