På torsdagen stängdes stora delar av Frankrike ned när facken i transportsektorn inledde storstrejk mot regeringens minst sagt kontroversiella pensionsreform. Frankrike förbereder sig nu på dagar, kanske veckor av fortsatt storstrejk när fack och president tar plats i djupa skyttegravar och striden om pensionerna inleds.
– Vi kommer inte att gå hem den femte december och säga ”det var en bra strejk, men vad synd att vi inte åstadkom något“. Då fortsätter vi den sjätte, säger Yves Veyrier, generalsekreterare för facket Force Ouvrier till franska The Local strax innan strejken bröt ut.
Hur kan man ens föreställa sig att stå inför eleverna när du är över 70 år, dessutom under försämrade förhållanden och för många av oss, på minimilön?
Lärare i Frankrike
På torsdagen blev 90 procent av regionaltågen stående, 11 av 16 tunnelbanelinjer stängdes samtidigt som 30 procent av inrikesflygen och 20 procent av utrikesflygen ställdes in. Men förutom spårvägs- och flyganställda ansluter även elektriker, sopåkare, sjukhuspersonal, jurister och till och med poliser till strejken, som hotat symboliskt stänga vissa stationer. Flera grund- och gymnasieskolor var också stängda på torsdagsmorgonen när lärare och andra anställda lade ned arbetet. Mellan 60 och 70 procent av lärarna väntas delta i strejken.
– Hur kan man ens föreställa sig att stå inför eleverna när du är över 70 år, dessutom under försämrade förhållanden och för många av oss, på minimilön?, frågade sig en fransk kvinnlig lärare, intervjuad av amerikanska Huffington Post.
Att reformera pensionssystemet var ett av Emmanuel Macrons centrala vallöften, men också ett vågat sådant. Det, av facken omhuldade systemet, är något som många av hans föregångar försökt gett sig på, men ingen av dem har lyckats. På 1990-talet försökte Jaques Chirac, men efter en månadslång lamslående storstrejk med miljoner fransmän i strejk 1995 fick han backa.
En nyligen gjord opinionsundersökning visar att en majoritet av fransmännen anser att viss förändring av systemet är nödvändig, men över 60 procent tror inte att presidenten kommer att lyckas. Samtidigt ger resultatet av en annan undersökning bilden av ett nära 70-procentigt stöd för strejken bland allmänheten. Själv visar Emmanuel Macron och premiärministern upp en kompromisslös fasad.
– Vi ger inte vika! Vi kommer att fortsätta med stark beslutsamhet. Om vi inte gör det, så kommer ingen att göra det, sade premiärminister Édouard Philippe i parlamentet i november, rapporterar Le Monde.
Det återstår att se om den allmänna mobiliseringen kommer att matcha storstrejken 1995, men inrikesministern förbereder sig på minst 250 demonstrationer över landet.
– Vi vet att det kommer att vara mycket folk på de här demonstrationerna och vi är medvetna om riskerna. Jag har begärt systematiska och omedelbara omhändertaganden när det blir upplopp eller våld, sade inrikesminister Christophe Castaner, rapporterar brittiska BBC.
De exakta planerna för hur pensionssystemet ska reformeras är ännu inte offentliggjorda, men i grunden handlar det om vad som beskrivs som en generalisering. I dag råder olika villkor för olika yrkesgrupper, men presidenten har meddelat att man önskar införa ett system som ger alla samma poäng utifrån arbetad dag. Det skulle, enligt presidenten, bli ett rättvisade system.
Från fackligt håll beskrivs modellen istället som djupt orättvis. Det skulle slå hårdast mot redan utsatta grupper och dessutom straffa de som drabbats av perioder av arbetslöshet, anser facken. Den generella konsekvensen skulle bli att att anställda blir tvungna att arbeta längre för att sedan dessutom få en lägre pension än de skulle fått med nuvarande system.
– Macron är arbetsköparnas president. Den här reformen är en förklädd gåva till dem, sade Benjamin Amar, facket CGT:s politiska talesperson till franska The Local.
