Efter mer än tre månader fortsätter palestinier med sin dygnet runt-sittstrejk mot svensk asylpolitik i Göteborg. Dels kräver de uppehållstillstånd, men de vill också att statslösa palestinier som sannolikt inte kommer bli utvisade ska få släppas fria från förvaren, till följd av coronapandemin.
”Vi är statslösa”. ”Vi är registrerade flyktingar”. ”Vårt tält har tillstånd men vi saknar tillstånd själva!” Banderoller med budskap och kalla fakta hänger från det vita tältet som står uppställt på Olof Palmes plats i Göteborg. Det är vårstämning och de palestinska demonstranterna dricker te i solen framför tältöppningen.
När Arbetaren besökte palestinierna förra gången var det i råkalla januari på Gustaf Adolfs torg. I mars tvingades man byta plats för sin sittstrejk eftersom det hade saknats tillstånd att ha ett tält rest på torget. Lustigt nog beslutade Göteborgs stad att straffa sig själv för detta, genom att dela ut en sanktionsavgift till fastighetskontoret.
Vi vill vara en del av det svenska samhället, men vi får inte det.
Osama Mohammed Khalid
Men i övrigt har den svenska byråkratin inte direkt åstadkommit någonting som det går att skratta åt. Situationen är ännu den samma, eller har för vissa till och med blivit sämre.
– Jag och min familj har varit här sedan 2014. Mina barn talar sex språk och har väldigt bra gymnasiebetyg, men de har inte rätt till högre utbildning eftersom vi saknar uppehållstillstånd, säger Osama Mohammed Khalid, som sitter framför protesttältet.
– Vi vill vara en del av det svenska samhället, men vi får inte det.
Palestinier från hela Sverige inledde sittstrejken i Göteborg den 8 januari och har sedan dess funnits på plats dygnet runt i sitt tält. De protesterar mot Sveriges asylpolitik som gör att många palestinier inte får något uppehållstillstånd. Men tusentals palestinier kan heller inte utvisas från Sverige. Antingen för att det i praktiken föreligger hinder att utvisa människor till Västbanken och Gazaremsan. Eller för att palestinierna är statslösa och har levt i andra länder innan de kom till Sverige – länder som ofta nekar att låta dem återvända dit.
Därför fastnar de i en limbosituation där de är starkt utsatta och saknar rätten att arbeta, studera och att få fullständiga bidrag. Problematiken drabbar inte bara palestinier, men dessa är särskilt drabbade eftersom många varit statslösa och registrerade flyktingar sedan 1948.
Noor Hamada som bor i Falkenberg och deltar i sittstrejken är palestinsk, statslös flykting född i Syrien. Andra palestinier från Syrien som kommit till Sverige har automatiskt fått uppehållstillstånd här så länge kriget rasat. Men Noor Hamada med familj reste till Saudiarabien för att arbeta strax innan kriget utbröt.
– När man mans arbetstillstånd löpte ut så kunde vi inte återvända till Syrien på grund av striderna. Så vi hamnade här i Sverige 2014. Efter två år fick vi beslut om utvisning, tillbaka till Saudiarabien, men där vill man inte ta emot oss. Vi kan inte resa till Syrien heller, den syriska ambassaden har sagt att de inte tänker förnya våra tillfälliga ID-handlingar som vi hade förr.
Den svenska gränspolisen såg att det inte gick att utvisa dem, varpå ärendet skickades tillbaka till Migrationsverket. Där gick man igenom allt på nytt, varpå man ännu en gång gav avslag och beordrade utvisning. Som inte går att genomföra.
– Nu befinner vi oss bara i ett svart hål, säger Noor Hamada.
En annan demonstrant som känner uppgivenhet är Salim Elsafadi. Han och hans familj är statslösa palestinier från Libanon. Det sista beslutet om avvisning från Sverige kom 2017. Sedan dess har ingenting hänt. Den libanesiska ambassaden vill inte hjälpa dem med pass eller papper, utan säger att de är palestinier som ska återvända till Palestina. Salim Elsafadis mamma har problem med hälsan och har upprepade gånger behövt uppsöka den svensk vården. Han visar upp flera inkassokrav som skickats till dem.
– Den här räkningen är från Västra Götalandsregionen, 3995 kronor. De här två är från sjukhuset i Kungälv, på 12 163 kronor och 11 700 kronor.
Pengar för att betala räkningarna finns inte. Nu vågar Salim och resten av familjen inte längre ta mamman till sjukhus.
De statslösa palestiniernas limbosituation är välkänd och har även uppmärksammats av svenska myndigheter, dock utan att en lösning ännu presenterats. Men sedan utbrottet av coronaviruset i Sverige i mars har det uppstått ännu en orättvis dimension i behandlingen av palestinierna – mer specifikt av de som sitter intagna i Migrationsverkets sex förvar, i väntan på utvisning.
Under de senaste veckorna har såväl Migrationsverket som gränspolisen fattat beslut om att frige människor från förvaren. Migrationsverket har släppt ut mer än 200 människor, dels för att skapa större fysisk distans mellan de intagna för att undvika en smittspridning. Men också för att många intagna ändå inte kan utvisas i närtid, eftersom coronapandemin har lett till att många stater har stängt ned sina gränser. Den nationella gränspolissektionen rekommenderade av samma anledning alla polisregioner i landet att se över vilka människor som kan släppas från förvaren, i mitten av mars.
Gränspolisen i varje enskild region har ansvar för sin verksamhet och sedan dess har ett flertal intagna släppts ut från flera förvar, med hänvisning till att coronapandemin omöjliggör utvisning. Men så har man inte gjort i region Väst.
En fredagseftermiddag åker Arbetaren till Migrationsverkets förvar i Kållered strax söder om Göteborg. Den här dagen genomför de palestinska demonstranterna en sittstrejk även här, på marken framför huvudentrén, för att protestera mot den svenska asylpolitiken i pandemitider.
– Det sitter kvar palestinier där inne. Vi som sitter här har också utvisningsbeslut. Varför ska vi vara här på utsidan, medan andra palestinier med utvisningsbeslut måste sitta i förvaret? När det ändå inte finns möjlighet att avvisa dem eftersom gränserna är stängda, säger Ayman Raba som deltar i protesten.
Antingen borde de låsa in alla palestinier som har utvisningsbeslut, eller inte ha någon inlåst alls, tycker han. Själv är Ayman Raba statslös och född i Kuwait. Han har varit i Sverige i 13 år, så länge att han talar med Sörmlandsdialekt. Han har fått avslag på avslag men inte tagit vägen någonstans.
Jag pratade med Migrationsverket nu. Det är ingen som har släppts fri på grund av coronapandemin utan allt följer det vanliga.
Dialogpolisen Fredrik
Missnöjet bottnar i att palestinierna upplever sig vara drabbade att en dubbel orättvisa. Om intagna blivit utsläppta eftersom de inte går att utvisa just nu, borde även alla palestinier genast sättas på fri fot. De går ju oftast ändå inte att utvisa eftersom andra länder inte tar emot dem.
Ett flertal ordningsvakter och poliser har ställt upp sig mellan förvarets entré och demonstranterna. Två dialogpoliser anländer, som känner palestinierna så väl att de kallar varandra vid förnamn.
– Jag pratade med Migrationsverket nu. Det är ingen som har släppts fri på grund av coronapandemin utan allt följer det vanliga. Vissa har släppts men då rör det sig om individuella bedömningar, säger dialogpolisen Fredrik.
Flera palestinier opponerar sig och söker fram artiklar om hur förvar i andra regioner visst har släppt ut folk. Varför fungerar det inte likadant här? Ayman Raba säger att han själv känner två personer med utvisningsbeslut i Stockholmsområdet, som har släppts ut på grund av coronaskäl.
De båda dialogpoliserna verkar nu själva osäkra på vad som gäller. De verkar också frustrerade över situationen och talar om att ringa fler samtal.
– Bollen är hos Migrationsverket. Jag har försökt tala om för dem hur viktigt det är att vi bokar in ett möte med dem, jag ska ringa dem igen, säger Fredrik.
Men vid Migrationsverket bollar man tillbaka till polisen. När Arbetaren talar med Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänstsäger han att 90 procent av alla förvarsärenden är polisärenden. Han tycker det är bäst att trots allt tala med polisen om hur de resonerar och gör sina bedömningar, när de tycker att en person ska vara kvar i förvar.
– När det gäller palestinier går det inte att ge något generellt svar. Situationen kan se väldigt olika ut både beroende på vilket land man har sin hemvist i men också andra omständigheter i det enskilda ärendet. Det finns idag inget generellt beslut mot bakgrund av den rådande coronapandemin som medför att personer får uppehållstillstånd i Sverige på grund av detta. Däremot påverkar det just nu situationen för människor att resa och det bidrar till en ovisshet både för de svenska myndigheterna och för den enskilde, säger Pierre Karatzian.
Det finns ingenting i lagstiftningen som säger att man med hänsyn till coronaviruset eller liknande ska släppa ut någon som är här illegalt.
Mikael Holmgren, biträdande chef vid gränspolisen i Region Väst.
Mikael Holmgren, biträdande chef vid gränspolisen i Region Väst, bekräftar för Arbetaren att ingen förvarsintagen i hans region har släppts med hänvisning till att pandemin omöjliggör utvisning, till skillnad från i flera andra regioner.
– Det finns ingenting i lagstiftningen som säger att man med hänsyn till coronaviruset eller liknande ska släppa ut någon som är här illegalt. Det handlar om att människorna som sitter där är sådana som ska utvisas ur landet. Och det krävs vårt biträde för att verkställa beslutet och vi kan inte genomföra det utan att de sitter i förvar.
Mikael Holmgren är medveten om att det i realiteten oftast är svårt att utvisa statslösa palestinier som de i proteströrelsen i Göteborg, oavsett om de suttit i förvar eller inte. Men han betonar att det inte går att använda sig av några schabloner. Alla måste vara föremål för samma procedur.
– De är inte i någon som helst särställning. Allt handlar om att vi gör en löpande bedömning. Det kan vara så att vi under perioder har svårt för att verkställa, men det är inte för evigt. I så fall skulle vi få en situation där vi skulle släppa ut flera hundra personer till ett samhälle som inte står berett för det. De som släpps har ju ingen försörjning eller sätt att överleva på, de får klara sig själva. Så det är inte bara till att släppa ut folk heller.
