Det privata riskkapitalistbolaget Blackstone Group gjorde sitt intåg i Sverige 2014. Idag har de ett stort ägande efter att ha köpt upp fastigheter i flera städer. Samma utveckling har skett i länder i stora delar av världen – uppköpen har ingenting med traditionell hyresförvaltning att göra, mer än att försöka bli av med de boende, utan är en ren investering.
Regi: Fredrik Gertten
I Fredrik Gerttens nya dokumenärfilm Push målas en skrämmande bild upp av hur de griper omkring sig. Framförallt följer Gertten Lilani Farha, kanadensisk advokat som har i uppdrag av FN att resa runt och kartlägga boendesituationen för människor i en rad städer i Europa, Asien och Nord- och Sydmerika. Hon drar sig inte för att använda uttryck som ”asätare” och experter som hon intervjuar liknar Blackstone och andra stora investerares verksamhet i fastighetsbranschen vid gruvdrift: när allt som går att utvinna finns inget intresse av det som blir kvar.
Hyresgästföreningens tidning Hem och hyra skrev i våras, i samband med en förhandsvisning av Push, om hur Farha och hennes kollega Surya Deva skrivit till utrikesminister Margot Wallström (S) och uttryckt oro över att Blackstone äger 66 procent av den svenska hyresvärden Hembla (f d D Carnegie) som äger 12 622 lägenheter i Stockholms län och 21 400 lägenheter i landet. FN-apportörerna påpekar att Blackstones renoveringar och hyreshöjningar leder till att hyresgäster som inte har råd att bo kvar efter renovering drivs bort från områdena och får flytta någon annanstans.
Detta ”annanstans” visar sig svårt att hitta när Gertten tillsammans med Farha reser runt och pratar med boende och politiker. I städer som bland annat Berlin, Söul, London, Toronto, Barcelona, Milano och Uppsala berättar de boende om en rovdrift i enorm skala som använder metoder alltifrån extremt korta besökstider och oanträffbarhet till rena ligistattacker för att skrämma hyresgäster från sina boenden.
Hotet mot våra städer handlar inte om hur de rikaste tar över bohemiska områden utan hur de ödeläggs av tomma fastigheter som väntar på att säljas vidare för mångdubbla summor.
Inte minst är hyrespåslag på tiotusentals kronor efter diminutiva ”renoveringar” vanligt. Det som kallas gentrifiering är bara början: ”Om det räckte med det”, säger den nederländska sociologprofessorn Saskia Sassen som skrivit en rad böcker om bland annat globaliseringen och den moderna stadens struktur, som The Global City (1991).
Hotet mot våra städer handlar inte om hur de rikaste tar över bohemiska områden utan hur de ödeläggs av tomma fastigheter som väntar på att säljas vidare för mångdubbla summor. Många gånger handlar det enbart om investeringar för att tvätta än smutsigare pengar.
Roberto Saviano, författare och expert på maffian som i stor stil tagit över en rad verksamheter inom Italiens infrastruktur som transporter, sophantering och fastighetsförvaltning, berättar om hur kriminella vinster stoppas in i fastighetsägande. Pengar från narkotikahantering och trafficking investeras i verksamheten som är större än många länders BNP.
Det är ett skrämmande globalt panorama som Gertten förevisar, men det finns motstånd. Politiker i andra städer som Barcelona, Berlin och London går nu samman i ett globalt nätverk för att köpa tillbaka fastigheter till allmännyttig förvaltning.
Frågan är alltså om det är möjligt att vända utvecklingen, en ny global finanskris spås av många stå för dörren, självklart är det de redan svaga som får betala det mesta av den. Och som Stockholms förra biträdande stadsdirektör och förvaltningschef i Stockholms stad, Fredrik Jurdell, säger i filmen är processen redan igång och kan inte stoppas på politisk väg. Hans uttalande framstår ändå som mer ignorant och styvnackat än hugget i sten. Gerttens film är en väckarklocka men också en spännande berättelse som här och där inger hopp.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr