En 50-årig anställd inom hemtjänsten i Skellefteå har avlidit efter att ha vårdat flera covid-19-smittade patienter, vilket Arbetaren rapporterat om. Fallet kan vara det första där en vårdarbetare själv avlidit. Men lika oklart som det ännu är kring hur arbetsköparen hanterat riskerna, lika oklart tycks läget vara när det gäller chanserna att faktiskt utdöma juridiskt ansvar och straff i liknande fall. Jörgen Lindberg är är vice kammarchef på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.
– Jag kan inte svara på det. Rent generellt kan man se att det finns svårigheter kring oaktsamhetsfrågan och det vi kallar för otillåtet risktagande. I den situation som är, vad är ett otillåtet risktagande och vilka förutsättningar har arbetsgivarna att åstadkomma säkra arbetsmiljöer?, säger han.
Arbetsköparen har ett ansvar enligt arbetsmiljölagen att ”vidta alla åtgärder som behövs” för att skydda sina anställda från att smittas. En arbetsköpare som agerat oaktsamt kan bötfällas och vid grov vårdslöshet genom att ta risker dömas till fängelse. Men det är en sak att ha rätt och en annan sak att få rätt i domstol.
Jörgen Lindberg, vice kammarchef på Rema
Jörgen Lindberg ser åtskilliga problem framför sig i att leda ett åtal till fällande dom. Bedömningen om arbetsköpares oaktsamhet måste, enligt honom, vägas mot den rådande situationen men också rådande riktlinjer för exempelvis ”adekvat skyddsutrustning”. I nuläget, med skiftande besked från exempelvis Folkhälsomyndigheten, råder det en oklarhet kring vad som är tillräckligt skydd.
– Vi ser att det är stora svårigheter i sådana här utredningar att fastställa orsakssambandet inte minst, säger han.
I förra veckan sade arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog att han räknade med att se flera arbetsköpare, kanske till och med politiker inför rätta i svenska domstolar efter corona-krisen.
I Arbetaren argumenterade han för att det borde var lättare att belägga sannolikheten att en vårdanställd smittats i tjänsten än andra yrkesgrupper på grund av den högre exponeringen för covid-19. Vidare borde rådande norm inom arbetsmiljöarbetet om att ”skydda med marginal” innebära att föränderliga riktlinjer från myndigheter och regioner fick aningen mindre betydelse i bedömningen av vad som är adekvat skyddsutrustning.
Även Jörgen Lindberg förutser att Rema kommer att hantera en rad fall, men är inte lika hoppfull inför rättsläget.
– Jag vill inte gå i klinch med Tommy Iseskog. Han beskriver lagens ambition bra, men måste ändå konstatera att vid straffrättslig tillämpning brukar domstolarna lägga ribban lite högre för straffansvar. Högsta domstolen har uttalat att inte varje avvikelse från aktsamhet ligger till grund för straffansvar utan att det måste vara en påtaglig avvikelse, säger han.
Men medan Jörgen Lindberg betonar relevansen att väga in arbetsköparens förutsättningar att skapa en säker arbetsmiljö och betonar att vad som är normen är oklart i, vad han kallar, en sådan här extrem situation var Tommy Iseskog tydlig.
Till Arbetaren sade han att exempelvis brist på skyddsmateriel inte kunde vara ett skäl att inte kunna fastställa ansvar. Då måste åtalet istället göras mot de som bär ansvaret för att den bristen uppstått.
– Politiker som säger vi kör ändå, de tar den risken för att man tidigare fattat dåliga beslut. De kommer inte ifrån det yttersta arbetsmiljöansvaret och kan inte säga att de inte kunde hjälpa att det blev så här. Man kan dessutom till och med hävda att de borde kunnat räkna med en pandemi, sade han.
Men även här är Jörgen Lindberg avvaktande i sin bedömning.
– Det här är nya situationer för alla involverade och för oss också. Vi har normalt sett resonemang kring arbetsgivare och arbetstagare som den normala ramen. Finns det anledning att ifrågasätta beslutandesituationen, kanske det inte är arbetsmiljöbrott utan vållande till sjukdom eller död. Men i det här läget ger jag mig inte in i den diskussionen.
Så vad är sannolikheten att vi kommer få se er dra politiker inför skranket?
– Jag kan inte göra några som helst förutsägelser kring det. Först kommer vi titta på grundläggande förutsättningar för straffansvar och vem som kan tänkas vara ansvarig för det.
