Elektrikerförbundet, SEF, vidtar allt större stridsåtgärder för att få larmföretaget Hometec Security Gbg att teckna kollektivavtal, sedan avtalet istället tecknats med Unionen. Anklagelser om avtalsshopping, att motparten valt bort deras avtal till förmån för Unionens, har kastats mot larmföretaget Hometec Security Gbg och deras arbetsköparorganisation. Men det har också bestridits från samtliga anklagade. Men hur skiljer sig egentligen avtalen åt?
Generellt är garantier bäst oavsett. Det finns alltid en risk för godtycke när det gäller individuella löner.
Tomas Jansson, biträdande förhandlingschef på SEF
Arbetarens närläsning av de båda avtal som Elektrikerna och Unionen hänvisar till som det som ska gälla på Hometec visar att en sak som sticker ut är skillnaden kring lönesättningen.
Jämförelse kollektivavtal för larmtekniker Unionen/Elektrikerna
Larm och Säkerhetsteknikavtalet (2017-2020)*
Svenska Elektrikerförbundet/SEKO med Installatörsföretagen
Tjänstemannaavtalet (2017-2020)*
Unionen med Transportföretagen (Säkerhetsföretagen)
Lägstalöner (kronor per månad) 2019:
Elektrikerna:
18360 (0-1 års erfarenhet)
19840 (1-2 års erfarenhet)
22290 (2-3 års erfarenhet)
24940 (3- års erfarenhet)
Unionen:
17499 (20 – 24 år)
20771 (24 år och uppåt)
Elektrikerna har individgaranti som ger anställd en löneökning på minst 25 procent av den samlade lönepotten. Om inte överenskommelse med arbetsköparen inte kan träffas gällande fördelning av potten finns också en så kallad ”stupstocksregel” som innebär att hälften av potten fördelas enligt fackets princip och hälften enligt arbetsköparens.
*Båda avtalen har förlängts på grund av coronakrisen
I båda avtalen gäller individuell lönesättning. Men medan SEF-avtalet har garanti för löneökning saknas det helt i Unionens avtal. En anställd som inte lever upp till chefens ställda krav kan alltså bli helt utan löneökning.
– Generellt är garantier bäst oavsett. Det finns alltid en risk för godtycke när det gäller individuella löner. Vi har en möjlighet att ha det, men vi har en garant för att man får en löneökning och därmed en bättre löneutveckling i våra avtal, säger Tomas Jansson, biträdande förhandlingschef på SEF.
I Unionens avtal anges att individgaranti har ersatts med så kallad ”förstärkt löneprocess.” Avtalstexten lyder: ”En medlem som inte uppfyller uppsatta mål, kan ett sådant år få en löneutveckling som väsentligt understiger övriga medlemmars, eller ingen löneutveckling alls”. Om en sådan situation uppstår ska, enligt processen, facket kontaktas och överläggningar hållas om hur den anställde ska kunna nå upp till målen i framtiden.
– Man kan inte bara säga noll och sedan är det bra med det. Innan dess ska man ha överläggning och presenterar sina skäl till varför den anställde inte ska få någon löneökning alls. Det kan vara rimligt om någon exempelvis byter från en högre till en att det därför ska bli noll, säger Jimmi Hall, central ombudsman på Unionen och tillägger att en medlem som inte är nöjd också kan lyfta frågan till regional förhandling.
Men det finns också stora skillnader i avtalens lägsta möjliga lön där det kan skilja mer än 4000 kronor i månaden i lön. Den absolut lägsta lönen som en anställd kan få med Elektrikernas avtal är 18360 kronor per månad, medan Unionens lägsta är 17499 per månad, en skillnad på 861 kronor.
Den högsta lägstalönen som uppnås i Unionens avtal är 20 771 kronor, vilket kräver att den anställde är 24 år eller äldre. Den högsta reguljära lägstalönen i Elektrikernas avtal är 24 940 kronor, en skillnad på 4169 kronor i månaden. Det gäller för en elektriker som har minst tre års relevant erfarenhet för jobbet.
Är det dessutom så att företaget som har Elektrikernas avtal inte träffat avtal om prestationslön, vilket enligt avtalet ska ske inom fyra månader, kan skillnaden mellan den högsta lägstalönen vara så mycket som 6769 kronor i månaden.
Men Jimmi Hall vill invända mot jämförelsen.
– Du gör en jämförelse och tangerar lägstanivån, men det är väldigt få av våra medlemmar som hamnar på den nivån så den blir aktuell. Det påverkar inte särskilt många. Vi har generellt sett en bra löneutveckling inom våra avtal, säger han.
Hur få rör det sig om och vad är den reella lönenivån?
– Det har jag inte tillgång till på rak arm. Det här är ett rätt så litet antal. Vi har alldeles för få medlemmar på området som är under 25 år och ännu färre med den här typen av befattning. Så det finns ingen möjlighet att plocka fram någon vettig statistik. Då blir det tal om individuella löner och de redovisar vi inte, säger han.
Det är ju inte så att man som anställd kan välja vilket avtal som är bäst.
Jimmi Hall, central ombudsman på Unionen
När Arbetaren kontaktar Unionen och Elektrikerförbundet säger båda parter att de inte studerat och jämfört det andra förbundets avtal. Även om de inte är överens om vilket avtal som bör gälla för larmteknikerna är de däremot överens om att frågan inte rör enskilda villkor utan principen om vem som ska ha avtalet.
Det är också det svar som Arbetaren får när vi ber Jimmi Hall påpeka om det finns eventuella andra villkor som gör deras avtal mer attraktivt för larmteknikerna på Hometec själva.
– Det är ju inte så att man som anställd kan välja vilket avtal som är bäst. På svensk arbetsmarknad ska facken sinsemellan avgöra vilket avtal som ska tillämpas. Utifrån den information vi hittills sett är det att det här är att betrakta som tjänstemannajobb. Då är vårt avtal det aktuella och det bästa, säger han.
Tomas Jansson intar motsatt hållning, men vill precis som Jimmi Hall, ogärna recensera det andra förbundets avtal. Han säger att för Elektrikerna är kampen om avtal en fråga om inflytande.
– Grejen är inte bättre eller sämre avtal. Grejen är att det är vi som organiserar de här arbetsuppgifterna. Vi kan inte åberopa Unionens kollektivavtal. De är ju mer eller mindre utlämnade till företaget välmening, säger han.
Men ni har ju själva lyft frågan om avtalsshopping?
– Säkerligen har företaget sina skäl till att vilja ha det här avtalet, säger han.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till prenumeration@arbetaren.se om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.