Just nu dras allt fler finska fack in i den konflikt som rasar mellan finska Posten och facket PAU. Det statliga bolaget har varit öppna med syftet att sänka ”avtalskostnaden” och vill flytta personal till ett dotterbolag som har ett billigare avtal slutet med ett annat fack, Industriförbundet.
Upplägget är vad som på fackligt språk kallas avtalshopping. Det är inte det första fallet i Finland, men det är ovanligt tydligt, enligt Mika Helander, arbetsmarknadsforskare och docent i sociologi på det finska universitetet Åbo Akademi.
– Att de, som statligt bolag, är så aggressiva är jag förvånad över. Men på ett sätt är det ju oftast syftet med all privatisering att få ett tillfälle att öka på marknadsanpassning, säger han.
I diskussionen kring avtalshopping inkluderar Mika Helander även den mer vanliga formeln att omorganisera bort delar av personalstyrkan, eller nå billigare avtal genom outsourcing till andra företag. Men rak avtalshopping, att ett företag vill byta avtal till ett billigare för samma verksamhet är rätt ovanligt, säger han.
Det exceptionella är att lönedumpningen här är den öppna avsikten och man har också uttalat det.
Mika Helander, arbetsmarknadsforskare och docent i sociologi på Åbo Akademi
För tio år sedan skedde det i samband med privatiseringen av busstrafiken i Helsingforsregionen och för tre år sedan skedde det första gången på Posti genom skapandet av ett dotterbolag för tidningsutdelning. Men denna höst skedde det inte bara igen på Posti, utan också i den privatiserade skolmatbespisning och serviceföretaget Arkea i Åbo. Konflikter kring båda initiativen pågår nu mellan fack och arbetköpare.
– Det exceptionella är att lönedumpningen här är den öppna avsikten och man har också uttalat det, säger Mika Helander.
Han säger att det inte är omöjligt att föreställa sig att det kan finnas en politisk och arbetsköparkoordination som tar tillfället i akt i samband med regeringsskiftet. Den förra borgerliga regeringen fick skarp kritik från både socialdemokratin och fack för att ha blandat sig i den del i arbetsmarknadsreglering som traditionellt sköts mellan fack och arbetsköpare. När nu socialdemokraterna är vid makten får de då svårt att ingripa politiskt utan att dra på sig samma kritik de själva riktat mot sina företrädare.
Man kan också tänka sig en ökning av vilda strejker och ett ökat missnöje där det shoppas och lönedumpas.
Mika Helander, arbetsmarknadsforskare och docent i sociologi på Åbo Akademi
Det är svårt att spå om det är början på en ny trend, men om det är det så ser Mika Helander en risk för ett förändrat klimat på arbetsmarknaden. Där det inte längre går att lita på att oskrivna regler, parterna emellan, respekteras.
– Det här typen av sak, minskar tilliten mellan parter som fram tills nu i mångt och mycket varit mer av samarbetspartners än direkta antagonister. Man kan också tänka sig en ökning av vilda strejker och ett ökat missnöje där det shoppas och lönedumpas.
Tills nu har facken visat en rätt stor undfallenhet gentemot avtalshopping, säger Mika Helander. När Posti bildade dotterbolaget och överförde tidningsutdelarna till det billigare avtalet skedde det utan att öppen konflikt.
– Man har haft lite av en ”det finns inga alternativ”-mentalitet och generellt varit rätt domesticerade. Det är först under den sista tiden med den förra borgerliga regeringen som man mobiliserat kraftigt.
En av anledningarna att man nu reagerar starkt mot Postis planer handlar, enligt Mika Helander, om att det nu riskerar att slå mot viktigare grupper för den fackliga maktbasen och förhandlingsläget blir ett annat.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr