Att ta del av konspirationsteorier har för mig alltid på sin höjd stannat vid underhållande tankelekar, vilka kan vara nog så spännande eller åtminstone underhållande för intellektet och kreativiteten att ägna sig åt, men som jag aldrig vidare lagt något större fäste vid.
Vill inte slå mig för pannan som en alltid alltigenom rationell varelse i alla lägen, det är tillvaron trots allt för mystisk för, men min värdering är helt enkelt den att det grundlösa tjänar sällan att utgöra en god bild av samhället.
Intellektuell hederlighet kan så klart vara att inte bunta ihop alla konspirationsteorier i ett och att pröva sanningshalten i var och en av dem, men konspirationism, det vill säga benägenheten att tro på konspirationsteorier, landar ju aldrig där.
Konspirationism landar alltid att mer eller mindre för alltid hänge sig åt själva det grundlösa som själva förklaringsmodellen framför det att rationellt pröva. Konspirationism står klart upp till var och en att ägna sig åt, men som verklighetsförankrad syn på samhället tjänar de föga, och än mindre till att vara en styrande och beslutande tankemodell för hur vi bör se på samhället eller de förhållande som där råder.
Jag menar, varför uppkommer konspirationsteorierna kring Corona i samma ögonblick som själva pandemin?
I den här texten vill jag försöka klargöra vad för slags orsakssamband som finns till varför visa har benägenhet att hemfalla åt att tro på konspirationsteoerier, vilka just nu under rådande Coronakris verkligen florerat. Ja, just att de florerat under Coronakrisen är knappast förvånande. Under kristider tycks konspirationsteorierna dyka upp som svampar ur jorden. Vi minns väl alla hur de florerade vilt under krisen med 9/11, och Coronakrisen är alltså inget undantag.
Några konspirationsteoerier som nu rör sig i informationsflödet är bland annat att Corona är skapat av amerikanska staten för att ha ihjäl gamlingar. Varför menar man? Jo, för att den amerikanska statsapparaten ska slippa betala ut pensioner till en allt större och växande grupp pensionärer. En annan vrickad konspirationsteori som florerar är att viruset skapats för mänsklig hand i labb för att förhindra att Donald Trump ska bli omvald.
Jag tillhör som nämnts inte målgruppen som ägnar tid till allvarligt menat konspiratoriskt tänkande, och särskilt inte vid kristider, snarare tvärtom, då framstår de flesta av dem snarare alltmer klarare i sin absurda långsökthet. Jag menar, varför uppkommer konspirationsteorierna kring Corona i samma ögonblick som själva pandemin? Borde inte de som nu ger upphov till dessa konspirationsteorier besuttit denna stora, hemliga information redan innan? Nej, all denna djupa kunskap kommer på ett och samma bräde i samma stund och bara då som själva krisen är ett faktum? Passande, eller hur?
I mitt undersökande av olika orsakssamband till vad som ligger bakom tron på konspirationsteorier har min inställning till konspirationsteorier blivit än mer pessimistiskt än innan. Verkligen på djupet mycket mer pessimistisk. Vad jag funnit är nämligen att en stark och tydlig gemensam nämnare i vad tron på konspirationsteorierna kring Corona, ja, konspirationsteorier allmänt, är en verkan av är mänsklig maktlöshet och vanmakt.
Nå, du kanske precis som jag då och då ägnat konspirationsteorier viss oskyldig tankemöda som aldrig lett till att omkullkasta din bild av samhället, men det är inte dig jag menar när jag talar om att tron på konspirationsteorier är en verkan av mänsklig maktlöshet och vanmakt.
Konspirationsteoriers uppkomst är blodigt allvar, och många, särskilt i tider av kris, tar dem mer helhjärtat till sig än den information som baserar sig på rationella argument, och det är denna relativt stora grupp jag talar om när jag säger att tron på konspirationsteorier är en verkan av mänsklig maktlöshet och vanmakt.
Ett exempel från forskarvärlden som påvisat detta är en nederländsk studie som utfördes 2015. Forskarna delade upp en grupp med försökspersoner i två grupper, där varje person i den ena gruppen fick komma ihåg och skriva ned ett minne i livet där de hade full kontroll över sin tillvaro och varje person i den ena gruppen fick skriva ned ett minne där de inte hade full kontroll och upplevde maktlöshet över sin tillvaro.
Efter att personerna i de båda grupperna fått utföra sin skrivuppgift tillfrågades samtliga hur de kände inför problemen med byggandet av ny tunnelbanelinje i Amsterdam. De personer i gruppen som tillbads att skriva ned ett minne i livet där de inte hade kontroll var avsevärt tydligt mer benägna att tro på olika former av konspirationsteorier om varför byggandet av tunnelbanelinje inte gick väl ut.
Undersökningen visar tydligt att vi är mer känsliga för att vara mottagliga för grundlösa antagande kring sakernas tillstånd än vad man möjligtvis kan tro. Maktlöshet och vanmakt bor granne med det grundlöst genomtänkta hos många fler av oss än man möjligtvis kan tro kan man säga.
Med det ovan sagda kan man möjligen också tro att benägenheten att tro på konspirationsteoerier är en klassfråga. Lite har undersökts om det föreligger så. Att kunna koppla en sådan psykologisk variabel som i det holländska exemplet med klass är inte helt okomplicerat, snarare talar just den studien kanske då som sagt mer hur pass utsatta långt fler än vad vi tror är då upplevelse av maktlöshet och vanmakt kan drabba oss oavsett samhällsklass.
Dock finns det en kinesisk studie utförd av två socialpsykologer, Jia-Yan Mao och Shen Long-Yan, som utfört liknade studie med experimentell manipulation som det holländska exemplet och samtidigt också undersökt detta socialt utifrån klassperspektiv. I studien kom man fram till att människor från lägre social klass är särskilt utsatta för benägenheten att tro på konspirationsteorier. Med andra ord upplevd dålig kontroll och vanmakt i kombination med ökad utsatthet utifrån social samhällsklass är en särskilt sårbar kombination när det kommer till benägenheten att tro på konspirationsteorier.
Ur ett klassperspektiv kan man också nämna de stora medie- och techföretag som helt utan skrupler sprider information om konspirationsteorier. Att fritt sprida information är inget vi bör hindra, men att ur ett klassperspektiv förglömma att företag tjänar stora pengar på att hejdlöst sprida grundlös och falsk information som fördjupar misstro och otrygghet är samtidigt något att beakta och starkt kritisera.
Svårt att säga om det är värst i USA, men under Coronakrisen är det där man i alla fall lagt möda på att undersöka spridningen av tron på konspirationsteorier bland folklagren, och siffrorna är mycket dystra. Enligt en undersökning utförd av Pew Research Center, en av USA:s största tankesmedjor, tror hela 29 procent, alltså kring en tredjedel, av den amerikanska befolkningen att viruset skapades av människor. De mest konspiratoriskt lagda tycktes finnas bland yngre politiskt konservativa som röstar republikanskt.
I Europa har få liknande undersökningar i samma stora omfattning gjorts. Dock finns det en brittisk studie som påvisat att 3 av 10 britter tror på en av de vanligaste konspirationsteorierna kring coronaviruset, nämligen att det finns en koppling mellan smittspridningen och viruset och trådlös 5G-teknik.
Här kopplas personer som Bill Gates till en av bovarna att sprida viruset! Den som rör sig på sociala medier, eller för den delen ute i samhället, märker även att personer som hänger sig åt konspirationsteorierna kring coronaviruset dyker upp lite här och var även i Sverige, inte minst i vardagsdebatten.
Bristande trygghet i kombination med alternativa världsbilder till vad det rådande samhällstyret har att erbjuda kan få och har fått ödesdigra konsekvenser.
Men bör vi som samhälle ens lägga någon notis om att tron på konspirationsteorier är en verkan av mänsklig maktlöshet och vanmakt? Finns det inte alltid människor som av den eller andra orsaken känner maktlöshet eller vanmakt? Att människor ska få sprida information och tro på världsomspännande konspirationer är självklart, men den uppenbart höga informationsspridningen och utbredda tron på konspirationsteorier bör vara en värdemätare på att ett samhälle bör se över tryggheten hos sina invånare.
I ett socialt otryggt kapitalistiskt och individualistiskt klassamhälle som USA är den enorma spridningen och som det visat sig höga tilltron bland många till konspirationsteorier inget att förvåna sig över, men det är också en säkerhetsfråga. Bristande trygghet i kombination med alternativa världsbilder till vad det rådande samhällstyret har att erbjuda kan få och har fått ödesdigra konsekvenser.
Hur det statistiskt ser ut i Sverige med folks tro på konspirationsteorier är ytterst lite undersökt. En sådan undersökning vore välkommen för att se hur vi som samhälle mår socialt och därmed också säkerhetsmässigt.
Att människor gör sig alternativa bilder av världsläget än den information som sprids av samhället är inget vi kan eller bör hindra, det är en självklar del av yttrandefriheten och också sanningssökandet, men en utbredd tro på rena grundlösa argument om sakernas tillstånd bör oroa varje samhälle som har sina invånares trygghet för ögonen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
