I ett utspel kräver arbetsgivarföreningen Finskt Näringsliv, EK, inskränkt strejkrätt för de finska facken. Med hänvisning till en nyligen genomförd opinionsundersökning anser de sig också ha folket på sin sida.
– Nästa regering måste förnya de utdaterade strejklagarna. Vi bör ha en liknande lagstiftning som våra konkurrentländer, säger EK:s vd Jyri Häkämies i ett pressmeddelande.
Enligt undersökningen ska 57 procent av finländarna vara villiga att begränsa skadan för tredje man vid sympatistrejker. 54 procent ska ha svarat att de också anser att rätten till politisk strejk bör läggas på samma nivå som de nordiska grannländerna.
Undersökningen är baserad på en enkät med 1 200 personer.
Arbetsköparnas utspel grundar sig bland annat i missnöjet med centerregeringens misslyckade reform av anställningstryggheten. Efter strejker och än mer omfattande varsel om politisk strejk i höstas tvingades regeringen backa från det ursprungliga förslaget om att göra det lättare för företag med färre än 20 anställda att göra sig av med personal.
Utöver de föreslagna begränsningarna kräver organisationen EK även höjda böter vid genomförande av olagliga strejker.
– Att öka strejkböterna skulle garanterat minska antalet illegala strejker. Det är toppen att minskandet av illegala strejker har allmänhetens stöd så att nivåerna även i detta fall kan anpassas till grannländerna, säger Jyri Häkämies i pressmeddelandet.
Jag har mycket svårt att tro att det skulle bli verklighet.
Timo Koskinen, chefsjurist på Finlands Fackförbunds Centralorganisation
Men från fackligt håll tas hotet mot strejkrätten med ro. Timo Koskinen är chefsjurist på Finlands Fackförbunds Centralorganisation, FFC.
– Det här är en principiell fråga för arbetsgivarna. En begränsning motiveras varken av någon oerhörd vanlighet eller av ekonomiska skäl. Det går bra för finländska företag. Jag har mycket svårt att tro att det skulle bli verklighet, säger han.
Timo Koskinen säger också att det rent politiskt skulle det vara svårt att driva frågan till beslut.
Efter arbetstidsavtalet 2016 där årsarbetstiden ökades med 24 timmar och förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen är de finska arbetarna trötta på försämringar, säger han. Även med det osäkra parlamentariska läget efter det finländska valet tidigare i månaden, har socialdemokraterna en stark position. Det gör en försämring av strejkrätten än mindre trolig.
Samtidigt är ju en strejkrättsinskränkning på väg i Sverige, ett initiativ som togs just av Socialdemokraterna?
– Jo, vi har undrat över det där. Hur kan socialdemokrater komma med något sådant, strejkrätten är ju en fundamental rättighet?
Hur kan socialdemokrater komma med något sådant, strejkrätten är ju en fundamental rättighet?
Timo Koskinen, chefsjurist på Finlands Fackförbunds Centralorganisation
Att facken i Finland, som svenska LO, TCO och Saco, skulle gå med på några inskränkningar har Timo Koskinen svårt att föreställa sig.
– Många tyckte att avtalet om arbetstidsförlängningen var för mycket. Om vi skulle börja ge bort strejkrätten vore det definitivt för mycket för de finska arbetarna, säger Timo Koskinen.
Det där har de kommit med, med jämna mellanrum de senaste 25 åren.
Tapio Bergholm, docent i Finlands historia vid Östra Finlands Universitet
Tapio Bergholm är docent i Finlands historia vid Östra Finlands Universitet med särskilt forskningsintresse för arbetsmarknadsfrågor. Inte heller han tror på någon framgång för arbetsköparnas kampanj.
– Det där har de kommit med, med jämna mellanrum de senaste 25 åren. De vill påminna om att det är deras mål, men jag tror inte ens att de tror på det själva. Kanske kan de få samlingspartiet att överväga att ta fajten en gång till med facket, men det scenariot verkar inte så sannolikt, säger han.
Han ger inte heller så mycket för EK:s användning av statistik när de hänvisar till att de finska strejkerna skulle vara ett större samhällsproblem. Att jämföra med våra nordiska grannländer stärker inte heller deras argumentation.
– Tittar man på statistiken har både Norge och Danmark betydligt fler förlorade arbetsdagar per tusen invånare. Sverige ska vi inte ens tala om, de är en parentes i Norden. Men just därför vill arbetsgivarna gärna jämföra med Sverige. Men när det gäller arbetsskydd då hänvisar man lika ogärna till Sverige, säger Tapio Bergholm.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr