Den generalstrejk som utropats av Libanons största fackförbund på måndagen fortsätter när protesterna på onsdagen går in på sin sjätte dag. Demonstrationerna har inte heller avstannat, trots det drastiska reformpaket som klubbades på måndagen.
Kravet på avgång för vad som upplevs som en genomkorrupt politisk elit kvarstår.
– Noll procent är hur mycket jag litar på den här regeringen, sade Reem Mouwaad, en protesterande speciallärare, till Al-Jazeeras reporter på huvudstaden Beiruts gator.
På tisdagen var banker, skolor och universitet fortsatt stängda i huvudstaden och gatorna fortfarande fulla av människor. Enligt rapporter blandas revolutionära slagord med dagskrav som tillgång till sjukvård och elektricitet.
Noll procent är hur mycket jag litar på den här regeringen.
Reem Mouwaad, protesterande speciallärare, till Al-Jazeera
På måndagen klubbades ett reformpaket som utlovats innebära krafttag mot korruption såväl som ett försök att minska budgetunderskottet och den skenande statsskulden. Men trots premiärminister Saad al-Hariris till synes ödmjuka förhållningssätt till protesterna och att han erbjuder sig att utlysa nyval, tycks det inte räcka.
– De här besluten är inte utformade som en kompromiss. De är inte ett försök att be er sluta uttrycka er vrede. Det beslutet är ert att ta, sade Saad al-Hariri på en presskonferens på måndagen.
Men halverade politikerlöner och nedskärningar i statsapparaten till trots upplevs åtgärderna av många som antingen ett spel för gallerierna eller helt enkelt som för lite, för sent.
– Det räcker om vi får ekonomiska reformer. Om vi får vatten och el. Det finns många saker som måste göras. Det här räcker det inte, säger demonstranten Heba Shamas till SVT Nyheter.
De landsomfattande protesterna, som beskrivs som de största sedan 2005, bröt ut på torsdagen och har beskrivits som ett svar på ett förslag om en skatt på chattjänster som WhatsApp.
Men det är bara toppen på isberget. Missnöjet med regeringars misslyckade nedskärningspolitik och misslyckande med att återuppbygga nödvändig infrastruktur och fungerande samhällstjänster har byggts upp under lång tid. Landet, som har en av världens största statsskulder, är på gränsen till bankrutt.
”Libanons underskott i tillit och ansvarsutkrävande är ett resultat av regeringens ständigt pågående misslyckande att hålla myndighetspersoner och andra förövare ansvariga, trots trovärdiga anklagelser om missbruk och misskötsamhet, ” skriver Lama Fakih, chef för kris -och konfliktdivisionen på Human Rights Watch, i en kommentar på människorättsorganisationens hemsida.
Enligt henne innehåller de föreslagna reformerna, även om de är långtgående på ytan, inte heller denna gång någon verklig eller verksam insats riktad mot korrupta politiker. Det verkar inte heller ha gått många av demonstranterna förbi.
– Sedan jag var i min dotters ålder har det varit samma ledare som har rövat landet och tagit våra rättigheter. De ger oss löften och lögner och vi blir kvar på samma plats. Jag tror dem inte längre. Våra barn ska inte behöva gå igenom vad vi fått göra, säger demonstranten Lina när hon intervjuas av brittiska BBC.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr