Uteblivna löner, fusk med arbetstillstånd, sju dagars arbetsveckor och en ägare som gömmer sig bakom bulvaner. Historien om Indian Garden fortsätter och nu vittnar ytterligare tidigare anställda i Arbetaren om systematiskt utnyttjande av anställda som är beroende av jobbet för att få stanna i Sverige.
Den tidigare anställda Maein Bhuyan vittnade i Arbetaren om hur han på de välrenommerade restaurangerna med namnet Indian Garden tvingats jobba 12-timmarsdagar och sju dagar i veckan tills han brändes ut. Restaurangernas grundare Razaul Karim har själv förnekat alla problem med anställda. Men nu träder ytterligare tidigare anställda fram, som alla arbetat på Indian Gardens restauranger i närmare tio år vardera. De vill alla vara anonyma av rädsla för restaurangprofilen. De bekräftar alla Maein Bhuyans beskrivning och säger att utnyttjandet är systematiskt och pågått i åtminstone tio år.
– De allra flesta som jobbar på Indian Garden jobbar sju dagar i veckan, hela dagarna. Jag gjorde det, i minst fyra år och fick aldrig semester, säger en tidigare anställd till Arbetaren.
”Han skriver deltid på pappret, men i realiteten jobbar de från morgon till kväll för 50 till 60 kronor i timmen. Alla i köket är från Bangladesh och hoppas på uppehållstillstånd, har inte koll på reglerna och vågar inte säga ifrån.”
Anonym före detta anställd på Indian Garden
För Arbetaren berättar de tidigare anställda hur restaurangprofilen Razaul Karim personligen drar i alla trådar kring restaurangerna, hur han är den verkliga ägaren, trots att majoriteten av minst fem av de företag som varit involverade i driften inte är registrerade i hans namn. Det är också den bild som flera myndigheter kommit fram till, bland annat förvaltningsrätten i en dom 2019. De anställda uppger alla att de blivit anställda direkt av honom, han har lovat att ordna arbetstillstånd och betalat ut lönen, många gånger i kontanter. De berättar hur pappren till Migrationsverket angett tillsvidareanställningar på deltid till en kollektivavtalsenlig lön, men hur i slutändan inget av dessa villkor har gällt.
– Han skriver deltid på pappret, men i realiteten jobbar de från morgon till kväll för 50 till 60 kronor i timmen. Alla i köket är från Bangladesh och hoppas på uppehållstillstånd, har inte koll på reglerna och vågar inte säga ifrån, säger en annan tidigare anställd till Arbetaren.
De tidigare anställdas bild styrks ytterligare av de två fall som nått domstol. Av domar Arbetaren tagit del av har ett av hans företag, Bengal Garden AB, stämts åtminstone fyra gånger, både i Stockholm och Södertörns tingsrätt. Alla fall har slutat med en förlikning där företaget ålagts att betala mellan 90 000 och 350 000 kronor till före detta anställda på grund av bland annat utebliven lön och utebliven semesterersättning. Sammanlagt rör det sig om över 700 000 kronor.
I de senaste fallen från förra och förrförra året har de tidigare anställda också angett att, trots att lönen inte ens nådde upp till vad som angetts för deltidsanställningen, så gjorde restaurangerna godtyckliga avdrag varje månad med hänvisning till ”löneförskott”. I förlikningarna förband sig de tidigare anställda att inte prata om sina fall. Men samma bild ges av de som Arbetaren varit i kontakt med. Förskotten fanns inte, i stället var det bara ett sätt att frisera bokföringen. Men eftersom de anställda behövde arbetstillståndet som var knutet till anställningen på restaurangen vågade de inte protestera.
– Han använder det här beroendet. Han säger att han ska ge bra lön och villkor, men så fort man börjar jobba så börjar det dåliga. Han skriver 18 000 kronor i lön, men när lönen kommer är det 5000 kronor. Men ingen kan göra något för de är bundna till honom, säger en tidigare anställd till Arbetaren.
Arbetarens källor beskriver dessutom hur serveringspersonalen är förbjuden att själva ta den dricks som kunderna ger. I stället måste den, på Razaul Karims instruktion, läggas i en låda. Det är sista gången de anställda får se de pengarna, säger Arbetarens källor.
– Ingen får ta emot dricks och han låter anställda bevaka att ingen stoppar den i fickan. Sedan kommer han själv och hämtar lådan på kvällen, är det för lite dricks klagar han. Han delar inte ut den som på andra restauranger. Och sedan måste man vänta och många gånger ringa för att ens få ut sin lön, säger en anställd.
Razaul Karim och Indian Garden har en lång historia av sammandrabbningar i och med svenska myndigheter, vilket framkommer av myndighetsdokument Arbetaren tagit del av. En av dessa sammandrabbningar gällde felaktigheter i redovisningen av anställdas arbetade timmar.
Till en början var Razaul Karim öppen med sitt ägarskap. Men allteftersom problem med alkoholtillstånd, Migrationsverket och Skatteverket började hopa sig 2007 började antalet bolag växa och ägare växla. Indian Garden HB, New Indian Garden AB, Bengal Garden AB, Indian Crown AB, Indian Garden Matlåda AB, bara en bråkdel av dessa har numera Razaul Karim som ägare. Alla bolagen bär antingen Indian Gardens namn, är eller har varit inblandade i driften av restaurangerna med samma namn. Utöver det så anger det bolag som han faktiskt formellt är ensam ägare till på sin hemsida att Razaul Karim är ägare och grundare av Indian Garden och listar alla restaurangerna med det namnet.
Alla i Bangladesh-communityt vet det här. Alla myndigheter vet det här. Ändå fortsätter det. Varför sätter inte myndigheterna och facket stopp för det?
Anonym före detta anställd på Indian Garden
När Tillståndsenheten i Stockholm 2019 utredde ägarförhållandena för Bengal Garden AB, fann de att bolaget och flera andra av bolagen ”medvetet undanhållit information om hans inflytande” i bolagen. Förvaltningen slog fast att han, mot sitt och bolagens nekande ska betraktas som PBI, ”Person med betydande inflytande”, det vill säga finansiär, styrelseledamot, firmatecknare eller ägare av företaget. Bedömningen slogs sedermera fast av förvaltningsrätten i juni samma år.
De källor som Arbetaren varit i kontakt med säger alla att förhållandena på restaurangerna, de verkliga ägarförhållandena och det systematiska utnyttjandet är välkänt bland det informella nätverket av människor med ursprung i Bangladesh i Sverige. Men ingen vågar säga ifrån. Men källorna säger till Arbetaren säger att de själva är glada att slippa ur restaurangernas grepp och att de nu känner att Razaul Karims verksamhet måste få ett slut.
– Alla i Bangladesh-communityt vet det här. Alla myndigheter vet det här. Ändå fortsätter det. Varför sätter inte myndigheterna och facket stopp för det, säger en av de tidigare anställda till Arbetaren.
Arbetaren har sökt Razaul Karim via telefon, sms, mail och övriga bolagskontakter för att bereda honom möjlighet att bemöta de nya anklagelserna och svara på Arbetarens frågor. Det har ännu inte gett resultat. Tidningen kommer att fortsätta söka honom. Razaul Karim uttalade sig dock generellt om förhållandena på restaurangen inför den artikel där den tidigare anställde Maein Bhuyan vittnade om sina erfarenheter.
– Jag har inga problem med anställda, sade Razaul Karim då till Arbetaren.
En person som av Razaul Karim angetts som ”personalchef”, men som själv förnekar denna titel och som är formellt anställd av Indian Crown AB, har tidigare sagt att anklagelser om utnyttjande på restaurangerna är lögn.
