Glädjen för facken och lättnaden för gigarbetarna på bland annat Uber och Lyft i den amerikanska delstaten Kalifornien kan bli kortvarig. I november ska delstaten folkomrösta om en rad stora gig-företag ska undantas från den bara halvårgamla delstatslagen som gav gig-arbetare rättigheter och status som anställda.
Nu varnar amerikanska fack för effekten av ett ja i november.
”De som arbetar för dessa företag kommer att stå utan grundläggande skydd som delstatlig minimilön, övertidsersättning, sjukersättning, familjeledighet, arbetsskadeersättning och arbetslöshetsersättning. Det låser fast de här arbetarna i extrem osäkerhet utan några skyddsnät”, skriver Steve Smith, presschef på facket California Labor Federation i ett mejl till Arbetaren.
Uber och Lyft har brutit mot Kaliforniens lagar i åratal genom att olagligen klassificera förare som egenföretagare.
Steve Smith, presschef på facket California Labor Federation
I september förra året klubbades en lag i delstaten som slog fast att gig-arbetare ska betraktas som anställda och inte egenföretagare som gig-företagen hittills gjort. Med lagen öppnades plötsligt dörren till en rad olika rättigheter såsom exempelvis sjukersättning och rätt till minimilön på 13 dollar i timmen, motsvarande 114 kronor. Den öppnade också upp möjligheten att organisera sig fackligt.
Men lagen, som trädde ikraft i januari i år, föll inte i god jord hos gigföretagen som menade att den hotade deras affärsmodell och skulle leda till att de var tvungna att säga upp 90 procent av personalen. Redan en månad innan lagen klubbades inledde flera stora gigföretag ihop, däribland Uber, Lyft, DoorDash och Postmates en gemensam satsning för att motverka lagen. De lyckades inte stoppa den, men med en kampanjbudget på motsvarande åtminstone strax under en miljon svenska kronor, har istället företagen satt ihop ett medborgarförslag, Proposition 22, som i november lyfts för folkomröstning.
”Inget företag står över lagen. Uber och Lyft har brutit mot Kaliforniens lagar i åratal genom att olagligen klassificera förare som egenföretagare. Nu lägger de ned rekordsumman 181 miljoner dollar [ca 1,5 miljarder kronor] på att skriva sin egen lag som bara gäller dem. Deras lag skulle undanta dem från alla arbetsmarknadsregler som vi har fått på plats för att skydda arbetare under årens lopp”, skriver Steve Smith till Arbetaren.
Om de här företagen dessutom expanderar till andra branscher, vilket de planerar att göra, kommer bra medelklassjobb ersättas med lågbetalda utsiktslösa ’gig’.
Steve Smith, presschef på facket California Labor Federation
Men det är, enligt Steve Smith, inte bara den enskilde gigarbetaren som skulle drabbas av ett ja i folkomröstningen den 3 januari. Om företagen får grönt ljus hotar en framtida nedåtgående villkorsspiral inte bara i Kalifornien utan i hela USA.
”Långsiktigt skulle vidare spridningen av de här företagens olagliga affärsmodell ödelägga delstatens ekonomi. Om de här företagen dessutom expanderar till andra branscher, vilket de planerar att göra, kommer bra medelklassjobb ersättas med lågbetalda utsiktslösa ’gig’. Det skapar en dominoeffekt, en kapplöpning mot botten och dumpar löner och förmåner för alla arbetare”, skriver Steve Smith till Arbetaren.
Enligt gigföretagen själva slår rådande gig-lag orättvist. Företagen anser sig inte kunna jämföras med andra företag. Enligt företagen är uppdragen som företagens plattformar förmedlar inte att betrakta som reguljära jobb utan som en frivillig extrainkomst.
Enligt uppgifter från företagen själva så jobbar 80 procent av förarna för Uber och Lyft färre än 20 timmar i veckan. I stark kontrast till dessa siffror fann en studie utförd vid Kaliforniens Universitet i Santa Cruz att 70 procent jobbade fler än 30 timmar i veckan, varav 50 procent jobbade mer än 40 timmar och 30 procent fler än 50 timmar i veckan.
Sedan i slutet av augusti är den bara halvårsgamla gig-lagen pausad av en delstatsdomstol efter en rättslig invändning från Uber och Lyft, som framfördes med hot om att lämna delstaten omedelbart. Arbetaren har tidigare rapporterat om att gig-jätten Foodora gjort verklighet av liknande hot efter att deras anställda klassats om som anställda i Kanada och i Australien.