Sensommaren har präglats av diskussioner om e-handelsjätten Amazons kommande lansering i Sverige. Kritiker pekar på Amazons historia av oschyssta affärsmetoder, fackfientlighet och usla arbetsvillkor, medan de som välkomnar företaget gärna pratar om företagets innovationskraft, kundnyttan i att Amazon ofta levererar både billigare och snabbare än konkurrenterna, och ser det som allmänt positivt att ett av världens största företag vill in på den svenska marknaden. Att just Amazon tillhandahåller konsumtionsvaror istället för att andra företag gör det, tros i sig skapa vinster för samhället. Eftersom Amazon tjänar mycket pengar så borde det gynna oss att de är här, verkar tankarna gå.
I diskussionerna saknas en analys av vad som faktiskt händer med våra samhällen när ett företag blir så stort och mäktigt som Amazon. Vi måste också fråga oss huruvida Amazon skapar värde på den svenska marknaden eller bara utvinner värde ur den.
Vi börjar med storleken. Det händer att Amazon jämförs med Ikea. När Ikea blev dominerande på marknaden slogs många möbelfabrikanter ut, men möbler fick samtidigt överkomliga priser. Att vara emot Amazon är i denna liknelse som att vara emot att det går bra för ett företag, vars verksamhet dessutom gynnar konsumenter. Men Amazon är inte Ikea. Målsättningarna är helt annorlunda. Stacy Mithcell, som granskar Amazon, skriver: Amazons mål är inte att dominera marknaden – det är att vara marknaden. Amazon vill vara den infrastruktur där handeln äger rum. Amazon är på samma gång annonsföretag, marknadsplats och återförsäljare på denna marknadsplats.
Att frimarknadsivrare inte är mer kritiska till Amazon är för mig ett mysterium.
Som plattformsföretag gynnas Amazon av de väl belagda nätverkseffekter som stärker ett dominerande företags dominans ytterligare: alltså när en handelsplats får fler användare gör detta handelsplatsen mer attraktiv för ytterligare nya användare. I USA står Amazon för hälften av e-handeln och många söker inte längre via en sökmotor efter den vara de vill klicka hem från nätet, de går direkt till Amazon. För mindre återförsäljare betyder detta att finns du inte på Amazon, så finns du inte alls. Amazon är marknaden. Och eftersom Amazon både är och verkar på marknaden så får företaget ett enormt informationsövertag.
Den data de kan samla om andra återförsäljare kan de använda för att skapa och sälja sina egna produkter och försvaga sina konkurrenter. De kan mäta vilka av konkurrenternas produkter som säljer bäst, vilka marknadsstrategier som fungerar, vilken tid på dygnet de säljer, hur länge konkurrenternas kunder tittar på olika varor. Allt som på en normal marknad är affärshemligheter. Att frimarknadsivrare inte är mer kritiska till Amazon är för mig ett mysterium. En studie från Harvard Business School visar att när återförsäljare introducerar nya produkter, dyker de som säljer bra, inom kort, upp i Amazons eget sortiment. Och Amazons eget sortiment har visat sig få betydligt bättre placeringar bland sökresultaten på sajten.
Det gigantiska informationsövertaget, tillsammans med att företagets dominerande ställning, skapar en makt på en helt annan nivå än makten i att enbart vara ett stort företag. Mindre återförsäljare har inte en chans att hävda sig. Och detta för oss in på diskussionen om Amazon skapar värde eller endast utvinner det och försvinner i väg med det till skatteparadiset Luxemburg.
När du handlar hos ett lokalt baserat företag används de pengarna ofta i det lokala samhället. Den lilla bokhandlaren spenderar sina intäkter lokalt, betalar sin skatt lokalt och pengarna från invånarnas konsumtion cirkulerar i staden. Detta sker inte med företag som Amazon. Pengarna försvinner istället iväg och så lite skatt som möjligt betalas i landet där företaget verkar. Effekten blir parasitisk.
Den svenska marknaden – där Amazons inflytande varit mycket litet hittills – har uppenbarligen lyckats bygga upp en aktiv e-handel, såväl som dåliga och osäkra arbetsvillkor i lagerbranschen helt på egen hand.
Vi får ofta höra att Amazon har revolutionerat e-handeln. Men den svenska marknaden – där Amazons inflytande varit mycket litet hittills – har uppenbarligen lyckats bygga upp en aktiv e-handel, såväl som dåliga och osäkra arbetsvillkor i lagerbranschen helt på egen hand. Lagerarbetare ligger högt på listorna över vilka som oftast skadar sig på jobbet, andelen bemanningsanställda (som löper högre risk att skada sig än fast anställda) är hög i branschen.
Kritik mot arbetsmiljön på olika lager är vanligt förekommande och kollektivavtal är ingen garant för att arbetsmiljön är bra. 2019 vittnade anställda på Zalandos lager, ett lager som då drevs av ett företag med kollektivavtal, om stora brister i arbetsmiljön, övervakning, press och rasism. På Lager 157:s centrallager har arbetsmiljön beskrivits som rent livsfarlig. Arbetsmiljöverkets bilder visar lutande torn av pallar staplade på varandra, med stor risk för ras. Både Icas och Coops lager har hotats med vite av Arbetsmiljöverket.
Så vad säger att det skulle bli sämre att jobba hos Amazon? Det är inte skrivet i sten att det blir. Men att usla arbetsvillkor redan finns gör inte att vi kan vara mindre vaksamma. Att nära granska arbetsvillkoren när världens rikaste man, vars företag dessutom har ett minst sagt skamfilat rykte på området, förlägger sin business här, är självklart.
Om Amazon blir lika framgångsrika som de blivit i många andra länder kommer jobben som skapas på Amazon att ersätta redan befintliga jobb i den fysiska detaljhandeln och hos andra e-handelsföretag. Det handlar inte om några nya jobb. Det handlar bara om att mer och mer av vår handel och handelns arbetstillfällen hamnar i händerna på en och samma man.
Vi kan inte vara naiva inför detta faktum.