Ylva Aspelin sitter vid sitt köksbord i en lägenhet i området Klostergården i Lunds utkanter. Hon berättar att hon älskar området och att hennes mamma bodde här tidigare. Nu kommer hon tvingas lämna sin lägenhet och hon funderar nu på som hon måste säga upp lägenheten redan dagen efter jag träffar henne, eller om hon kan vänta en månad till. Anledningen är att hon inte har råd att betala hyran efter att ha blivit uppsagd på sitt jobb inom restaurangbranschen.
Ylva Aspelin är inte den enda som har hamnat i en svår ekonomisk situation under de senaste veckorna. Under mars har Arbetsförmedlingen registrerat 36 800 varsel om uppsägning. Dessa siffror kan jämföras med hur det såg ut under 2019 då 3 292 varslades.
– Tidigare har vi haft en svag nedåtgående trend när det gäller antalet varsel. Men i mars såg vi ett trendbrott där antalet varsel steg väldigt kraftigt, framförallt under tredje veckan i mars, säger Sandra Offesson arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen och fortsätter:
– Vi ser nu att antalet varsel ökar i rekordhög takt.
Ylva Aspelin kollar runt i sin lägenhet som hon hyr i andra hand.
– Jag är ändå lyckligt lottad. Jag har föräldrar som jag kan flytta hem till. Utan dem vore det här en betydligt större katastrof, säger hon och fortsätter:
– Men man vill ju inte vara en belastning för sina föräldrar.
Jämfört med finanskrisen 2008 så slår denna kris på ett helt annat sätt menar Sandra Offesson.
– Här pratar vi om en hälsokris och inte en finansiell kris som vi såg under 2008. Då drabbade varslen framförallt industrin och där ser vi än så länge inte ser några större effekter. Men vi får följa utvecklingen framöver.
Sandra Offesson poängterar att när behovet av arbetskraft minskar så drastiskt, är det först personer med timanställningar och personer med tillfälliga anställningar som drabbas. Vilket kommer att påverka förutsättningar för de som är nya på arbetsmarknaden.
– Den största utmaningen nu är att långtidsarbetslösheten enligt vår prognos riskerar att öka framöver. I och med att varslen drabbar branscher som har många viktiga instegsjobb på arbetsmarknaden så kommer det också innebära att långtidsarbetslösa får svårare konkurrens om jobben, säger Sandra Offesson.
Att krisen inom restaurangbranschen kom så fort, på bara några dagar, menar Ylva Aspelin vittnar om de problem som finns inom branschen. Och att relationen med cheferna blandat med lojaliteten man ofta känner till restaurangen leder till att man går med på sämre villkor och negligerar de rättigheter man egentligen har – vilket nu slår tillbaka.
– Jag visste att jag kunde hamna i skiten eftersom jag aldrig haft ett kontrakt. Rent teoretiskt har jag vetat att jag alltid haft dåligt samvete att jag inte gått med i facket eller kollat upp de sakerna och gjort en arbetsplatskamp som gjort att vi säkrar oss själva mer, säger hon.
Hon säger dock att praktiskt och känslomässigt så har familjekänslan och lojaliteten som finns inom branschen gjort att det känts orimligt.
– Man ställer alltid upp för sin chef och chefer har väldigt ofta ställt upp för en. Men så fort det kommer en kris ser man hur alla sprickor är helt tydliga, säger Ylva Aspelin.
(Uppdaterad 30 mars klockan 20:05, med nya siffror om antal varsel)
