Den grekiska polisen kommer i år att börja använda teknik för ansiktsigenkänning i realtid under sina patruller. Projektet ”Smart policing” är till stor del bekostat av EU-medel och ska bland annat öka effektiviteten i att upptäcka papperslösa.
Sommaren 2021 kommer grekisk polis börja använda biometrisk teknik för ansiktsigenkänning och fingeravtrycksidentifiering i realtid. Tekniken ska användas i det dagliga polisarbetet, enligt en grekisk poliskälla.
Projektet kallas ”Smart policing”. Det syftar till att verifiera identiteten på medborgare som stoppas av polis, vilket framgår av de tekniska specifikationerna för projektet.
Enheterna kommer att användas för att snabbare kunna verifiera identiteter utan att ta med den stoppade personen till polisstation när id-dokument saknas.
I den tekniska specifikationen uppger polisen att användandet av tekniken kommer att öka antalet dagliga stoppanden samt öka ”effektiviteten i att upptäcka tredjelandsmedborgare som stannat längre än deras uppehållstillstånd medger”.
– Vårt mål är att verifiera individer, fordon och objekt i realtid. Genom att öka polisernas säkerhet minskar vi obehaget hos civilpersoner och vi sparar både mänskliga och materiella resurser, berättar samme polis.
Till en början kommer grekisk polis motta minst tusen mobila enheter, med möjlighet till beställning av ytterligare 9 000 i framtiden. Det framgår av den tekniska specifikationen.
De smartphone-lika enheterna kommer att länkas till 20 databaser tillhörande nationella och internationella myndigheter. Dessa inkluderar grekiska transportministeriet, inrikes- och utrikesministeriet, Europol, Interpol och FBI, med flera ännu oklara databaser. Kreditbyrån Teiresias, som ägs av grekiska banker, finns listad bland databaserna i dokumentet.
Hela projektet, från lanseringen av planerna 2017 till underskriften av kontraktet genomfördes av den dåvarande Syriza-regeringen.
Kostnaden för projektet överstiger fyra miljoner euro. I mars 2019 tilldelades telekommunkationsfirman Intracom Telecom uppdraget efter en offentlig upphandling. Intracomgruppen bildades 1977 av Sokratis Kokkalis, en grekisk industriman med ett bekymmersamt cv som inkluderar anklagelser om att ha varit agent för Stasi. 2014 sålde Intracom Holdings sin andel i Intracom Telecom till icke namngivna investerare från Dubai.
Hela projektet, från lanseringen av planerna 2017 till underskriften av kontraktet genomfördes av den dåvarande Syriza-regeringen. Det var dock varken polisen eller regeringen som presenterade satsningen, utan Intracom Telecom. De publicerade ett pressmeddelande fem dagar innan valet 2019, där Syriza förlorade regeringsmakten.
Trots att kontraktet undertecknats av båda parter har det inte offentliggjorts. I pressmeddelandet meddelade dock Intracom Telecom att de skulle utföra ”förstudier, design och genomförande av det integrerade informationssystemet”.
”Lösningen vilar på en kärna av teknik för ansiktsigenkänning, automatiserad fingeravtrycksavläsning, verifikation, komplexa informationssökningar i gamla och nya databaser, samt sammanlänkande av information från tidigare nämnda register”, stod det i pressmeddelandet.
Samtidigt gick Intracom Telecoms affärschef ut och sa att företaget ”gladdes över förtroendet att utveckla och implementera den grekiska polisens smarta lösningar som kommer minska kriminalitet och underlätta säkerhetsmyndigheternas operationer.”
Intracom Telecom har inte velat svara på frågor till denna artikel utan hänvisar till sekretessklausuler i kontraktet.
EU:s interna säkerhetsfond, ISF och Europakommissionen täcker 75 procent av projektets kostnader. Lanseringen lyftes fram 2017 i en publikation av kommande ISF-finansierade projekt i EU:s medlemsstater. Enligt kommissionen kommer projektet att ”stärka förebyggande polisarbete” och ”förebygga onödigt lidande för medborgare”.
Greklands satsning på automatiserad identifiering i realtid är en del i en större trend mot automatiserade lösningar inom polisen. Margaritis Schinas, vice ordförande för EU-kommissionen sade i december förra året att kommissionen kommer att ”investera i projekt som skapar förutsättningar för ny teknologis säkerhetspotential, vilket kan hjälpa till att identifiera objekt som övergivet bagage eller misstänkt uppträdande och som därför kan vara väldigt användbara för att upptäcka hot på platser där mycket folk rör sig.”
I mars 2020 uttryckte den grekiska organisationen Homo Digitalis, som arbetar med digitala rättigheter, sin oro över Smart policing-projektet, i en skrivelse till den grekiska datainspektionen.
I skrivelsen betonar Homo Digitalis att det finns en stor risk för att den grekiska polisen kommer att bryta mot EU-lagstiftning såväl som nationella lagar, när det kommer till att hantera personuppgifter.
Homo Digitalis medgrundare Eleftherios Chelioudakis säger till AlgorithmWatch att det i dag saknas ett juridiskt ramverk som tillåter den här typen av processande av biometrisk data.
Eleftherios Chelioudakis uttryckte också att det måste finnas ett explicit juridiskt ramverk för säkerheten och organisationen av projektet, kring vilka som ges tillgång till uppgifterna, hur länge de sparas och syftet med att hantera dem.
Den grekiska datainspektionen svarade Homo Digitalis i augusti 2020 att de skulle utreda frågan. Utredningen är ännu inte klar.
Översättning: Annie Hellquist
Tidigare publicerad på Algorithmwatch.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.