Fredspriset tillkännagavs vid 11.00 under fredagen och en av motiveringarna löd ”för hans ansträngningar för att uppnå fred och internationellt samarbete, och särskilt för hans avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea”.
Abiy Ahmed var en av förhandsfavoriterna till att tilldelas priset och han varit premiärminister i Etiopien sedan 2018. Under hans tid har bland annat ett fredsavtal med Eritrea skrivits under och tusentals politiska fångar har släppts. Även organisationer som tidigare varit terrorstämplande i Etiopien har getts möjlighet att verka som laglig opposition i landet.
Samtidigt har ett gerillauppror brutit ut i de västra delarna av Etiopien som gjort att omkring en miljon människor tvingats fly sina hem. Många bedömare menar därför att den norska Nobelkommittén delar ut priset till Abiy Ahmed för tidigt.
Valet av pristagare har genom åren väckt många starka reaktioner. Inte minst de senaste tio åren.
I Alfred Nobels testamente står att ”Den som har verkar mest eller bäst för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer eller bildande och spridande av fredskongresser”. Många menar nämligen att de tunga orden har rimmat illa med flera av fredspristagarnas gärningar. Precis som i litteratur, kemi eller ekonomi orsakar den norska Nobelkommitténs stora diskussioner runt om i världen.
Arbetaren listar några av de mest kontroversiella sedan starten 1901.
- Henry Kissinger och Le Duc Tho
Utnämningen av USA:s utrikesminister Henry Kissinger vållade stora rubriker. Kissinger, som tilldelades priset tillsammans med den nordvietnamesiske chefsförhandlaren Le Doc Thu, var verksam som nationell säkerhetsrådgivare under president Richard Nixon vid bland annat de så kallade julbombningarna av Hanoi 1972. Motiveringen bygger på den fredsplan som förhandlades fram av de stridande parterna men som i praktiken tvingades fram efter de intensiva bombningarna, de största USA genomfört sedan andra världskriget, och som beordrade av just Kissinger. Le Duc Tho vägrade dock ta emot priset och Kissinger har av många anklagats för att vara krigsförbrytare efter sin roll i Vietnamkriget.
- Nelson Mandela och F.W. de Klerk
Att Mandela bara tre år efter sin frigivning skulle tilldelas priset har det nog aldrig varit någon som ifrågasatt. Att han däremot tvingades dela priset med den tidigare sydafrikanske presidenten F.W. de Klerk höjde många upprörda ögonbryn. De Klerk var visserligen den som slutligen frigav frihetskämpen Mandela och öppnade upp för ett demokratiskt Sydafrika. Men han var länge en försvarare av den brutala apartheid-regim som under många och långa år höll Mandela fängslad. Bägge accepterade utnämningen men Mandela, sägs det, var inte nöjd med att dela priset.
- Barack Obama
Redan innan han tillträtt posten som USA:s president meddelande den norska Nobelkommittén att Obama skulle tilldelas fredspriset för ”Skapandet av ett nytt klimat i internationell politik”. Samtidigt var USA mitt i kriget i Afghanistan och bara veckor efter prisceremonin, när Obama installerat sig i Vita huset, skickades fler amerikanska styrkor till det svårt krigsdrabbade landet.
- EU
Ett av de mest uppmärksammade och kontroversiella besluten i fredsprisets historia. I en tid då klyftorna ökar, tusentals migranter omkommer på Medelhavet och gränserna mot Europa bevakas allt hårdare tilldelas EU priset. Motiveringen: Att de i över 60 år har bidragit till fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Skrattretande menade en stor kritikerkår.
- Juan Manuel Santos
Colombias president har visserligen varit den pådrivande initiativtagaren till att ett fredsavtal mellan regeringen och Farc äntligen skrivits under. Samtidigt ansvarade han under sina år som försvarsminister i den tidigare regeringen för tusentals mord på civila efter att ha inrättat ett kontroversiellt bonussystem för militären i jakt på gerillamedlemmar.
