Regeringen föreslår en utökning av rutavdraget. Förändringen innebär fyra nya tjänster och att taket höjs till 75 000 kronor, något som förväntas träda i kraft 1 januari 2021.
Från och med årsskiftet förväntas taket för rutavdraget höjas från 50 000 kronor till 70 000 kronor. Enligt SVT utökas bidraget till fyra nya tjänster: tvätt vid tvättinrättning, montering av möbler och möblering av bostad, transport av bohag till bland annat andrahandsbutiker och enklare tillsyn av bostad och fritidshus.
Beslutet, som nu ska på remiss till lagrådet, fattades under torsdagens regeringssammanträde. Förslaget är en av Centerpartiets punkter i januariavtalet.
Enligt Dagens Nyheter beräknas det utökade avdraget kosta staten 270 miljoner kronor vid införandet och på längre sikt uppgå till 1 miljard kronor.
Per Åsling, Centerpartiet, motiverar beslutet så här till Dagens Nyheter:
– Vi måste fortsätta att göra offentligfinansiella satsningar för att på så sätt minimera fortsatta verkningar av coronapandemin, säger han.
Det är direkt verklighetsfrånvänt att satsa på bidrag till personer med väldigt höga inkomster.
Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet
Vänsterpartiets Ulla Andersson, som debatterade förslaget med Per Åström i SR under gårdagen kommenterade beslutet:
– Det är direkt verklighetsfrånvänt att satsa på bidrag till personer med väldigt höga inkomster. För de är faktiskt dem som i huvudsak använder Rut för att de inte orkar tvätta sin egen tvätt.
Tanken med avdraget har bland annat varit att göra svarta jobb till vita och att avdraget ska vara självfinansierat, eftersom skatteintäkterna antogs öka. Men enligt en granskning av Riksrevisionen har avdraget kostat mer än vad staten har fått in, något som Arbetaren skrivit om tidigare i år.
– Det är en offentligfinansiell kostnad för staten och det här belastar andra skattebetalare som inte köper tjänsten, sa Anna Brink som lett Riksrevisionens granskning av rutavdraget, tidigare i år till SVT.
Syftet med avdraget är att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska få jobb, men Riksrevisionens utredning visade på att en tredjedel av jobben utförs av personer som arbetskraftsinvandrat till Sverige.
– Träffsäkerheten har inte varit särskilt god. Vare sig när det gäller vilka som får jobb eller vilka som köper tjänsterna, sa Anna Brink, tidigare i år till SVT.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.