På lördagsmorgonen omkom en lastbilschaufför när han körde av vägen utanför Morjärv i Kalix kommun, Norrbotten. Han var, enligt arbetsmiljöverkets preliminära statistik, den fjärde att omkomma på jobbet i år och den andra lastbilschauffören. Det är ännu inte helt fastslaget vad som orsakade olyckan, som nu utreds av polis.
– Varför han åkte av vägen är oklart. Vi har tagit lastbilen i beslag för teknisk undersökning om eventuella fel eller brister, och tittar också på vad som hänt med chauffören. Obduktionen kan ge svar på om det handlat om någon sjukdom, säger Jan-Erik Abrahamsson, gruppchef på Polisens utredningsavdelning, östra Norrbotten.
Olyckan inträffade på den olycksdrabbade E10, som går under namnet ”dödens väg”. Det är den tredje dödsolyckan som involverar tung trafik att inträffa på vägen under kort tid, och den andra som resulterat i chaufförens död.
Mannens identitet har inte med säkerhet kunnat fastställas, men enligt polisuppgifter är han utländsk medborgare. De utländska lastbilschaufförerna är ständigt närvarande bland dödsoffren i arbetsmiljöverkets statistik över döda på jobbet. Arbetaren har tidigare rapporterat om att många utländska chaufförer som kör inrikestransporter runt om i Europa både lever och arbetar under usla villkor. Det faktum att polisens bedömt chauffören som Östeuropeisk medborgare har återigen riktat ljuset mot chaufförernas villkor.
– De utländska lever och bor i sina lastbilar, har en helt annan tidspress och måste leverera godset i tid för att få betalt. De svenska reglerna följs i princip inte alls. Vi vet att det finns en förekomst av alkohol och droger, säger Robert Savela, avdelningsordförande i Transport Norrbotten till Norrbottenkuriren.
Deras vinterdäck är inte lämpade för det nordiska klimatet. Sen finns risken att de överhuvudtaget inte vet hur väglagen är i norr.
Robert Savela, avdelningsordförande Transport Norrbotten
Robert Savela drar sig inte för att kalla villkoren för slavliknande. Men utöver de svåra arbetsvillkoren för chaufförerna, säger Robert Savela att de östeuropeiska bilarna också många gånger har en sämre standard än de inhemska. I kombination med en redan hårt drabbad vägsträcka skapar detta en dödsfälla.
– Deras vinterdäck är inte lämpade för det nordiska klimatet. Sen finns risken att de överhuvudtaget inte vet hur väglagen är i norr, säger han till tidningen.
Sedan Arbetaren rapporterade om förra årets dödsolyckor har Arbetsmiljöverket justerat siffrorna uppåt. Med justeringen dog, enligt Arbetarens sammanställning, sammanlagt 54 personer på jobbet. Av dessa var nio lastbilschaufförer och hälften av dem omkom i samband med trafikolyckor. Just arbete på, eller vid väg, är under åtminstone de senaste tio åren, en av de vanligaste omständigheterna vid dödsolyckor.
Dödsolyckor i vägmiljö är också en av fyra kategorier som Arbetsmiljöverket beslutat att inrikta sig på i sin nyligen antagna strategi för att få ned antalet döda på Svenska arbetsplatser. Myndigheten kommer också fokusera på fallolyckor, arbete med träd och djur, samt arbetsfordon och mobila maskiner. Kategorierna är tydligt inriktade på Transport-, Byggnads- samt Skogs- och Lantbruksbranscherna. De enskilt värst drabbade av dödsolyckor, så även under 2018.
– Det är de områden där vi tror att vi kan nå tydligast resultat utifrån var vi står i dag, säger Katarina Eskils, projektledare för strategin på Arbetsmiljöverket till Arbetet.
Strategin har utarbetats utifrån regeringens uppdrag om nollvision i arbetslivet. Men till skillnad från regeringens formulerade krav, har Arbetsmiljöverket även inkluderat dödsfall till följd av arbetssjukdomar. Kategorin är, i antalet döda årligen, många gånger mer omfattande än dödsolyckorna. Utredare på LO har tidigare uppskattat antalet till över tusen personer som årligen omkommer av sjukdomar relaterade till arbetet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.