Klassklyftorna ökar snabbare i Sverige än i något annat västeuropeiskt land. Det menar åtminstone den oberoende fackliga tankesmedjan Katalys som i dagarna presenterar sin slutrapport i den stora klassutredningen. Extra tydligt av hur klyftorna ökat och vad det får för konekvenser har det blivit under den pågående coronapandemin, säger Daniel Suhonen som är en av rapportförfattarna.
Det skiljer upp emot 18 år i medellivslängd mellan invånarna i Sveriges rikaste respektive fattigaste kommuner. Sedan 1980-talet har klassklyftorna i Sverige ökat mer än i något annat västeuropeiskt land och livsvillkoren skiljer sig enormt beroende på var du växer upp.
Med boken Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet avslutar den oberoende fackliga tankesmedjan Katalys nu sitt projekt om de ökade klasskillnaderna. Bakom rapporterna står ett 20-tal forskare och en av författarna till den nyutkomna boken, Daniel Suhonen, förklarar för Arbetaren att förändringarna har gått fort.
– På 1980-talet var Sverige ett av världens mest jämlika länder. Idag är vi minst jämlikt i norden sett till inkomster och det land i Västeuropa där klyftorna växer snabbast och det är vanliga människor som är de största förlorarna när välfärden privatiseras, pensionerna försämras och samhällsservicen urholkas, säger Daniel Suhonen.
Genom statistik från bland annat Statistiska centralbyrån, SCB, har forskarna tagit del av siffror som tydligt visar på den stora ekonomiska ojämlikheten som råder. Bilden blir ett samhälle där ett fåtal ser sig som vinnare medan den stora majoriteten får det allt sämre. Försämrade anställningsvillkor, lägre arbetslöshetsersättning och en rik elit som drar ifrån allt mer är bara några exempel.
Daniel Suhonen menar dock att det blivit som allra tydligast under den rådande pandemin.
– Risken var fyra gånger så hög att dö för låginkomsttagare jämfört med höginkomsttagare under covidpandemins första våg.
Men främst är det ju en fråga om liv och död. I exempelvis Danderyd kan ett barn som föds idag ha kvar sin förälder i 18 år längre än någon som föds samtidigt bara någon kilometer därifrån i en betydligt mer utsatt kommun.
Daniel Suhonen, chef för den oberoende fackliga tankesmedjan Katalys
Han kallar den nuvarande utvecklingen för ett svek mot arbetarklassen och efterlyser därför klara och tydliga reformförslag från så väl de rödgröna partierna i riksdagen som av fackföreningar och den samlade arbetarrörelsen.
– Våra trygghetssystem har urholkats oerhört samtidigt som de redan mätta fått en enorm bonus i form av stora skattesänkningar och allt det här är konsekvenser av politiska beslut, säger Daniel Suhonen.
Han vill på sikt se en betydligt högre beskattning på de allra rikaste och att pengarna därefter fördelas till välfärdssektorn och till de med lägst inkomster.
– Vi har ju fortfarande förutsättningar att förändra och det är syftet med det här projektet. Det är inte rimligt att miljoner plockas ut i skolpengar av vinstdrivande skolföretag samtidigt som barn och unga inte ges tillräckliga kunskaper i skolan.
Vilken är den största faran med de här ökade klyftorna?
– Det finns massor med faror. Men främst är det ju en fråga om liv och död. I exempelvis Danderyd kan ett barn som föds idag ha kvar sin förälder i 18 år längre än någon som föds samtidigt bara någon kilometer därifrån i en betydligt mer utsatt kommun. På ett mänskligt plan är det här naturligtvis jävligt stora och avgörande frågor.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.