Att genusbalansen inom filmbranschen är skev, i klartext att porten är väldigt mycket trängre för kvinnor i de flesta discipliner (utom exempelvis mask och kostym) har länge varit klart, diskussioner om förändring har kanske mest rört sig om filmarutbildning och ekonomiskt projektstöd.
Naturligtvis berör frågan hela kedjan fram till konsument, det vill säga att även distributörer av film har stora möjligheter att göra en insats för helheten. Folkets bio konstaterar nu att de under hösten har en dominans av kvinnliga regissörer – hela 75 procent. Det innebär att föreningens 19 biografer kommer att erbjuda filmer med i vissa fall nya perspektiv.
Agnieszka Lukasiaks Could this be you hade premiär redan i början av september, med minst sagt blandad kritik (som ofta handlade om att filmen inte uppfyller titelns uppfordrande frågeställning).
Regi: Halina Dyrchska
Ellen Fiskes och Joana Karlbergs kärleksdokumentär Josefin & Florin, som hade premiär den 20 september, om singelmamman och den rumänske tiggaren som tillsammans försöker bilda familj i en värld som inte är gjord för denna konstellation hade premiär den 20 september. Även Folkets bios speciella satsning på kortfilm har många kvinnor i produktionen.

I Halina Dyrschas dokumentär Bortom det synliga – filmen om Hilma af Klint får vi en story som förutom berättelsen om en unik konstnär behandlar just osynliggörande på grund av kön i en annan konstnärlig genre, måleriet.
Hilma af Klint föddes 1862 på Karlbergs slott in i en officersfamilj. Som ogift fick hon en önskad utbildning på Konstakademin i en av de första klasserna som mottog kvinnor. Redan tidigt utmärkte hon sig: inför kvinnliga elever var männen i krokin försedda med ett tygstycke som dolde könet, men Hilma såg till att runda denna regel genom att själv söka sina modeller.
Hon var en skicklig porträttmålare men började intressera sig för tidens vurm för nya upptäckter av de osynliga världar man nu kunde se med starka tele- och mikroskop som användes inom forskning och i sekelskiftets framströmmande företagarentreprenörskap. Människokroppens allt mindre delar kunde nu kartläggas, verksamheter och uppfinningar inom kemi och fysik gjorde jätteskutt, uppmärksammades och belönades med donationer och priser, inte minst i Sverige.
Hilma af Klint var dessutom en andlig sökare som i sina allt större målningar snarare gestaltade än avbildade världar hon upplevde. Under 1900-talet har andlig förklaring till konsten betraktats som något snarast pinsamt. Konstvetare som talar om henne i filmen påpekar att det i århundraden funnits religiösa motiv bakom målningar, men med nya abstrakta målningar där en kvinna höll i penseln passerade denna konstnär många gränser på en gång.
Erkända konstnärer som Vasilij Kandinsky, Kazimir Malevich och Piet Mondrian började söka abstraktion i sin konst genom impressionistiska, kubism, vilket snabbt väckte uppmärksamhet. Hilma af Klint skapade sina målningar flera år tidigare, och ställde också ut dem men avfärdades. Hon levde ett närmast hemligt konstnärsliv genom ekonomisk support av stöttande vänner. Filmen antyder henne som föregångare till mycket av den konst som de presenterats som upptäckare av.
Efter sin död 1944 glömdes hon bort. När målningarna upptäcktes i slutet av 1960-talet ignorerades de av de stora museerna då den abstrakta konsten stod högt och drog stor publik till sina historieskrivande utställningar. Under 2000-talet har hon till slut presenterats i stora, välbesökta utställningar på danska Lousiana, Moderna Museet i Stockholm och Guggenheim i New York. I helgen den 5 oktober visar också Millesgården på Lidingö hennes målningar tillsammans ned Tyra Kleen och Lucie Lagerbielke i utställningen Måleri och andlighet.
Halina Dyrchska presenterar en makalös konstnär med ett liv så starkt styrt av andlighet och integritet. Dessutom med ett fantastiskt foto som Alicja Pahl och Luana Knipfer står bakom.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.