”Form, styrka, hälsa och sinnenas skärpa kulminerar i mannen, som är det ädlare könet. Det gör det möjligt för honom att utföra många saker i det offentliga och det privata livet samt många framstående och lämpliga gärningar som är främmande för kvinnan.”
Orden kommer från en i Sverige ganska inflytelserik religiös predikant och andlig frontfigur.
Mannen har gjort flera andra uttalanden som minst sagt får en att höja på ögonbrynen. Han har kallat judar för ”djävulens folk” och ”giftiga maskar” och propagerat för att sätta synagogor i brand, förstöra judiska böneböcker, förbjuda rabbiner att predika, beslagta judars egendomar och pengar samt slå sönder deras hem.
Några citat från honom lyder, översatta till svenska, så här:
”(…) jag skulle vidhålla, och ingen människa på denna jord kan ändra min uppfattning, att judarna, som de är i dag, i sanning är en blandning av alla depraverade och illvilliga hjon från hela världen, som spridits i alla länder, i likhet med tatarerna, zigenarna och sådant folk, för att plåga skilda nationer med sitt ocker, att spionera på andra och förråda, att bedra och kidnappa barn – i korthet, att utöva alla typer av ohederlighet och skadligt beteende.”
”Enligt min mening måste det gå så här: Om vi ska kunna förbli rena från judens hädelser och inte bli delaktiga i dem måste våra vägar skiljas åt och de måste lämna vårt land.”
”Så snart min huvudsyssla har blivit utförd ska jag hänge mig åt fördrivningen av judarna.”
Han har också försvarat dödligt våld mot upproriska människor med orden:
”Låt därför alla som kan slå, dräpa och knivhugga göra det, i hemlighet eller öppet, med åtanke att inget kan vara mer giftigt, skadligt eller djävulskt än en rebell.”
Mannens namn är Martin Luther och han har lagt grunden till den variant av kristendom som dominerat i Sverige i snart 500 år.
Luther satte ord på sina tankegångar för mycket länge sedan, på 1500-talet. Men det kan ställas mot hur alt-right-influerade miljöer i dagens Sverige kallar islam för en pedofilreligion med hänvisning till att profeten Muhammed gifte sig med ett barn på 600-talet – och överlag hävdar att den religionens värdesystem i grunden är oförenligt med ett svenskt tankesätt.
Mycket elände sker i islams namn än idag, och många förtryckande sedvänjor i kulturmiljöer där islam har en stark ställning legitimeras fortfarande med (påstådd) religiös fromhet.
Men poängen här är att visa på hur föränderlig över tid och rum religionsuppfattning och religionsutövning trots allt är.
Poängen här är att visa på hur föränderlig över tid och rum religionsuppfattning och religionsutövning trots allt är.
Den dominerande, fram tills nyligen statliga, kyrkoorganisation som kallar sig luthersk i Sverige i dag uppfattas vara bland de mest liberala religiösa samfunden i världen – trots att dess anfader knappast sjöng det fria levernets lov.
Vad är orsakerna till att Svenska kyrkan blivit så förhållandevis antiauktoritär och jämställdhetsbejakande, sett till sin samtida profil, och det svenska samhället överlag så pass sekulärt?
Inte minst kan vi nog tacka arbetarrörelsen och kvinnorörelsen – vars arv ovan nämnda alt-right-människor tenderar att hata – för det. Arbetarrörelsen gjorde, tillsammans med andra progressiva krafter, Sverige till ett av världens mest jämlika industriländer, innan utvecklingen vände igen för ett par decennier sedan.
Och kvinnorörelsen – där inte minst det periodvis ganska inflytelserika socialdemokratiska kvinnoförbundet stod för kopplingen till det ledande arbetarrörelsepartiet – drev på för politiska reformer som möjliggjorde kvinnors aktiva deltagande på arbetsmarknaden och luckrade upp delar av den historiska samhällsrollen som i första hand maka och barnaföderska.
Den svenska folkkyrkan, länge statskyrka, formades till sin åskådning av denna sin miljö.
Den nationalistiska och främlingsfientliga högerradikala väckelse vi nu ser i stora delar av samhället riktar mycket av sitt hat mot arbetarrörelsens jämlikhetssträvanden och kvinnorörelsens feminism – meningsmotståndarna stämplas ut som ”vänsterblivna”, ”genusflummare” och ”batikhäxor” på löpande band. Samtidigt är det land vars kultur och värderingar de i högstämda ordalag säger sig vilja försvara i hög grad format av just dessa rörelser.
De främlingsfientliga nationalisterna framställer i stället folk, religion och kultur som något statiskt, som går sönder om det utsätts för påverkan och som därför – när det handlar om det egna lägret – bör skyddas och konserveras.
I själva verket ska vi vara väldigt tacksamma över att svunna seklers samhällssyn inte konserverades i Sverige.
Inte minst gäller det arvet efter Luther.
