Klimatförändringarnas effekter är redan tydliga på ön, som tillhör Chile och ligger 380 mil utanför landets kust.
Ludovic Burws, som är lärare vid den isolerade öns skola i Hanga Roa, berättar att ett exempel är hur de stigande havstemperaturerna gjort att vissa koraller vid öns kuster har börjat blekna.
– När du tittar på ön nu i februari så borde den vara gulfärgad, men den är grön. Det regnar mer under en period när det inte borde regna, och regnen är kortare och intensivare, vilket leder till erosion ner mot havet vilket täcker korallerna, säger han till IPS.
Ludovic Burws som även är engagerad i ett lokalt miljönätverk säger att en ny typ av alger har uppstått, som lever på korallerna.
Påskön är 164 kvadratkilometer stor och har runt åtta tusen invånare, varav de flesta tillhör ursprungsbefolkningen. Vid sidan av stigande vattentemperaturer menar Ludovic Burws att ön även är drabbad av ett annat stort miljöproblem – all den mikroplast som finns i havet.
Vårt hav är drabbat av den globala uppvärmningen, temperaturen är flera grader högre än normalt.
Pedro Edmunds Paoa, borgmästare i Hanga Roa
Pedro Edmunds Paoa, som är borgmästare i öns enda stad Hanga Roa, säger att Påskön har varit drabbad av ett minskande fiskbestånd under lång tid.
– Vårt hav är drabbat av den globala uppvärmningen, temperaturen är flera grader högre än normalt, säger han.
Enligt borgmästaren har temperaturmätningar som gjorts av den amerikanska myndigheten NOAA visat att havstemperaturerna på 40 meters djup utanför Påsköns kust visat 29 grader Celsius på platser där temperaturen tidigare inte översteg 24 grader.
Pedro Edmunds Paoa understryker att det varmare havet påverkar koraller som är anpassade efter andra temperaturer. Men han understryker att de minskande fiskbestånden också hänger samman med överfiske.
– Det utförs av utländska båtar som kommer in på våra vatten, trots att de hävdar att de inte bedriver något fiske här, säger han.
Juristen Tiare Aguilera Hey varnar för att hela Påsköns kulturarv riskerar att drabbas hårt av stigande havs- och tidvattennivåer. Det inkluderar den enorma stenstatyerna, moais, som är unika för Påskön och världsarvslistade av Unesco.
– De finns i första hand vid kustområdena, säger Tiare Aguilera Hey.
Vid sidan av hotet om stigande vatten varnar hon också för att minskad nederbörd och ökad erosion riskerar att slå mycket hårt mot både jordbruket och fisket.
Själv återvände Tiare Aguilera Hey till sitt hem på Påskön efter att ha studerat i Spanien och Kina, och sedan dess har hon arbetat som rådgivare till en lokal utvecklingskommission.
För ett år sedan beslutades om att skapa ett stort skyddat marint område i närheten av Påskön, som täcker ett mycket stort område och är det största i sitt slag i Latinamerika. Men enligt Ludovic Burws saknar Påskön de resurser som behövs för att kunna sköta om den marina nationalparken.
Inom området finns de enorma stenstatyerna som är mellan en och tio meter höga och de ceremoniella altare som utgör huvudattraktionen för de runt 120 000 turister som årligen besöker Påskön.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.