Fackliga protester både i Sydafrika och i Sverige räckte inte. Vingårdsägarna på Leeuwenkuil gör verklighet av sina hot och avskedar det fackliga ombudet Claudene van Wyk för sina uttalanden i svensk media, däribland Arbetaren.
– Om de inte hade avskedat henne skulle det ha stärkt självförtroendet hos andra anställda, särskilt kvinnor. Gårdsägarnas makt bygger på att arbetarna är rädda och de vill upprätthålla den situationen. Att någon höjer rösten och talar om slavlöner är ett hot mot dem, säger Trevor Christians, generalsekreterare för det sydafrikanska lantarbetarfacket CSAAWU, till Arbetet Global.
Arbetaren har tidigare rapporterat om hur Claudene van Wyk hotats med avsked för sina kritiska uttalanden i ett reportage som först publicerades i Arbetet Global, men även i Arbetaren. Vingårdsägarna menar att hon med det uttalandet ”medvetet sprider lögner som skadar företaget.” Ett av dessa ”lögner” ska enligt arbetsköparen varit att hon beskrivit lönenivån som ”slavlöner”.
Hon sade att alla är så rädda, men någon måste säga sanningen.
Johan Torgå, aktiv i Livsmedelsarbetare för solidaritet.
Med hot om avsked kallades hon därefter till flera disciplinära utfrågningar, något som fick skarp kritik inte bara från hennes sydafrikanska fackförbund CSAAWU utan också av svenska solidaritetsorganisationer. Men även om protesterna tycks ha skjutit upp beslutet i några veckor blev beslutet ändå avsked.
– Det är sorgligt. Jag och ett par andra från Livsmedelsarbetare för solidaritet var precis där nere och kom hem i söndags. Då träffade jag Claudene van Wyk. Hon sade att alla är så rädda, men någon måste säga sanningen, sedan får det gå som det går, säger Johan Torgå, tidigare livsklubbordförande i Örebro och nu aktiv i solidaritetsföreningen Livsmedelsarbetare för solidaritet, som engagerat sig i villkoren för de sydafrikanska lantarbetarna.
Till Arbetet Global säger CSAAWU:s generalsekreterare att de ser avskedandet som ett direkt angrepp på facket och ett brott mot föreningsfriheten. De tänker inte heller stå bredvid och låta det ske utan planerar nu stridsåtgärder parallellt med en överklagan till det sydafrikanska medlingsinstitutet CCMA.
– Vi kommer att uttömma alla juridiska möjligheter, men det allra viktigaste är att mobilisera för en bojkott mot Leeuwenkuils viner, säger generalsekreteraren Trevor Christians till tidningen.
De säger att de inte tar ställning, samtidigt bejakar de arbetsgivarens version.
Johan Torgå
Svenska Systembolaget, en av Leeuwenkuils största kunder, har ett regeringsuppdrag att ta hänsyn till ”arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor” vid inköp. Att de inte agerat, och att de okritiskt fört vidare företagets egen bild av avskedsärendet och detta utan att ens kontaktat facket, har mött skarp kritik från både facket själva och solidaritetsföreningar i Sverige.
– De säger att de inte tar ställning, samtidigt bejakar de arbetsgivarens version. Det gör ju att de i praktiken tar ställning. När man samtidigt sagt att en av bristerna man haft är dåligt samarbete med de lokal facken så illustrerar man ju här rätt tydligt att man inte heller har för avsikt att göra något åt det, säger Johan Torgå.
Till Arbetaren uppgav Systembolaget att de inte velat ta ställning och istället avvaktat resultatet av den disciplinära utfrågningen. Till Arbetet Global svarar presschefen Lennart Agén att Systembolaget nu ska titta närmare på frågan, genom att återigen ta kontakt med ena parten i konflikten.
– Systembolaget behöver prata med Leeuwenkuil och den svenska importören om vad deras motivering sedan får vi ta ställning till vad det innebär för oss.
Några löften om kontakt med den fackliga parten säger sig presschefen inte kunna ge. Men när Arbetaren når honom har han nya besked. Läs Systembolagets svar här.
