En stor del av de vapen som används av Saudiarabien i dess krigföring i Jemen, ett krig som inkluderar bombningar av många civila mål, kommer från USA. Det handlar bland annat om stridsflygplan, stridshelikoptrar, drönare, missiler, stridsvagnar, bomber och tungt artilleri.
Det veto som Donald Trump lade den 16 april förväntas leda till att USA-tillverkat krigsmaterial kan fortsätta exporteras för att användas i kriget i Jemen.
En ny rapport från det Stockholmsbaserade fredsinstitutet Sipri visar att vapenimporten till länderna i Mellanöstern ökat kraftigt på senare år. Under perioden mellan 2014 och 2018 var Saudiarabien världens största importör av vapen. Och USA är ett av de länder som exporterar mest vapen till saudierna.
Samtidigt fortsätter kriget i Jemen att skörda nya offer. Ole Solvang vid organisationen Norska flyktinghjälpen, NRC, säger att försiktiga bedömningar från FN slår fast att närmare 17 700 civila dödats i kriget i Jemen sedan 2015.
Enligt Världshälsoorganisationen har dessutom 2 310 människor dött i kolera medan 85 000 jemenitiska barn som ännu inte fyllt fem år beräknas ha dött i svält.
Genom att stå bakom ett sådant omfattande militärt och diplomatiskt stöd till ena sidan av konflikten fördjupar och förlänger USA en kris som har omedelbara och svåra konsekvenser för Jemen.
Ole Solvang, Norska flyktinghjälpen, NRC
Ole Solvang menar att fler bomber och vapen till Jemen också kommer att betyda ökade dödssiffror och ökat lidande.
– Genom att stå bakom ett sådant omfattande militärt och diplomatiskt stöd till ena sidan av konflikten fördjupar och förlänger USA en kris som har omedelbara och svåra konsekvenser för Jemen. Och det är de civila som får betala priset, säger han.
David Miliband, chef för hjälporganisationen International Rescue Committee, beskriver Donald Trumps veto som ”moraliskt och strategiskt missriktat”.
Den amerikanske presidenten har försvarat vapenförsäljningen till Saudiarabien med hänvisning till att om inte USA förser landet med vapen så kommer i stället Kina och Ryssland att göra det. Men det är inte ett resonemang som håller, enligt Ole Solvang.
– Argumentet är i grunden irrelevant och kringgår frågan om USA vill vara delaktigt i att stötta dödandet av civila i Jemen. Det anser inte kongressen att USA ska vara, och det är det viktiga här, säger han.
Den amerikanska vapenförsäljningen till den saudiledda koalitionen betraktas av många som riktad mot Iran. Jemens befolkning har hamnat i korselden i en större konfrontation mellan å ena sidan Iran och å andra sidan USA och Saudiarabien.
Ole Solvang påpekar att USA betraktar Ansar Allah i Jemen – även kallade houthirebellerna – som en inofficiell iransk styrka, och det amerikanska stödet till dess motpart, den saudiledda koalitionen, ingår därmed i en större strid mot ett ökat iranskt inflytande i regionen.
Detta är odiskutabelt. Men Ole Solvang framhåller att detta inte innebär att USA slipper ifrån sitt ansvar att göra vad de kan för att skydda civila – genom att kräva att den saudiledda koalitionen följer krigets lagar. Och att, om inte detta sker, avsluta samarbetet.
Enligt NRC har 788 civila dödsfall rapporterats i Jemen sedan den 18 december förra året. Under samma period uppges bland annat 13 skolor ha blivit attackerade.
Förra veckan uppmanade FN:s säkerhetsråd återigen de stridande parterna i Jemen att följa sina åtaganden i enlighet med internationella människorättslagar, däribland se till att skydda civila. I uttalandet uttrycktes också en djup oro över de förödande konsekvenser konflikten har för landets civila befolkning, i synnerhet de jemenitiska barnen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr