En satsning på att bygga en 140 mil lång tåglinje genom det som en gång var Mayarikets hjärta rör upp känslorna i Mexiko. Regeringen menar att tåglinjen ska sporra utvecklingen i regionen – medan kritiker påpekar att projektet löper genom ett av landets mest känsliga ekologiska områden.
”Mayatåget” är den mexikanske presidenten Andrés Manuel López Obradors stora infrastruktursatsning. Tåglinjen ska enligt planerna vara klar 2022 och då bestå av 19 tågstationer och flera andra stopp längs en 140 mil lång sträckning.
Antropologen Ezer May är däremot kritisk, eftersom han befarar att tåglinjen kommer att få negativa effekter för lokalbefolkningen. Han bor i den lilla staden Kimbilá, i norra delen av delstaten Yucatan. En av de planerade tågstationerna kommer att ligga i närheten av orten.
– Den negativa inverkan kommer främst att bero på allt som kommer att byggas runt tågstationen, säger han.
Ezer May betonar att turismen och näringslivet kommer att gynnas. Däremot säger han att det råder stor osäkerhet bland alla de småbönder som lever på att odla grönsaker, föda upp boskap och producera honung. Ezer May varnar för att deras marker kommer att utgöra en lockelse för byggherrar – och att risken är stor att de kommer att köpa upp markerna ”till extremt låga priser”.
Utbyggnaden av tåglinjen inleddes i våras. Tåget kommer att löpa mellan ett antal kommuner i Mexikos södra och sydöstra delstater, däribland på Yucatanhalvön, där några av landets viktigaste och känsligaste ekosystem finns.
Tågets lokomotiv ska vara dieseldrivna och de förväntas till en början transportera omkring 50 000 passagerare om dagen, men också stora mängder av bland annat sojabönor och palmolja, som produceras i regionen.
Regeringen betonar att satsningen ska driva på den sociala utvecklingen genom att skapa nya arbetstillfällen samt stärka turismen och de lokala ekonomierna. Även FN-organet UN Habitat, som bidrar med rådgivning kring satsningen, menar att tåglinjen kommer att bidra med mängder av nya arbetstillfällen och leda till en minskad fattigdom i regionen, där fattigdomstalen är höga.
Samtidigt har även landets miljödepartement påpekat att alla de tågstationer som ska byggas, med tillgång till vatten, avlopp, el och annan infrastruktur, utgör ett hot mot den lokala miljön. Flera oberoende studier har dessutom varnat för de ekologiska risker utbyggnaden av järnvägen innebär.
Målet med mayatåget är att tjäna pengar och de som har den målsättningen är inte intresserade av befolkningens välmående, utan av att göra vinster.
Violeta Núñez, forskare
Forskaren Violeta Núñez säger att det inom regeringen dels finns de som hoppas att tåglinjen ska förbättra de socioekonomiska förhållandena, men också de som främst vill gynna affärsintressena.
– Frågan handlar om vilken form av utveckling som ska uppnås. Målet med mayatåget är att tjäna pengar och de som har den målsättningen är inte intresserade av befolkningens välmående, utan av att göra vinster. Samtidigt har vissa organisationer som företräder ursprungsbefolkningar sagt att de aldrig bett om någon järnväg, och att projektet drivits fram utan deras medverkan.
Den mexikanska vänsterregeringen höll under slutet av förra året flera offentliga konsultationer med företrädare för lokalbefolkningar och ursprungsbefolkningar. Men dessa genomfördes innan en ordentlig miljökonsekvensanalys hade blivit gjord.
Regeringen hävdar att man i det pågående projektet inte kommer att upprepa tidigare misstag som gjorts i samband med satsningar som resulterat i massturism – däribland i Cancún, där enorma miljöproblem uppstått. Kritiker menar dock att det finns en stor risk att satsningar på samma typ av massturism också kommer att förorsaka liknande problem.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.