Med knappt två veckor kvar återstår fortfarande många frågetecken kring Israels planerade annektering av det ockuperade Västbanken. Skulle premiärminister Benjamin Netanyahus planer gå vägen riskerar livet att bli betydligt tuffare för den redan hårt drabbade palestinska befolkningen.
Högerledaren och den korruptionsåtalade premiärministern Benjamin Netanyahu har tidigare angett 1 juli som startdatum för den planerade annekteringen av de illegala bosättningarna på Västbanken. Planen har fördömts i stora delar av omvärlden men omfamnats av den amerikanska Trump-administrationen. Samtidigt genomgår Israel sin största ekonomiska kris i historien och nu finns även tecken på att stödet från USA börjar minska.
– Ingen verkar veta vad som händer just nu. USA förefaller inte alls lika entusiastiska längre och från resten av världen är det ett kompakt motstånd mot att annektera Västbanken, säger Anders Persson som är Mellanösternexpert vid Linnéuniversitet i Växjö till Arbetaren.
Skulle det bli så är frågan om den palestinska myndigheten skulle överleva och det skulle naturligtvis väcka nya protester.
Anders Persson, mellanösternexpert vid Linnéuniversitet
Han följer utvecklingen i Israel och Palestina noga och förklarar att en annektering skulle innebära att 30 procent av marken på det ockuperade Västbanken plötsligt började tillhöra Israel. Benjamin Netanyahu har dessutom sagt att palestinier som bor kvar i de annekterade områdena inte skulle få israeliskt medborgarskap. En fråga som rört upp starka fördömanden och anklagelser som liknar landet med den dåvarande Apartheidregimen i Sydafrika.
– Skulle det bli så är frågan om den palestinska myndigheten skulle överleva och det skulle naturligtvis väcka nya protester. Men Netanyahu är pressad från två läger. Både från vänster men också från den högljudda bosättarrörelsen som visserligen är en minoritet men som ändå har en avsevärd politisk styrka, säger Anders Persson.
En av anledningarna till att Netanyahu satt just 1 juli som datum är det kommande presidentvalet i USA. Skulle Donald Trump förlora finns stor risk att stödet från USA försvinner. Presidentutmanaren Joe Biden har nämligen tydligt motsatt sig en israelisk annektering av den ockuperade marken.
Något som också talar för att en planerad annektering skulle bli av är att resten av världen, precis som Israel, befinner sig mitt i en pågående coronakris vilket gör att många länder är upptagna med annat än det svåra läget i Mellanöstern.
– Men många experter menar ändå att det troligen inte blir av. Motståndet är så kompakt förutom från USA, säger Anders Persson.
Men om det nu blir av. Vad skulle det innebära för konflikten mellan Israel och Palestina?
– Det skulle innebära att en tvåstatslösning som vi tidigare sett framför oss inte alls är möjlig. Förmodligen skulle även de redan kalla fredsavtalen mellan Israel, Egypten och Jordanien bli ännu kallare. Och hur protesterna kommer att se ut, om de blir våldsamma eller inte, är svårt att säga.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.