Det stora folkliga stödet till de pågående massprotesterna och strejkerna kännetecknar en tydlig och en alltmer tilltagande klasskamp i Iran. Något som arbetare på sockerrörsföretaget Haft Tappeh har gått i bräschen för. Kampen fortsätter hoppfull och outtröttlig. Vi vittnar om en historiskt viktig, samlad och utbredd offensiv från arbetarna, något som inte har erfarits under de senaste åren.
I denna heroiska kamp och motståndet har följande orter och dess arbetare, vilka utgör främsta fronten utmärkt sig: arbetarna från Haft Tappeh och tusentals arbetare som arbetar i olje- och gasindustri samt petrokemiska komplex i Ahvaz, Abadan, Isfahan, Qeshm, Mahshahr, Kangan, Lamerd, Mehr, Jafir och Dasht-e Azadegan, Sabalan Power Plant och Ardabil Power Plant Company, såväl som Hepco Heavy Industry-arbetare i Arak.
Arbetarna har arbetat under exploaterande, förtryckande och undermåliga arbetsförhållanden i åratal och utnyttjas maximalt än idag av kapitalister och arbetsgivare, såväl inom den privata sektorn som inom den offentliga. Arbetarna i Iran har berövats sina mest grundläggande rättigheter under alla dessa år. Låga löner långt under fattigdomsgränsen, ännu obetalda löner eller löner som kommer i efterskott är vanligt. Utbredda och ständiga uppsägningar och fortsatt arbetslöshet, dominerande entreprenörer och mellanhänder, användande av tillfällig arbetskraft med dåliga villkor, samt en total tilltvingande exploaterande prisliberalisering på arbetsmarknaden, som också driver på privatiseringen inom utbildning, hälsovård och bostadsmarknad, och så vidare.
Kapitalister har, med stöd av regimen i Iran, undertryckt arbetarklassen och fattiga gruppers rättigheter under lång tid, såtillvida att deras fysiska och psykiska hälsa är i fara.
Arbetarnas och de fattigas protester är iögonfallande och bemöts av överklassens våld via regimens polisiära styrkor. Hot, arrestering och fängelse, piskrapp och avrättningar är vardagshändelser som råder för underklassen i Iran.
Emellertid har arbetarna aldrig låtit sig tystas ner. Kampen mot maktmissbruk och kränkning av deras rättigheter fortsätter och blir allt mer omfattande. Bröd, arbete och frihet driver fram de fattigas strid, med industriarbetarna i ledningen.
De ekonomiska kostnader för denna konflikt har varit stora. De som har burit tyngsta lasten av den bördan kan nämnas arbetarna i Vahed Company, Hepco, Azarab Arak, Ahvaz Steel, gruvarbetare, lärare över hela landet, pensionärer och barn till arbetare och olika studentförbund.
Haft Tappeh-arbetarnas strejk har varat i mer än två månader under sommarvärmen i Khuzestan och härjande Corona-kris.
Dessa utbredda, enade protester är en av vändpunkterna i de iranska arbetarnas historia. Denna gång har arbetarna höjt sina röster för att protestera högre och bredare än någonsin mot kapitalägarna och regeringen. I en relativt samordnad strejk kräver de högre löner, försäkringar, säkra arbetsmiljöer och tryggare anställningar, samt avveckling av bemanningsföretag och upphävande av tillfälliga blanka kontrakt som arbetarna tvingas skriva under. Vidare sätts krav på förbättringar i fråga om sovsalar och hälsovård, samt stopp på privatisering och ett stopp på privatiseringen. Mot denna bakgrund är helt rätt att påstå att vi befinner oss i ett historiskt ögonblick när det kommer till arbetarklassens konfrontation med den härskande klassen.
Vi som har undertecknat detta uttalande är säkra på att fler och större manifestationer, protester och hårdare strider är att vänta så länge arbetsgivarna och regimen i Iran utsätter befolkningen för sociala och ekonomiska påfrestningar. Striden fortsätter och hårdnar så länge klasskillnaderna består. Vi ger inte upp tills vår strid når det resultat vi strävar efter.
1. Bussförarnas Syndikat i Teheran och förort
2. Sockerrörarbetarnas Syndikat Haft Tappeh
3. Lärarförbundet i Teheran
4. Lärarförbundet Kurdistan i Marivan
5.Lärarförbundet i Islamshahr
6. Lärarförbundet i Hamedan
7. Kulturförbundet i Guilan
8. kulturförbundet i Khuzestan
9. Lärarförbundet i Aligudarz
10. Kulturföreningen för anställda och pensionerade i Kermanshah
11. Lärarförbundet i Kurdistan – Saqez and Zivieh
12. Rådet för Industrial universitet i Shiraz
13. Rådet för internationell Industrial universitet i Qazvin
14. Tehran Fine Arts Pardis Rådet
15. Rådet för Tecknologi universitet Noshirvani i Babol
16. Rådet för föreningar Bu Ali Sina universitet i Hamadan
17. Rådet för fakulteten för samhällsvetenskap, Allameh Tabatabaei universitet
18. Rådet för studenter vid universitetet i Teheran
19. Tidskrift för Noshirvani Babol tekniska universitet
20. Journal för Amirkabir Universitet
21. Bomban Magazine från Qazvin International universitet
22. Qazvin International universitet Framework Journal
23. Tidskrift för Qazvin International Universitet
24.Journat Anti i Mazandaran
25. Bavar Journal of Shahid Beheshti Universitet of Medical Sciences
26. Magazine Hala universitet i Tehran
27. Journal Promite, Universitet i Tehran
28. Balarobad Journal, Allameh Tabatabai Universitet
29. Tidskrift Parenthes, Universitet i Tehran
30. Tidskrift Istgah i industriell universitet i Shiraz
31 Tidskrift Tagato industriell universitet i Shiraz
32. Cheshmak Journal, Universitet i Tehran
33. Nationella unionen för iranska pensionärer
34. Samordningskommitté för att stöd vid upprättandet av fackföreningar
35. Pensionär Alliance
36. Pensionärförbundet
37. Paygirikommitté för inrättande av fackföreningar
38. Studieförbundet Khaje Nasir universitet
39. Sina förbundet i Teheran universitet
40. Rådet i Khaliz Fars universitet
41. Rådet Azarbayjan universitet
42. Rådet i industriell universitet i Arak
43. Tidskrift Khordad i Boalisina i Hamadan
44. Tidskrift Bamda i Beheshti universitet
45. Självständiga Pishro studentförbundet i Universitet i Isfehan