Den som följt medias rapportering de senaste åren, då feminismen har seglat upp som en klickraket, skulle kunna tro att ”kvinnofrågan” handlar om feminismhat, genusorättvisor och ninjafeminism. Men #MeToo, kroppsaktivism och ”mansbebis”-konton på nätet har rötter i en hårdför verklighet som under ett tungt 1900-tal ofta fick bäras av kvinnor ensamma – inte minst under efterkrigsåren, då myten om hemmafrun som en naturlig roll för kvinnor byggdes upp. I Arbete för livet. Kvinnor berättar om svenskt 1900-tal berättar 20 kvinnor födda i början av 1900-talet om sina liv, särskilt ur ett könsperspektiv.
Gunilla Carlstedt, Annika Forssén
Carlssons förlag, 2019
Många av oss har mammor som levt en stor del av förra seklet; min egen mormor gifte sig ung, fick två barn och började under andra världskriget jobba på Kristidsnämnden i Stockholm med bland annat ransoneringskort, och fick som ung änka kontorsjobb på Svenska turistföreningen där hon stannade till pensionen.
Farmor fick tre pojkar och var lärarinna och lotta under krigen. Min mamma gifte sig som 18-åring och var skådespelerska ett par år, födde fyra barn och var hemmafru tills den yngsta var åtta, därefter arbetade hon på ABF, med barnprogram på det nystartade ”röda” TV2 och drev butik och café innan pensionen.
Det var som om kvinnornas arbeten var sidosysselsättningar utan egentligt värde. Ändå rymmer den korta sammanfattningen av dessa tre kvinnors arbetsliv tillsammans många års nytta för samhället.
Jag kan ärligt säga att ingen av dessa kvinnor pratade särskilt mycket om sina arbeten, det var deras mäns karriärer som diskuterades och stöttades. Det var som om kvinnornas arbeten var sidosysselsättningar utan egentligt värde. Ändå rymmer den korta sammanfattningen av dessa tre kvinnors arbetsliv tillsammans många års nytta för samhället.
Det var ett samhälle som förändrades i rasande takt – inte minst gjorde det faktum att Sverige stod utanför de två stora krigen att landet kunde koncentrera sig på den egna utvecklingen.
Bokens författare och intervjuare, Gunilla Carlstedt och Annika Forssén, är båda läkare och lägger stor vikt vid hur kvinnor ser tillbaka på sina liv ur hälsosynpunkt, men också när det gäller närhet och sexualliv – det är inte minst spännande kapitel och ämnet tillhör inte bara det privata.
Den allmänna sjukförsäkringen 1955, p-pillren (som godkändes på 1960-talet) och en abortlag värd namnet (som tillkom så sent som 1974) förändrade snabbt kvinnors liv. Helt klart är att samhällets lagar och normer påverkar självbilden på djupet och i det sociala umgänget. Även i heterosexuellt familjeliv var mannens respekt för kvinnans arbete viktigt för hälsa och undvikande av svår stress – en arbetsmiljöfråga.
Flera kvinnor uttrycker genans, ibland skam, över glädje och lättnad att få lämna hemmet för lönearbete. Det gav stolthet, stimulans och frihet trots trötthet – men fick inte inkräkta på ansvaret för barn och hushåll. Även detta sista understryker mödrarna som viktigt arbete. Författarna framhåller att barnafödande och -vård också betraktas som energikrävande kroppsarbete.
Arbete för livet är en viktig och fascinerande presentation av kvinnohistoria som väcker många tankar om hur våra förmödrar kämpade på, som viktiga men ofta dolda kuggar i samhällsbygge och byggande av egenvärde.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr