Trots de många rapporterna om övervåld i deras transporter menar Kriminalvårdens nationella transportenhet att deras personal inte har begått några fel. Att Migrationsverkets observatörer inte känt till och kunnat medverka vid alla resor säger transportenhetens chef Johan Mellbring beror på "brist på rutiner i inkörningsperioderna".
Enligt Kriminalvårdens nationella transportenhets chef Johan Mellbring har det genomförts en intern utredning för att se över vad som egentligen hände under transporterna i de fall som Flyktinggruppernas riksråd, FARR, presenterar i sin rapport om våld vid avvisningar. De kom fram till att berättelserna inte gick att styrka och utgår därmed från att det inte har förekommit någon misshandel eller kränkande behandling från deras sida. Detta trots att det är svårt att bevisa vad som faktiskt har hänt när den utvisade befinner sig själv tillsammans med kriminalvårdarna i ett fordon utan övervakningskamera.
– Det har framkommit i vissa fall av vår personals rapportering att det har förekommit våld, men att det våldet är påkallat utefter att personen har gjort motstånd och har varit beredd att skada vår personal eller sig själv. Och då har personalen fått använda sin våldsbefogenhet. Men utifrån det vi kan gå på har vår bedömning varit att våldsanvändningen har varit proportionerlig utifrån hur situationen har utvecklat sig, säger Johan Mellbring.
En person berättar bland annat att personalen satt på honom och tryckte knät i hans rygg så att han inte kunde andas. Anses den typen av våld vara proportionerlig?
– Hur mycket vi behöver hålla fast en person är det situationen som avgör. Sedan kan jag inte kommentera enskilda ärenden om vad som är lämpligt där och då. Men grundregeln är att vi ska säkerställa personens andningsförmåga.
Flera personer rapporterar även om psykisk misshandel. En person uppger bland annat att personalen har hånat honom och skrattat åt honom när han låg på golvet iförd ”spottluva”. Hur ser ni på den typen av kränkningar?
– Någon kränkande behandling på det sättet du beskriver ska självklart inte förekomma. Vi har förhållningssätt kring alla personer som vi hanterar. Självklart ska vi inte kränka personer verbalt. Vi ska göra det situationen kräver och agera professionellt. Där råder det inget tvivel.
Visst är det så, att man hamnar man i en situation då det är ord mot ord. Men i grunden vet vi att vi har en väldigt professionell personal för att hantera de här svåra frågorna och situationerna.
Johan Mellbring, chef för Kriminalvårdens nationella transportenhet, NTE
Du menar att det inte går att styrka berättelserna om att personer har misshandlats under transporten. Men hur kan man faktiskt säga vad som har hänt i era transportfordon när det inte finns någon övervakning?
– Det kan man ju inte veta. Det är ju som i alla sammanhang där folk möts, att det förekommer tillfällen där enbart den frihetsberövade personen och vår personal ser varandra utan allmän insyn. Så visst är det så, att man hamnar man i en situation då det är ord mot ord. Men i grunden vet vi att vi har en väldigt professionell personal för att hantera de här svåra frågorna och situationerna.
Sveriges Radio avslöjade i höstas att Kriminalvårdens nationella transportenhet, NTE, har hemlighållit information om vissa resor till Migrationsverket, vilket har lett till att deras observatörer inte har kunnat övervaka utvisningarna. Hur ser du på det i relation till rapporterna om våld vid transporterna?
– Det har absolut inte funnits förbud mot observatörer men det har varit brist på rutiner i inkörningsperioderna. Och det har vi rättat till. Nu får de ta del av alla resor, även de som är dolda, för att kunna planera in monitorverksamheten, säger Johan Mellbring.
