Gotlands berggrund består till stor del av kalk. Statens Geologiska Undersökning (SGU) har utpekat stora områden med fyndigheter av högkvalitativ kalksten som riksintresse för industrimaterial.
Kalken behövs vid produktion av järnmalm, stål, papper, glas, socker, asfalt, kemisk/teknisk industri, cement och betong.
Kalken är viktig för svensk industri och för att skapa arbetstillfällen och för exportinkomster.
Tyvärr ser vi att den för Sverige så viktiga kalken har blivit ett hot mot Gotlands grundvatten och hållbara utveckling.
Mark och Miljödomstolen har beviljat Cementa i Slite och SMA i Klintehamn utökat brytningstillstånd. Målen är nu överklagade till Mark och Miljööverdomstolen av flera myndigheter, organisationer och direkt berörda sakägare.
Dessa nya planerade kalkbrott är enorma och förändrar livet för människor och djur och växter i all framtid. Det som är mest allvarligt och får störst betydelse är påverkan på Gotlands grundvatten.
I domstolshandlingarna gällande Cementa i Slite redovisar Naturvårdsverket att Cementas kalkbrott påverkar grundvattnet ända ifrån södra Gotland via de bördiga åkrarna på mellersta ön till de världsunika naturområdena på norra Gotland. Det innebär att ca en tredjedel av Gotlands yta får en grundvattensänkning!
Länsstyrelsen hävdar att även insjön Tingstäde träsk riskerar att påverkas av Cementas närliggande och mycket djupa kalkbrott. Om så är fallet så påverkas även vattentillförseln till Visby!
I Klintehamn kommer pumpvattnet från kalkbrottet att infiltreras i marken. Det påverkar då vattenbalansen i berggrunden. Enligt SGU kan detta medföra att grundvattnet blir salt.
Kalkberget är i sig självt fullt av sprickor där ett mineralrikt grundvatten färdas över stora områden. När kalken bryts så förstörs de urgamla vattenvägarna i berggrunden. Ett uttag av vatten på en plats påverkar tillgången på grundvatten flera mil därifrån.

Vårt grundvatten är en förutsättning för själva livet. När vattentillgången nu försämras bygger Region Gotland avsaltningsverk för att kunna komplettera med havsvatten. Det vattnet är ca 100 ggr dyrare att framställa än dricksvatten från fint grundvatten vilket påverkar VA kostnaden för oss konsumenter. Och det hjälper inte lantbrukare med djurhållning och även annan livsmedelsproduktion som är beroende av stora mängder bra vatten.
I Slite skapar Cementa ett flertal för orten värdefulla arbetstillfällen och här är samhället uppbyggt med fabriken i centrum.
I det lilla idylliska kustsamhället Klintehamn så medför däremot en ny storskalig kalkbrytning att utvecklingen stannar. Här drabbas de boende av förstörda brunnar och sjunkande fastighetspriser. Nystartade turistföretag ser ingen möjlighet att fortsätta sin planerade verksamhet och arbetstillfällen kommer att minska. Den av Region Gotland nyligen antagna utvecklingsplanen för orten blir betydelselös.
Gotland är ingen rik region. Vi kämpar som så många andra med omsorg om äldre och har dessutom ett eget sjukhus trots vår lilla befolkning. Vi får inte del av kalkindustrins vinster utan får istället fler utgifter som en följd av deras verksamhet.
SGU har utpekat stora delar av Gotland som riksintresse för kalkbrytning. Ett utpekat riksintresse innebär inte ett löfte om godkännande av kalkbrytning utan är rådgivande. Enligt EU:s vattendirektiv så ställs tydliga ansvarskrav på nationella tillsynsmyndigheter att skydda och förbättra allt landvatten varav grundvatten är en betydande del.
Sveriges industri behöver kalk men fortsatt kalkbrytning på Gotland förstör vårt grundvatten. Grundvattnet som är en förutsättning för liv.
Den nu aktuella storskaliga kalkbrytningen är beräknad att vara 30 – 60 år. Sen är dessa kalktillgångar uttömda. Är det värt att förstöra Gotlands grundvatten för all framtid för att förse industrin med vår kalk under några år?
Lisa Wanneby
Ordförande Urbergsgruppen Sverige
Ethel Forsberg
Fd Generaldirektör för Forte
Karin Gardell
Urbergsgruppen Gotland