Rut-avdraget skulle göra en svart arbetsmarknad vit och skulle betala sig själv. Så lät argumentet när Rut-avdraget infördes, och att det skulle vara självfinansierat är ett argument som har återkommit genom åren. Tanken var att när fler jobb blev vita skulle skatteintäkterna öka. Så ser det dock inte ut, visar Riksrevisionens granskning. Självfinansieringsgraden ligger långt ifrån 100 procent.
– Det är en offentligfinansiell kostnad för staten och det här belastar andra skattebetalare som inte köper tjänsten, säger Anna Brink som lett Riksrevisionens granskning av rut-avdraget, till SVT.
Ett annat argument för Rut-avdraget har varit att det underlättar för barnfamiljers livspussel och kan vara positivt för jämställdheten, men merparten av Rut-användarna hade inte hemmavarande barn. Det är också, som tidigare känt, den tiondel som tjänar mest som har vunnit mest på Rut-avdraget.
Rut-avdraget ser heller inte ut att ha varit särskilt träffsäkert när det gäller att gynna personer i Sverige med lös anknytning till arbetsmarknaden. Utredningen visar att ungefär en tredjedel av jobben bemannas av personer som arbetskraftsinvandrat.
– Träffsäkerheten har inte varit särskilt god. Vare sig när det gäller vilka som får jobb eller vilka som köper tjänsterna, säger Anna Brink vid Riksrevisionen, till SVT.
Riksrevisionen skriver i ett pressmeddelande: ”Regeringen överskattade effekten av att omvandla svarta jobb till vita och gjorde överoptimistiska antaganden om hur mycket mer rutköparna skulle utföra betalt arbete.”
– Vår bedömning är att de positiva effekterna på statsfinanserna av ökat arbetsutbud, nya arbetstillfällen i rutbranschen och minskat svartjobb tydligt understiger kostnaderna för rutavdraget. Därutöver tillkommer negativa effekter på statsfinanserna av att hushållens konsumtion av andra varor och tjänster minskar när hushållen lägger mer resurser på ruttjänster, säger riksrevisor Stefan Lundgren.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr