Från grundandet av Industrial Workers of the World 1905 till den globala klimatstrejken 2020. En ny antologi rymmer lättlästa texter om viktiga händelser som inträffat i historien runt om i världen. Johan Jacobsson Franzén recenserar Working Class History: Everyday Acts of Resistance & Rebellion.
Onsdagen den 30 juli 2014 publicerades ett blogginlägg på den frihetligt kommunistiska webbsidan och resursen libcom.org. I det kungjorde det internationella aktivistkollektivet Working Class History att ”nya arbetarklasshistoria-sidor sjösatts på Facebook och Twitter för att hylla vår historia: folkets historia”.
Få – förmodligen ingen – i Working Class History anade väl då att de skulle växa till att bli ett fenomen. Men så blev det. När detta skrivs har deras Facebook-sida drygt 340 000 fans och deras Instagram, som de lanserade våren 2018, följs av över 371 000 konton. De har dessutom dragit igång två hyllade podcaster samt en välsorterad nätbutik, där man bland annat kan köpa böcker, klädesplagg och julgransprydnader. Och den 1 december i fjol såg deras debutbok Working Class History: Everyday Acts of Resistance & Rebellion (PM Press) dagens ljus.
Working Class History: Everyday Acts of Resistance & Rebellion är, i mångt och mycket, Working Class Historys sociala medier-kanaler i tryckt form. Med andra ord kan den liknas vid en faktaspäckad almanacka – den lånar sin struktur från den gregorianska kalendern och varje dag, inklusive den 29 februari, rymmer två korta och lättlästa texter om olika händelser som inträffat på just det datumet. 2 januari (årsdagen för Arbetarens första nummer) vigs åt revolutionen i Uruguay 1958 och de så kallade Palmerräderna 1919-1920, i vilka USA:s justitiedepartement deporterade fler än 500 vänstersympatisörer. 25-27 juni (årsdagarna för bildandet av SAC) ägnas Slaget vid Little Bighorn, kanakrevolten i Nya Kaledonien 1878 och CIA:s antikommunistiska ”kulturinstitution” – The Congress for Cultural Freedom.
Men också protesterna som ledde till att åtminstone 800 fackligt anslutna arbetare lockoutades från A. E. Staleys produktionsanläggning i Decatur i Illinois, grundandet av Industrial Workers of the World och Sovjetunionens tillbakadragande av bolsjevikernas dekret ”Om skyddet av kvinnors hälsa”. Den 30 maj, årsdagen av Michail Bakunins födelse, redogörs det för Shanghaimassakern 1925 och strejken som signalerade en viktig vändpunkt i Curaçaos historia.
Som ovanstående exempel visar hämtar Working Class History sitt stoff från hela jordklotet och från många olika tidsepoker. Viss slagsida åt 1900-talet och västvärlden går att skönja över dess 352 sidor – något som Working Class History är väl medvetna om och jobbar på – men den är glädjande nog inte markant.
Som ovanstående exempel också visar består boken av både gammalt och nytt material – texten om Palmerräderna har postats på Facebooksidan fem gånger, medan texten om protesterna i Decatur är tidigare opublicerad.
Vad ovanstående exempel däremot inte visar är att Working Class History även innehåller en hel del inlägg om HBTQ-kampen och miljöförstöringen. Plus att Noam Chomsky bidrar med ett förord till den – ett förord som i typisk briljant Chomsky-stil sammanfattar arbetarkampen i USA från Den stora depressionen fram till våra dagar.
Han lyfter bland annat fram faktum som att Martin Luther King Jrs politiska gärning inte upphörde efter det att han gett “I Have a Dream”-talet och att det symboliska miljö- och kärnvapenlarmet Domedagsklockan numera visar ungefär två minuter från midnatt (läs: undergången spås vara nära).
Med andra ord förtjänar Working Class History att beskrivas som väldigt viktig. Dess fokus på arbetarklasshistorien gör den inte unik – kollektivet själva framhåller ofta (senast i avsnitt 114 av podcasten Coffee with Comrades) att Howard Zinns epokgörande tegelsten A People’s History of the United States (1980) är en av deras inspirationskällor – dock behövs tveklöst fler böcker som den.
Ty uppmärksammande av ”historien som inte skrivs av kungar och politiker” (för att parafrasera deras uppdragsbeskrivning) leder ju ofta till ökad aktivism, ökat motstånd mot kapitalismen, ökad insikt i kolonialismens fasor, ökade kunskaper i organisation, ökad förståelse för de som kom före oss… samt ytterligare boktitlar på ens ”måste kolla upp”-lista.
En serie Working Class History-volymer vore sålunda högst välkommen. Länge må Working Class History fortsätta sin succéartade kulturgärning.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.