– Vi är byggda av immigration. Liverpool har alltid varit en stad med immigration. Varje familj här är skapad av människor från en annad del av världen.
[TIDSKRIFT] Klass
Nr 1/2019
Det säger Liverpoolprofilen och författaren Ken Pye, som guidar sin svenska kollega Jan Ewert Strömbäck i industri- och arbetarstaden som gjorde The Beatles berömda – eller kanske snarare tvärt om.
I Liverpool finns enligt Strömbäcks researtikel i tidningen Klass nr 1/2019 världens mest ambitiösa museum om den transatlantiska slavhandeln – staden var en viktig angöringspunkt i trafiken mellan Afrika och Amerika och Storbritannien var en av de stora aktörerna med ett beräknat antal av över tre miljoner slavar transporterade över Atlanten.
För övrigt handlar den inspirerade texten om Liverpool förstås mycket om The Beatles, alla fyra med ordentliga rötter i arbetarklassen, och John Lennons beundran för den amerikanske sångaren och låtskrivaren Buddy Holly.
Jan Strömbäck hävdar att Buddy Holly hade en radikal undertext som Beatles inspirerades av tillsammans med den svarta bluesmusiken. Enligt honom gjorde de sina tidiga spelningar på ”kvinnliga bildningsförbund, fackliga fester och klubbar i centrala Liverpool”.
Klass är en tidskrift som viftar omkring som en nyfiken hund och nosar upp klassperspektiv där man kanske inte förväntat sig.
Klass är en tidskrift som viftar omkring som en nyfiken hund och nosar upp klassperspektiv där man kanske inte förväntat sig. Det finns i dikt och i prosa. Beata Hansson har intervjuat den norska författaren Ingvild H Rishøy som skriver ur klassperspektiv och just gett ut sin novellsamling Vinternoveller i Sverige (Flo förlag 2018) som fått både kritiker och läsare att falla.
Jacob Habinc skriver om tecknade serier som kan kopplas till den arbetarlitterära traditionen, som Frida Ulvengrens berättelse om när hon efter att ha blivit upptäckt vid 13 års ålder sliter i ”en industri byggd på barnarbete som behandlar sina anställdas kroppar som handelsvaror”, alltså som fotomodell.
Gunnela Björk, historiker och författare tecknar ett porträtt av Maja Ekelöf, städerskan som blev superkändis med sin bok Rapport från en skurhink 1970. Hon älskade litteraturen som gav henne en känsla av respekt och frihet. Hon verkade under 1960-talet i det som kallades Välfärdssverige men som statistikerna bevisade fortfarande hade många fattiga i folkhemmet.
50 år senare kan vi konstatera att inkomst- och klasskillnaderna (enligt SCB:s inkomstfördelningsstatistik i januari 2018) är de största sedan man började mäta dem statistiskt. Se också Emil Boss ledartext i Arbetaren från november 2018 om klasskillnader i Sverige, Omfördelning av liv.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr