Stockholms ytterstadsdel Järva har under en längre tid i offentligheten kommit att vara ett exempel på utsatthet och skådeplats för gängkriminalitet, men bilden är endimensionell, menar organisationen Folkets Husby som nyligen sammanställt rapporten Folkets Husbys trygghetsundersökning 2020. Rapporten visar att både otrygghet och oro är del av de boendes liv, men att trivsel och sammanhållning är än större.
– Det är just den komplexiteten som är viktig att få fram att man både kan älska sitt område och trivas, samtidigt som det finns utsatthet på många olika plan, säger Emma Ström, processledare på Folkets Husby och själv bosatt i Hjulsta.
Av de 715 som svarat i trygghetsundersökningen, uppger strax under hälften, 48 procent, att de känner oro för att en vän eller familjemedlem ska mista sitt liv genom dödligt våld. Oron för att utsättas för rasism eller diskriminering är ännu högre, 52 procent. Men omkring en tredjedel svarar också att ekonomisk situation och arbetssituation är en källa till oro.
Enligt Leandro Schklarek Mulinari, kriminolog och delförfattare till rapporten, bör det också vägas in att man särskilt sökt få representation från unga och unga vuxna upp till 26 år, en grupp som vanligen inte nås av myndigheternas trygghetsundersökningar. Andelen svarande i denna grupp utgör två tredjedelar av respondenterna.
– Vi ville bryta upp med den enbenta förståelsen av problemet och att visa utsatthet har massa olika källor. Folk är oroliga för brott, men också otrygga i relation till sin ekonomiska situation, sin bostadssituation och också det som vi i rapporten beskriver som statligt sanktionerat våld, säger Leandro Schclarek Mulinari som författat rapporten tillsammans med socialpsykologen Sima Wolgast.
Bilden som respondenterna ger är en där utsatthet för våld är närvarande i vardagen. 17,8 procent uppger att de utsatts för fysiskt våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna, över 25 procent av männen svarade ja. 55 procent uppgav att de känt någon i området som mist livet till följd av dödligt våld.
Vi tror att den ensidiga förståelsen av utsatthet lagt grunden för en repressiv samhällsutveckling och ett fokus på polisiära lösningar på sociala problem.
Leandro Schclarek Mulinari, kriminolog och rapportförfattare
Men i arbetet med rapporten har författarna också velat bredda förståelsen av våld bortom våld mellan personer. Rapporten återger därför också svar på frågor om utsatthet för ”symboliskt våld” som exempelvis en i media överrepresenterad stigmatiserande bild av ett område och de boende där, men även ”statligt sanktionerat våld” som exemplifieras av bland annat övervåld från polis och ordningsvakter.
45 procent av de svarande uppger att de upplevt att polisen utsatt dem för kränkande behandling eller använt oproportionerligt våld, hos männen var siffran över 61 procent. 66 procent av männen uppgav också att de hade stoppade och kontrollerade av polisen under de senaste 12 månaderna. Slutligen uppger också över 56 procent att de utsatts för rasism och diskriminering under det senaste året, något som rapporten kategoriserar som en form av ”strukturellt våld”.
– Strukturellt våld är de osynliga och tysta aspekterna som gör att fattigas liv är mer utsatt än de som har mer resurser och som gör livet kortare. Vi tror att den ensidiga förståelsen av utsatthet lagt grunden för en repressiv samhällsutveckling och ett fokus på polisiära lösningar på sociala problem, säger Leandro Schclarek Mulinari.
Men som redan angetts så innehåller rapporten också en annan aspekt som kan tyckas motsägelsefull. För samtidigt som runt hälften känner en oro och utsatthet i sin omgivning så uppger så mycket som 84,5 procent att de trivs i sitt bostadsområde. Det är en komplexitet som media, enligt Folkets Husby, misslyckats med att skildra, en känsla som också uttrycks tydligt av de intervjuade i rapporten.
Foto: Privat
– Traditionella medier ger en väldigt snedvriden bild av våra områden. Att de inte speglar en bredare verklighet bidrar till att det inte finns något förtroende för dem och man inte har en positiv bild av hur andra människor uppfattar våra områden, säger Faisal Muse, även han processledare och boende i Husby.
En nyckel till att förstå vad som på ytan kan tyckas som en paradox finns, säger Faisal Muse och Emma Ström, i rapportens siffror. Dels uppger de svarande att oron för dödligt våld främst är en oro för att det ska drabba barn, grannars barn och släktingar, snarare än en själv. Men framförallt finns förklaringen i en stark känsla av gemenskap och ömsesidig hjälp och stöd. 73 procent uppger att de känner en tillit till andra människor i sitt område och över 80 procent uppger att i deras område hjälper människor varandra när det behövs.
– Man behöver lyfta de positiva aspekterna, att folk faktiskt trivs i sina områden. Folk känner en kärlek för platsen och sina grannar. Det finns en väldigt hög gemenskap och en kärlek till varandra, samtidigt som det finns problem, säger Emma Ström.
