I Arbetarens retro-serie, ”Den här veckan 1940” gör vi nedslag i arkivet och berättar vad Arbetaren rapporterade om vid samma tid för 80 år sedan. Denna vecka läser vi ett litet axplock ur tidningen den 29 juni-5 juli. Följ med till sommaren 1940.
Vi tjuvstartar veckan redan den 28 juni då Arbetaren gör några nedslag i Stockholms stads taxeringskalender och kan rapportera att Torsten Kreuger mer än femdubblat sin inkomst mellan åren 1938 och 1939, från 44 010 kronor till 236 530, i dagens penningvärde, från strax över en miljon till dryga sex miljoner.
Jacob Wallenberg däremot har fått sin ”lön” sänkt från 749 960 kronor under 1938 till 664 180 kronor 1939. Omräknat till dagens penningvärde hade hans årsinkomst minskat från omkring 21 miljoner till omkring 19 miljoner.
”Hur karlen skall klara sig är nu svårt att begripa”, skriver tidningen.
Omslaget till Arbetaren den 2 juli 1940. Tidningen kom ut alla veckodagar utom söndagar.
Den 1 juli kan vi läsa att ”Rickmanska ligan” fått sina domar för att ha planerat ett sprängattentat mot hamnkranarna i Oxelösund för att skada den svenska malmexporten till Nazityskland. Engelsmannen Alfred Rickman pekas ut som huvudman och döms till åtta års straffarbete, hans fästmö Elsa Nanna Johansson till tre och ett halvt års straffarbete, och Ernest John Biggs får fem års straffarbete.
Sprängdådet skulle utföras på uppdrag att brittiska underrättelsetjänsten och gick under namnet Operation Strike Ox.
Medlemmar i den ”rickmanska” sabotageligan dömdes till straffarbete av en svensk domstol. Gruppen ville förhindra att Sverige exporterade malm till Nazityskland.
Samma dag kan vi under rubriken ”Var det en full diplomat?” också läsa att en överförfriskad herre synts sätta sig i en bil med diplomatskyltar, han blev dock stoppad av polis. Samt att Greta Garbo ska spela Marie Curie, och har valt Spencer Tracy som motspelare i rollen som Pierre Curie. Vi kan också läsa att President Roosevelt ska samla in fingeravtryck från 3,5 miljoner utländska invånare i USA för att upprätta ett register.
Kriget är förstås allestädes närvarande i rapporteringen, Balkan ser åter ut att bli en oroshärd, det pågår maktstrider mellan engelska pansarförband och italienska marktrupper i östra Afrika, Malta upplever sitt 50:e luftangrepp, franska kvinnor och barn evakueras från Indokina (nuvarande Kambodja, Laos och Vietnam) till Australien, med mera.
Tidningen uttrycker också oro för vad som ska komma att hända med de tyska flyktingar, som kämpat mot nazismen och sedan blivit tvungna att fly till Frankrike, som nu blivit ockuperat.
Den franska regeringen har flyttat till kurorten Vichy och styr därifrån de icke-ockuperade delarna av landet. Den 2 juli rapporteras att de engelska öarna Jersey och Guernsey nu är under tysk ockupation. De har tagits genom ”överrumpling” och att inga ytterligare upplysningar finns tillgängliga.
Parallellt med kriget pågår handeln. Inte bara med den järnmalm som Rickmanska ligan ville skada exporten till Tyskland av. Massaexporten är i kris på grund av den stagnerade exporten, men industrin ser ut att räddas av att massaexporten till Tyskland femdubblas.
Exporten av svensk järnmalm har en avgörande betydelse för Tysklands krigsföring.
Den 2 juli kan vi också läsa om ”russifieringen” av Lettland, där engelskundervisningen nu byts ut mot undervisning i ryska i folkskolan.
I Sverige råder det arbetskraftsbrist och arbetslöshet samtidigt. Många industrier går dåligt, vilket skapar arbetslöshet inom dessa sektorer, samtidigt som lant- och skogsbruket lider brist på arbetare då många kallats in till beredskapstjänstgöring.
Den engelska språkundervisningen i den lettiska bottenskolan ska ersättas med undervisning i ryska.
I USA är det valår och republikanska partiet har i det närmaste enhälligt valt storkapitalisten Wendell Willkie som utmanare av demokraternas Franklin D. Roosevelt. Willkie beskrivs av Arbetaren som Wall streets presidentkandidat.
I Storbritannien funderar underhuset vad landet bör göra med sådana som den brittiska fascistledare, sir Oswald Mosley. I händelse av att Storbritannien invaderas vill man försäkra sig om att Mosley och andra bundsförvanter till fascismen inte befrias av invasionstrupper. Man överväger därför att sända honom till någon brittisk koloni.
Flatenbadet i Stockholm var ett populärt besöksmål sommaren 1940.
Arbetaren rapporterar också om badlivet vid sjön Flaten i södra Stockholm. Hur tusen cyklar står blänkande i solskenet och varenda millimeter av stranden är fylld av människor, fläskstinna farbröder, sköna kvinnor och mammor med jollrande parvlar.
Även diplomater är här och badar, noterar reportern, utifrån diplomatskyltarna på flera parkerade bilar. Flera nationaliteter trängs vid badet och Flaten beskrivs som kosmopolitiskt.
”De politiska stormarna ute i Europa har kastat upp många människor på Sveriges relativt lugna kuster.”
Prenumera på Arbetaren 2020 genom att trycka på bilden nedan
