"Mitt i pandemin kommenterar hon samtidens viktiga frågor som hamnat i medieskugga; en av dem är vad som hände med Metoo? Här finns kloka ord som jag suger i mig. Lindberg De Geer är ett viktigt salt i vår konstiga tid där jakten på likes och klick blivit bensin i mycket text som produceras." Arbetarens Josephine Askegård skriver om läsupplevelser hon haft under året.
En av mina stora litterära upplevelser under våren har varit en 23 år gammal bok, en prisbelönad deckarhistoria som blivit en klassiker: Kerstin Ekmans Händelser vid vatten. Hela följetongen finns gratis att plocka ned på Sveriges radios hemsida eller där poddar finns, smidigt ihopklippt i fem flera timmar långa avsnitt.
Under de långa promenaderna till och från jobbet har jag lyssnat till Rolf Lassgårds många timmar långa inläsning av romanen, en berättelse om en samling ljugande, rädda, fördomsfulla, alkoholberoende, kåta, hemlighetsfulla, bittra och godhjärtade människor i olika åldrar och konstellationer i jämtländsk glesbebyggd, nära norska gränsen, där var och en gömmer hemligheter, inte minst kring ett dubbelmord som skedde för 18 år sedan och nu börjar uppdagas. Den ganska snåriga berättelsen i flera tidsplan och perspektiv har med Lassgårds stadiga röst blivit lätt att hänga med i. Han läser hennes köttiga text och jag skapar bilderna i mitt huvud.
Under året har faktatexter svämmat över oss, på redaktionen har viktiga och intressanta böcker droppat in dagligen; böcker och tidskrifter som avhandlar klimatet, flyktingarna, globaliteten, ojämställdheten, rasismen, barnen, våldet, religionen, historiens skuld, framtiden och pandemin. Vi försöker ta del av så mycket som möjligt av detta viktiga.
En skönlitterär text kan läsas och beröra årtusenden efter att den skrevs, konflikterna är eviga, empatin med vilken de skapades fyller läsaren med kraft, fantasin som den stimulerar ger kreativitet till att kämpa med tidens realiteter.
Samtidigt dyker det upp skönlitterära små och längre (många väldigt tjocka år) saker som gjuter liv och känsla in i själen som ska härbärgera alla dessa fakta, vare sig det är katastroflarm eller hoppfulla lösningar. Några av årets minnesvärda romaner som gett mig tröst och kraft är Valeria Lusellis De förlorade barnen – ett arkiv, som berättar om barn i skuggan av grymheter vid den mexikanska gränsen och andra gränser, Edna O’Briens Flicka om flickorna i Nigeria och andra afrikanska länder som kidnappas av Boko Haram, Scholastique Mukasongas Madonnan vid Nilen, om en grupp skolflickor i upptrappningen av folkmordet i Rwanda 1994, eller Mian Lodalens Lisa och Lilly, om två flickors självmord i 1910-talets Sverige på grund av homofobisk intolerans, Sebastian Barrys Dagar utan slut om två trashankar till pojkar som älskar varandra mitt i inbördeskrigets USA, och Jona Elings Knutssons Krokodilens vändkrets där en fattig kvinna i ett ekonomiskt praktiskt äktenskap tar rygg på den historiska kosmonautfrun Yanova Shatalova i 1970-talets Sovjetunionen.
En skönlitterär text kan läsas och beröra årtusenden efter att den skrevs, konflikterna är eviga, empatin med vilken de skapades fyller läsaren med kraft, fantasin som den stimulerar ger kreativitet till att kämpa med tidens realiteter.
En annan nygammal genre som stigit som en raket är dagbokstexterna, Åsa Linderborg, Lars Norén och Ulf Lundell har fått enormt många nya läsare med dagligt skvaller, kommentarer över politik och mediala händelser vi alla häpnat över, och åldrande som seglat upp som ett stort tema.
En av de stora läsupplevelserna detta år är den nyutgivna och högaktuella Tvära kast, konstnären Marianne Lindberg De Geers dagbok som börjar i januari detta år och slutar så sent som i oktober. Hon börjar sina anteckningar i en undring över ett konstigt virus i Kina och slutar i en kapplöpning mot tiden under karantän som vi alla blivit bekanta med, med en saknad efter att få röra vid varandra som kan göra en nästan tokig. Och samtidigt pågår politiken, orättvisorna och kulturen som vi snart borde få dela framför en scen eller en bioduk.
Mitt i pandemin kommenterar hon samtidens viktiga frågor som hamnat i medieskugga; en av dem är vad som hände med Metoo? Här finns kloka ord som jag suger i mig. Lindberg De Geer är ett viktigt salt i vår konstiga tid där jakten på likes och klick blivit bensin i mycket text som produceras. Vi fortsätter samtalet i olika former, snart kanske på en scen nära dig.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.