I efterspelet till nedsläckningen av internet den 22 juni greps minst två journalister med hänvisning till Etiopiens repressiva antiterrorlagar.
Att internet stängs ned och att lagarna mot terror används mot journalister är inget nytt i landet. Men att detta händer nu står i skarp kontrast till hur premiärminister Abiy Ahmed ansetts ha tagit stora steg för att öppna upp pressfriheten i landet.
Yared Hailemariam, som är ordförande för Schweiz-baserade Förbundet för mänskliga rättigheter i Etiopien, säger till CPJ att nedsläckningen av internet är en återanvändning av den strategi som användes av den tidigare regimen i landet.
Men det var inte den enda nedsläckningen som inträffade under förra månaden.
Under en veckas tid förekom återkommande problem för befolkningen att använda internet och skicka sms, enligt nätövervakningsorganisationen Open Observatory of Network Interference.
Flera nyhetsmedier hävdar att en teori i landet är att myndigheterna genomförde detta för att förhindra att studenter skulle kunna fuska i samband med sina examinationer.
Vid sidan av detta har dock ett antal journalister gripits under de senaste två månaderna, och den 8 juli meddelade Etiopiens försvarsdepartement att man planerar att åtala ”individer och medier som skapar misstro mellan allmänheten och armén”, enligt det lokala mediebolaget Fana Broadcasting.
En berättigad fråga är därför om hyllningarna av det politiska tövädret i Etiopien kom för tidigt.
Det ser inte lika ljust ut som det gjorde för bara några månader sedan. Jag är fortfarande hoppfull, även om min optimism har minskat.
Elias Kifle, nyhetschef på Mereja TV
De flesta journalister och människorättsförsvarare i landet uppger för CPJ att det har genomförts verkliga och positiva förändringar. Under förra året släpptes journalister som suttit gripna i flera års tid och regeringen arbetar för att driva igenom juridiska reformer.
Samtidigt uppger också många för CPJ att de är oroliga för hur framtiden ser ut för landets medier.
– Det ser inte lika ljust ut som det gjorde för bara några månader sedan. Jag är fortfarande hoppfull, även om min optimism har minskat, säger Elias Kifle, som är chef för den internetbaserade nyhetskanalen Mereja TV.
Han säger att de problem som förekommer är en återspegling av den polarisering som råder inom landet.
Belay Manaye, som varit med och grundat nyhetstidningen Berera, säger att hanteringen av den politiska situation som råder i landet i dag kommer att vara avgörande för utvecklingen den kommande tiden.
– Frågan är om vi kommer att gå tillbaka till de mörka tiderna, eller om vi kan hantera krisen och gå framåt, vilket jag hoppas på.
För att kunna gå åt rätt håll menar journalisterna att det behövs en ökad öppenhet gentemot mot både allmänhet och medier.
Regeringen har inte lämnat något officiell förklaring till de nedstängningar av internet som medierna menar har stört deras arbete och försvårat möjligheterna att kommunicera med källor.
Haimanot Ashenafi, redaktör för veckotidningen Addis Maleda, säger att det är en helt annan sak att vara journalist i Etiopien i dag jämfört med hur det var tidigare. Hon menar att den nedstängning av internet som skedde i juni kan ha genomförts för att stoppa ”farliga” budskap – men att det inte kan användas som det främsta sättet att bemöta felaktig information.
I efterspelet till det påstådda kuppförsöket greps över 200 personer enligt Deutche Welle. I samband med detta greps minst två journalister från radio- och tv-stationen ASRAT med hänvisning till landets antiterrorlagar. Det är samma lag som har använts av tidigare regeringar för att gripa kritiska journalister.
Men även innan den senaste krisen utsattes flera journalister för kortvariga gripanden.
En av dem som drabbades var reportern Tamirat Abera vid den privatägda radiokanalen Ahadu FM, som greps på sin arbetsplats i slutet av maj. Till CPJ uppger reportern Gettye Yalew att också han greps i samband med att han försökte besöka Tamirat Abera i häktet.
Regeringens talesperson Billene Seyoum vill inte kommentera specifika fall, men uppger för CPJ att gripanden ”inte alltid är relaterade till personers journalistiska arbete”. Hon påpekar samtidigt att regeringen är fortsatt hängiven att skapa en öppnare miljö för medierna.
Att Etiopien nu befinner sig vid ett vägskäl hålls fram i en ledartext som publicerades i den lokala tidskriften The Reporter efter att Tamirat Abera hade gripits. Artikeln slog fast att gripandet ”sände rysningar genom medieindustrin” och ledarskribenten uppmanade samtidigt regeringen att säkerställa att Etiopien inte återvänder till den tidigare situationen, då landet ”var ett gigantiskt fängelse för journalister”.
*Muthoki Mumo är Kommittén till skydd för journalisters representant för södra Afrika.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr
