”Strange corn tassels swaying in the wind in the fields around me; some red in colour, others a bright blonde, and others cream.”
Texten är ett utdrag av den kenyanska författaren Stanley Gazembas bidrag till fanzinet ”Notes from the lockdown”, som publicerades digitalt förra veckan. Han berättar att han skrev texten på sin mobil, sittandes i skuggan, för att ta en paus från arbetet på familjens gård.
– Jag tittade ut över majsfälet runt om mig. Just då var det två kriser som upptog min tid. Dels covid, dels George Floyds död i USA, svarar Stanley Gazemba via mejl.
Han hann precis lämna huvudstaden Nairobi, där han vanligtvis bor, innan staden stängdes ned. Han drog till landsbygden för att hjälpa till på familjens gård. På frågan om han märkt av några reaktioner i Kenya på mordet på George Floyd och Black lives matter-rörelsen svarar han:
– Från byn där jag befinner mig nu är det svårt att känna av stämningen, eftersom att folket här i byn inte bryr sig så mycket om sådana frågor. De är mer intresserade av lokal politik och att se till att det finns mat på bordet. Jag hade kunna ge ett mer rättvisande svar om jag befann mig i Nairobi, som är landets epicenter, säger han.
Nicklas Hållén, lektor i engelskspråkig litteratur på Karlstad Universitet, och forskare på Uppsala universitet, fick idén till fanzinet efter att flera av hans bekanta runt om den afrikanska kontinenten hört av sig till honom för att fråga hur han mådde när pandemin lamslog Europa.
När spridningen av coronaviruset tog fart i flera afrikanska länder, och stad efter stad stängdes ned, kontaktade Nicklas samma personer för att fråga hur de mådde. Flera av dem är skribenter, och han frågade även om de skrivit något under karantänen som de skulle vilja få publicerat.
Texter kom snart in från så många som fjorton länder, alla söder om Sahara: Etiopien, Sydsudan, Uganda, Kenya, Tanzania, Malawi, Zambia, Zimbabwe, Botswana, Sydafrika, Namibia, Sierra Leone, Ghana och Nigeria.
– Det som förenar dem är att alla är skrivna under det första halvåret av pandemin, säger han.
Vilka hoppas du kommer läsa fanzinet?
– Den riktar sig i första hand till läsare runt om i Afrika, men det vore kul om den lästes av litteraturintresserade i väst också, säger han.
Tillsammans med forskaren Ashleigh Harris har Hållén ett projekt som heter ”African street litterature”, där de tillsammans med sydafrikanska och kenyanska forskare, samlar in litteratur som cirkulerar lokalt i främst Johannesburg, Lagos och Nairobi.
En form av litteratur som ofta skildrar en annan verklighet än den som når ut till västerländska läsare. Målet är bredda den akademiska diskursen vad gäller litteratur från kontinenten.
Hållén menar att det främst är en viss sorts berättelse med en viss diskurs som når bokhandlarna i väst. Ofta är det berättelser som tar upp kolonialism och identitetsproblematik.
– Det finns en ny generation unga skribenter som tar upp de här frågorna. Men det finns även en annan litteratur som tar itu med det lokala samhället, istället för det globala. Det kan vara berättelser om hur det är i en viss stadsdel i Lagos, eller hur det är att flytta från landsbygden in till stan, säger han.
I slutet av mars stoppade de kenyanska myndigheterna alla internationella flyg till och från landet. Krav på social distansering och krav på munskydd på offentliga platser infördes. Skolor liksom en del regioner stängdes ned och ett nationellt utegångsförbud infördes mellan klockan 19 till 05. Något som lett till flera fall av polisiärt övervåld när restriktionerna brutits av civilbefolkningen. Exempelvis har en polis åtalats efter att ha skjutit ihjäl en 13-årig pojke som vistades på en balkong efter att utegångsförbudet inletts.
I skrivande stund har 173 personer omkommit i Kenya på grund av viruset.
Stanley Gazemba har gett ut flera romaner och barnböcker, och arbetar även som musikjournalist. Hans texter har publicerats i tidningar som The New York Times och The East African. Han berättar att det har varit svårt att finna ro att skriva under våren, med all den osäkerhet som viruset burit med sig.
– Livets rytm har vänts upp och ned. Det är en helt främmande värld med maskerade människor omkring mig, ingen kyrka, ingen skolgång för mina barn, konstiga begravningsceremonier, att inte kunna gå till jobbet eller puben på kvällen. Det är väldigt märkligt, säger han.
Gazemba säger att författare förväntas hjälpa andra att förstå en situation, och om möjligt ge en förutsägelse av vad som kan hända framöver.
– Det är svårt, med tanke på att skribenterna också fångas upp i krisen och lever i den på samma sätt som deras läsare. Jag tror att den bästa litteraturen kommer att komma efteråt, säger han.
Tryck här för att läsa antologin ”Notes from the Lockdown”