Det blodiga inbördeskriget och den efterföljande fascistdiktaturen är fortfarande en infekterad fråga i spansk politik. Genom åren har synen på hur landet ska hantera sin egen historia skiftat beroende på vilka som haft makten. Nyligen presenterade den sittande regeringen, med Socialdemokraterna och socialistpartiet Podemos i spetsen, en lång rad förslag för att minnas de som stupade i kampen mot Franco och hans fascister.
Bland annat vill regeringen att den så kallade Franco-stiftelsen förklaras olaglig samt att De fallnas dal, där Franco tidigare legat begraven, omvandlas till en kollektiv minnesplats över de som dog under militärdiktaturen.
– Arvet efter kriget lever fortfarande kvar som ett raster i det spanska samhället och river än idag upp sår mellan klasser, familjer och bland flera andra grupper, säger Niklas Bremberg som är statsvetare och Spanienexpert vid Utrikespolitiska institutet och Stockholms universitet till Arbetaren.
Han förklarar att det de senaste åren kommit en ny generation i spansk politik som vill göra upp med historien. Både bland vänstern och i högern. Inte minst med tanke på att framgångarna för det högerextrema partiet Vox som har en annan syn på Franco än exempelvis det traditionella högerpartiet Partido Popular.
– Som jag ser det handlar det om att Vox och partiets ledande företrädare tenderar att mer öppet visa upp en mer positiv attityd till Franco-regimen än vad ledande PP-politiker brukar göra, säger Niklas Bremberg.
Det är på tiden att denna regering säger till dessa demokratins hjältar och hjältinnor: tack för att ni kom!
Pablo Iglesias, vice premiärminister
Den spanska regeringen vill också att en statlig DNA-bank inrättas för att på så sätt kunna identifiera de omkring 25 000 anonyma kroppar som fortfarande ligger begravda runt om i landet sedan inbördeskriget som pågick mellan sommaren 1936 och våren 1939.
Ett förslag har också lagts fram om att efterlevande till de många frivilliga som reste till Spanien för att slåss mot fascismen ska fes möjlighet till medborgarskap i landet.
– Det är på tiden att denna regering säger till dessa demokratins hjältar och hjältinnor: tack för att ni kom!, sade Podemos-politikern och vice premiärminister Pablo Iglesias i ett uttalande.
Förslagen har motiverats med att dagens unga behöver kunskap om vad som egentligen hände under kriget och den efterföljande diktaturen.
– Det finns ju fortfarande många som lever med egna minnen från Franco-diktaturen men det har alltid varit svårt att komma överens om hur man ska se på landets historia. De senaste åren har det skett något som skapat en ny dynamik i frågan, med nya generationer som vill göra upp med det som av vissa kallas för glömskans pakt som kom att spegla demokratiseringen under 1970- och 80-talet, säger Niklas Bremberg.
Över 500 svenskar reste ner till Spanien som frivilliga i kampen mot fascismen. Knappt hälften av dessa dödades i de brutala striderna.