Blir det verklighet av de förslag som läckt från regeringens utredning om Lagen om anställningsskydd, LAS, skulle det innebära stora förändringar för de anställda som drabbas.
Men de riskerar också att få större effekter på både synen på felaktiga uppsägningar och viljan att teckna kollektivavtal, säger arbetsrättsforskaren Caroline Johansson vid Uppsala universitet.
– Med de här förslagen är det helt klart en maktförskjutning från arbetstagarsidan till arbetsgivarna. Det måste alla vara medvetna om, säger hon.
Foto: Uppsala universitet
I den bedömningen får hon medhåll av Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid Umeå universitet och Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Götebors universitet i tidnignen Arbetsvärlden. Men även av Frederick Batzler, jurist på SAC Syndikalisterna.
– Det är svårt att inte bli förfärad i och med att det riskerar att få omedelbara konsekvenser för åtminstone 100 000-tals arbetstagare. Effekterna av den ändrade strejkrätten kommer från konsekvenser på sikt för styrkeförhållandet mellan parterna, men de här får omedelbara konsekvenser på maktförhållandet, säger han.
Arbetaren har tidigare rapporterat om vad som läckt ur LAS-utredningen som nu är i begrepp att konkretisera sina förslag. Bland annat ska utredningen föreslå att göra det möjligt för företag, oavsett storlek, att göra undantag för upp till tio personer från LAS-turordningslistan. Det innebär att en arbetsköpare kan välja ut upp till tio personer som får lämna sin anställning fast de egentligen har tillräckligt lång arbetstid för att få stanna kvar.
Utöver det förväntas utredningen föreslå att avskaffa anställdas, eller deras facks, rätt att ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl som skett utan saklig grund i för företag med upp till 15 anställda. Med det faller också möjligheten att ha sin försörjning kvar under den ibland årslånga väntan på avgörande i domstol.
Kan man inte längre ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl kan det också påverka hur allvarligt man ser på en arbetsgivare som gör så.
Caroline Johansson, arbetsrättsforskare
Som Caroline Johansson förklarar det innebär det att det blir billigare för arbetsköparna att säga upp en anställd på felaktiga grunder. Det kan inte bara få effekter för den drabbade anställda utan även på hur samhället ser på felaktiga uppsägningar.
– Det är tillsammans ganska stora förändringar för de arbetstagare som reglerna ska tillämpas på. Kan man inte längre ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl kan det också påverka hur allvarligt man ser på en arbetsgivare som gör så.
Men hon ser i förändringarna av turordningsreglerna också en risk att företagens intresse för att överhuvudtaget teckna kollektivavtal kan minska. Där går Mats Glavå ytterligare steg längre i sin bedömning i Arbetsvärlden.
– Ändrar man Las på det vis som föreslås och gör den arbetsgivarvänligare så tar man bort incitamentet för mindre företag att sluta kollektivavtal. Och då kommer den svenska modellen att på sikt gå under, säger han till tidningen.
Det är en drastisk förändring för otroligt många
Frederick Batzler, SAC Syndikalisterna
Samtidigt tror Frederick Batzler att ytterligare negativa effekter är att vänta. Enligt hans bedömning kommer upp till en miljon anställda att påverkas direkt bara av förslaget om att slopa möjligheten att ogiltigförklara en felaktig uppsägning.
Foto: SAC Syndikalisterna
Det motsvarar en tredjedel av alla privatanställda. Men utöver det kommer effekten av ökad osäkerhet i anställningen göra det svårare att säga ifrån på jobbet, inte bara i småsaker utan i allvarligare frågor som sexuella trakasserier, eller arbetsmiljörisker. Det kommer göra det uppenbart svårare att vara fackligt engagerad.
– Det är en drastisk förändring för otroligt många, säger han.
Med nuvarande regler kan en arbetsköpare som domstolen finner ha sagt upp en anställd på felaktiga grunder dels få betala ett skadestånd på mellan 75 000 och 100 000 kronor och därpå få betala ytterligare skadestånd baserat på hur länge du jobbat. Det andra skadeståndet kan uppgå till 32 månadslöner.
– När jag förhandlar om utköp vid felaktig uppsägning räknar jag ut prislappen och arbetsköparen får bedöma fördelen med att komma överens mot den ekonomiska risken att driva till domstol. Om prislappen nu bara blir 75 000 kronor, varför skulle en arbetsköpare erbjuda mer än 2-3 månadslöner?
Innan förändringen i strejkrätten hade det funnits en möjlighet att genom stridsåtgärder utöva påtryckningar att komma överens om en godtagbar lösning. Det är nu förbjudet.
– Först får vi inte lösa tvisterna med stridsåtgärder utan ska gå till domstol, nu försämras lagarna så att det blir svårare att skydda medlemmarna i domstol. Dessvärre kommer det nog innebära att folk tänker efter ytterligare innan de engagerar sig fackligt. Incitamentet att sticka ut hakan på jobbet ökar inte med det här, säger Frederick Batzler.
